Blogg

Regeringen föreslår ändringar i lagen om det allmänna bostadsbidraget. Regeringen föreslår i sin proposition att den så kallade normen för delad bostad ska återinföras, vilket skulle innebära att FPA för personer som hyrt en del av en bostad eller bor i ettor med mindre än 20 kvadratmeter skulle godkänna 20 procent mindre boendeutgifter än för andra som bor i samma område. Till exempel skulle det tillgängliga stödbeloppet för enpersonshushåll i Helsingfors som värst minska med 82 euro.

Redan i remissdebatten i riksdagen framfördes tydligt att nedskärningen riktar sig särskilt mot studenter: studenter bor ofta i delade bostäder och små bostäder och kan inte ansöka om utkomststöd för att ersätta förlusten. Nedskärningen är helt enkelt oskälig eftersom studenterna lidit mest av de senaste årens nedskärningspolitik och många redan nu uppger att de använder över hälften av sina inkomster för boendet.

I kombination med hushållstolkningarna i fråga om det allmäna bostadsbidraget gör normen det allt mindre populärt att dela bostad. Redan nu vill endast 10 procent av de studenter som söker bostad hos Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (Hoas) ha ett studentrum, och i och med normen för delad bostad skulle andelen minska ytterligare. Regeringens proposition erkänner den här effekten. Om studentbostäder står tomma leder det till hyresförhöjningar för alla som bor i en studentbostad. När studenternas boende stöds med skattepengar är det ur en nationalekonomisk synvinkel förnuftigt med lösningar som gör det möjligt för studenter att bo förmånligt.

Med normen för delad bostad eftersträvas besparingar, men propositionen har beretts hastigt och konsekvenserna har inte bedömts ordentligt. På grund av allt det här hoppas vi att normen som gör det besvärligare att dela bostad och inte garanterar några besparingar ska strykas ur lagförslaget.

Ada Saarinen
Vice ordförande
ada.saarinen@hyy.fi

Joel Lindqvist
Styrelsemedlem
joel.lindqvist@hyy.fi

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig, försörjning, internationella ärenden
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Personer med examen från Helsingfors universitet har fortfarande lätt att hitta jobb, men individens ansvar för att hålla sina arbetslivsfärdigheter uppdaterade har vuxit. Det är tydligt att artificiell intelligens och telerobotik kommer att vinna terräng även inom expertyrken och att konkurrensen bland högutbildade kommer att hårdna. Också karriärvägarna är brokigare än tidigare. Enligt en utredning av Sitra har i nuläget var tredje arbetstagare bytt bransch två till fyra gånger. 

Kanske är det överhuvudtaget fel att tala om individens arbetsliv i singular när man i stället kunde tala om arbetsliv i plural.

På hösten ordnade studentkåren arbetslivsevenemanget Multikompetensmarknaden för generaliststuderande. Evenemanget fokuserade på hurdana färdigheter en universitetsexamen ger och hur de bäst kan utnyttjas i arbetslivet. Som ett sammandrag av paneldebatten fem allmängiltiga råd som nästan säkert garanterar att du klarar dig på arbetsmarknaden.

1) Sätt ord på din kompetens. Examensbeviset räcker inte för att visa vilka färdigheter du verkligen har. Vid sidan av studierna utvecklas ofrånkomligen också det analytiska tänkandet och informationssökningsfärdigheterna, men även många olika projekthanteringsfärdigheter, stresshanteringen och förmågan att arbeta i grupp. Också aktiviteter som inte hör till studierna har sin betydelse. Om du till exempel varit kassör i en vinsmakarförening har du samlat kunskaper i ekonomiförvaltning som är guld värda också i arbetslivet. Men om du inte själv identifierar dina färdigheter har du ingen nytta av dem. 

2) Träna dina sociala färdigheter. Att komma överens med andra människor är lika viktigt som att ha akademisk sakkunskap. För att agera i en arbetsgemenskap behövs förhandlingsfärdigheter, förmåga att övertyga andra och spelöga. Också empatiförmåga är en viktig färdighet i arbetslivet. Konfliktlösningsfärdigheter och förmåga att ta itu med mobbning är viktigt också på arbetsplatsen. Goda sociala färdigheter kräver inte att du är supersocial. 

3) Var aktiv. Arbetspraktik eller att skriva en avhandling som beställningsarbete kan vara idealiska sätt att få in foten hos en arbetsgivare. Få arbetsgivare förväntar sig att en ny arbetstagare börjar som perfekt expert i sin bransch. Det är viktigare att du har rätt inställning och kan förbinda dig till uppgifter du börjat arbeta med. 

4) Hitta överraskande karriärvägar. Det lönar sig att se öppet på den kompetens din examen ger dig. Spelföretag kanske inte bara behöver kodare, utan också folkloristiker som kan spinna fram en bra historia. Som journalist kan det vara bra att inte bara ha kommunikationsexpertis utan också djupgående kunskaper i evolutionsbiologi. När du identifierar din egen kompetens och de mångsidiga sätten att tillämpa den kan du bygga upp en individuell arbetskarriär.

5) Fortsätt lära dig. Du slutar inte lära dig bara för att du tagit din examen. Det viktigaste du lär dig vid universitetet är förmågan att lära dig nya saker. Också den som är i arbetslivet måste ständigt uppdatera sin kompetens och lära sig nya färdigheter. Det här kan betyda nya studiehelheter eller examina, men också självstudier vid sidan av arbetet.

Heikki Isotalo
Sakkunnig, utbildningspolitik och arbetsliv

Sitras utredning: Työelämän tutkimus 2017 https://media.sitra.fi/2017/05/16144238/Sitra-Ty%C3%B6el%C3%A4m%C3%A4n-tutkimus-2017-FINAL_sitrafi_PDF.pdf
Huffington Post: Forget A.I. ‘Remote Intelligence’ Will Be Much More Disruptive https://www.huffingtonpost.com/entry/telerobotics_us_5873bb48e4b02b5f858a1579