Blogg

Helsingfors universitet har bara 18 studenter som betalar läsårsavgifter. Hur kan man förvänta sig att avgifterna ska öka den finländska utbildningens attraktionskraft om Helsingfors universitet som landets mest betydande mångvetenskapliga universitet inte lyckas locka betalande studenter?

År 2017 införde Finlands högskolor avgifter för studenter från länder utanför EU och EES. Lagen ålägger högskolorna att ta ut avgifter på minst 1 500 € för sina  utbildningsprogram på främmande språk, men studenten kan befrias från avgiften till exempel på basis av ett permanent eller förlängt uppehållstillstånd. Högskolan ska dessutom ha ett stipendiesystem för att stödja de avgiftsskyldiga studenterna.

Vid Helsingfors universitet varierar läsårsvgifterna i magisterprogrammen på främmande språk mellan 13 000 och 18 000 €. För samma pris får man en examen från Oxford. Inom ramen för stipendiesystemet erbjöd Helsingfors universitet i fjol totalt 26 olika typer av stipendier varav det bästa täcker både läsårsavgiften och levnadskostnaderna. Dessutom fanns stipendier som täcker läsårsavgifterna eller levnadskostnaderna, och ett stipendium som täcker halva läsårsavgiften. Av de 26 studenter som beviljades ett stipendium tog endast sex sökande emot en studieplats och inledde studierna. Siffran är slående. Inte ens stipendierna räckte för att locka studenterna.

Införandet av läsårsavgifterna ledde till en betydande minskning i antalet sökande till internationella magisterprogrammen vid Helsingfors universitet år 2017. Som väntat minskade antalet sökande från länder utanför EU och EES. Före avgifterna utgjorde de cirka tre fjärdedelar av de sökande, och i ansökningarna 2017–2018 bara drygt hälften.

Nedgången i antalet sökande var betydande. I år steg antalet, men det i sig är inte avgörande. Det väsentliga är hur många sökande som är behöriga, hur många godkända som tar emot en studieplats och hur många som till slut kommer till Helsingfors och inleder sina studier.

Som tabellen ovan visar tog många godkända inte emot någon studieplats i fjol, och sist och slutligen inledde inte ens alla som tagit emot en plats sina studier. Nedgången var särskilt stor vad gäller antalet studenter från länder utanför EU/EES-området: år 2016 började 132 studenter och i fjol bara 56. Det återstår att se hur siffrorna ser ut för det här året.

Antalet sökande under olika år är inte direkt jämförbart eftersom Helsingfors universitet förnyat alla magisterprogram som inleds hösten 2017. Dessutom togs en ansökningsavgift på 100 € år 2016 ut av sökande från länder utanför EU och EES, vilket ledde till en nedgång i antalet sökande. Åren 2017 och 2015 kunde en sökande alltså ansöka om flera studieplatser parallellt utan att nödvändigtvis förbinda sig till ansökan.

Läsårsavgifterna har inte varit någon betydande inkomstkälla för högskolorna, och är också förknippade med kostnader. Det krävs stora resurser för byråkratin och administrationen kring läsårsavgifterna och stipendiesystemet och marknadsföringen av utbildningsprogrammen.

Universitetssamfundets inställning till avgifterna har varit klar från första början. Utan avgifter skulle det vara möjligt att locka de bästa experterna till Finland oavsett inkomstnivån i avgångslandet. Många studenter som kommit till Finland från andra länder vill stanna här och hitta arbete efter examen. Utländska studenter medför värdefullt kunnande och internationella nätverk, och när de börjar arbeta bidrar de i egenskap av skattebetalare till finansieringen av högskolesystemet som helhet. Enligt en utredning gynnar unga, kunniga utländska studenter den finländska ekonomin när de börjar arbeta (ursprung: Otus utredning, enbart på finska).

Att locka utländska studenter till Finland är ytterst viktigt för landets försörjningskvot och konkurrenskraft. Men studieavgifterna är inte rätt väg. Högklassig, avgiftsfri utbildning skulle däremot vara det.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig, försörjning, internationella ärenden