Blogg

 
Hurdan är studentens universitetsvardag på olika campus? Vilka svårigheter möter studenterna i sina studier, och vad är det bästa med den egna studiemiljön? Under våren har HUS utrett studenternas utmaningar och stödbehov och vidarebefordrat deras hälsningar till universitetsledningen.

Intressebevakning och godis

― Berätta vad du saknar i studierna – du får godis och vi för dina hälsningar till universitetsledningen!

HUS styrelsemedlemmar med ansvar för den utbildningspolitiska intressebevakningen Mathilda Timmer, Topias Tolonen och Sebastian Österman samt de sakkunniga Anne Soinsaari och Jenna Sorjonen har under våren samlat in studenternas erfarenheter av universitetsvardagen på Studiepopup-ställen på alla campus. Vi sammanställde studenternas hälsningar från Vik, Gumtäkt, Mejlans och centrum i det här inlägget.

Studenterna var särskilt nöjda med bibliotekstjänsterna på alla campus, även om de önskade sig fler studie- och grupparbetslokaler. Också universitetspersonalen som gör allt för att hjälpa studenterna fick beröm. Problem förekommer i planeringen av studierna, kurs- och tentamensarrangemangen och studievägledningen.
 
Föreläsningsinspelningar och tentamensproblem i Vik

Pop up intressebevakning i Vik

Studenterna rosar: Satsningarna på högklassiga föreläsningsinspelningar, kamratstödet i ISP-verkstäderna
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med närvaroplikt, oklar tentamenspraxis, problem med kvaliteten på de svenskspråkiga tentamensfrågorna, fördröjda tentamensresultat
 
Flexibla möjligheter i Gumtäkt

Pop up intressebevakning i Gumtäkt

Studenterna rosar: Övergången till de nya utbildningsprogrammen har genomförts flexibelt, möjlighet att avlägga språkkurser som en del av en kurs inom det egna området, aktuellt innehåll i studierna, bra grupparbetsutrymmen i biblioteket
Studenterna risar: Försenade kurstidtabeller, överlappande kurser, schemaläggningsproblem och hög belastning i de pedagogiska studierna, brist på studielokaler kvällstid
 
Stora gruppstorlekar diskuteras i Mejlans

Pop up intressebevakning i Mejlans

Studenterna rosar: Terkkos studielokaler, Helsinki Think Companys evenemang, bra undervisning
Studenterna risar: För stora grupper särskilt i klinikundervisningen, oklara scheman, fördröjda tentamensresultat, försvunna studievägledare, buller i Terkko
 
Närvaroplikten har ökat i centrum

Pop up intressebevakning i centrum

Studenterna rosar: Tankehörnan, biblioteket Kajsa, studentservicen, tentamensakvariet, evenemang som stärker gemenskapen
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro, minskningen av flexibla sätt att avlägga studier, överlappande kurser, ojämn studiebelastning under året, den stora mängden självständigt arbete, bristen på svenskspråkig studievägledning
 

Missförhållanden åtgärdas i samarbete med universitetet

―Utöver närvaron på alla campus har vi träffat alla fakultetsföreningar och vidarebefordrat studenternas hälsningar till fakulteternas dekaner, den undervisningsansvariga prorektorn Sari Lindblom och utvecklingsdirektör Susanna Niinistö-Sivuranta, som ansvarar för studentservicen, säger Topias från HUS styrelse.

Lindblom och Niinistö-Sivuranta träffade ämnesföreningarnas representanter i april och kommenterade de problem som studenterna upplever. De lovade att omedelbart ingripa i de fördröjda tentamensbedömningarna, som strider mot riktlinjerna för examina och studier. Ökningen i antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro kom som en överraskning för prorektor Lindblom eftersom en sådan utveckling inte varit något mål och inget i universitetets riktlinjer förpliktar till att införa obligatorisk närvaro på föreläsningar. Lindblom har ändå förståelse för lärarnas strävan efter att garantera att studenterna lär sig stoffet genom att ålägga dem att delta i föreläsningarna.

― Problemet med den ökande obligatoriska närvaron är att studenternas studier onödigt fördröjs. Den obligatoriska närvaron på föreläsningar har också återspeglats i minskande alternativa möjligheter att avlägga kurserna, något som ytterligare försvårar studieplaneringen. Vi har fått kännedom om flera fall där det blivit obligatoriskt att delta i massföreläsningar, vilket gör det svårt att se de pedagogiska grunder för obligatorisk närvaro som förutsätts i rektorns beslut, kommenterar HUS styrelsemedlem Mathilda.



Problem som beror på resursbrist svårast att lösa

― Vi har fått mycket respons om de svenskspråkiga studenternas svårigheter med att få studierådgivning på sitt eget modersmål. Det positiva är att utvecklingsdirektör Niinistö-Sivuranta känner till problemet och att studierådgivare som talar svenska söks som bäst, kommenterar HUS styrelsemedlem Sebastian, som ansvarar för tvåspråkighetsfrågor.

Också de fördröjda prestationsbedömningarna och studenternas svårigheter med att få rådgivning är i hög grad en konsekvens av universitetets minskade administrativa resurser, det vill säga av att det finns betydligt mindre administrativ personal till stöd för lärare och studenter. I den nuvarande ekonomiska situationen är ingen omedelbar förbättring att vänta, utan man måste lösa problemen genom att omorganisera uppgifterna mellan aktörerna och rationalisera processerna. Det samma gäller behovet av studielokaler – universitetet kommer inte att få fler lokaler, utan snarare gäller det motsatta.

― Vi på HUS följer noggrant upp genomförandet av lokalminskningarna och försöker se till att mängden studielokaler bibehålls åtminstone på nuvarande nivå. Omorganiseringen av lokalerna gör det också möjligt att utnyttja dem på ett nytt sätt, och undervisningslokalerna bör utvecklas genom att göra dem mer anapassningsbara och anpassade till digitalt arbete. Också studenternas hälsa ska beaktas till exempel genom en god luftkvalitet och mindre sittande, säger Mathilda.



Under den senaste tiden har det förekommit bekymrade rapporter om att nativiteten i Finland sjunker för sjunde året i rad. De orsaker som nämnts är bl.a. osäker ekonomi, svårigheter att hitta rätt partner och marginalisering bland unga män. Enligt den Hälsoundersökning för högskolestuderande som Studenternas hälsovårdsstiftelse genomför vart fjärde år sjunker nativiteten också bland studenter. Fortsättningsvis har dock 7,6 procent av alla grundexamensstuderande under 35 år vid Finlands högskolor ett eller flera barn eller väntar barn. Bara i Helsingfors finns drygt 4 000 studenter med familj.  

Studielivet med familj är ingen dans på rosor åtminstone ekonomiskt eller med tanke på tidsanvändningen. Det har uppskattats att 60 %  av studentfamiljerna lever under fattigdomsgränsen. Studentfamiljernas ekonomiska bekymmer kan påverka föräldrarnas ork och psykiska hälsa men också barnens psykiska hälsa. Det finns starka inhemska forskningsrön som pekar på sambandet mellan försörjningsproblem i barndomsfamiljen och sannolikheten för psykiska problem hos unga vuxna. Det ligger i både studenternas, barnens och hela samhällets intresse att reagera på behoven bland studenter med familj.

I många studentfamiljer är hemvårdsstödet försörjningens hörnsten trots att förmånen med all orsak kritiserats ur jämställdhetssynvinkel. I Helsingfors kan en familj få hemvårdsstöd med tillägg till ett belopp på cirka 780 euro om det yngsta barnet är under 1,5 år och familjen har små inkomster. Det kan jämföras med beloppet på den skattepliktiga studiepenningen som är 325 euro inklusive försörjarhöjning. Ett barn i en familj med små inkomster har i praktiken rätt till avgiftsfri småbarnspedagogik, men då mister familjen sin rätt till hemvårdsstöd. Inget under att många studenter med familj försöker ta hand om sina barn själva så länge som möjligt. Men deras dygn har inte fler timmar än någon annans, vilket leder till ett ytterst besvärligt pusslande med vård av barn, studier och arbete.

Hösten 2017 genomförde HUS i samarbete med Finlands studentkårers förbund och Befolkningsförbundet en enkät för studenter med familj. En av de svarande beskrev sin situation så här: 

''Att kombinera studier och familj är som en kamp för att hålla sig över ytan. Man har inte tillräckligt med tid för någonting.''

I enkäten kartlade vi också vilken typ av stöd som skulle göra det lättare att kombinera familj och studier. Det som de svarande saknade överlägset mest var flexibel barnomsorg som kan anlitas varierande dagar och varierande tider. Det vill säga när föräldern måste delta i en föreläsning eller en tentamen eller studera självständigt. Också under kvällsföreläsningar efterlystes barnomsorg. En klar majoritet av de svarande vill hålla kostnaderna för barnomsorgen under 200 euro i månaden. Privat sköthjälp eller servicesedlar kan inte svara mot det här önskemålet. Enligt HUS skulle det bästa svaret på studentfamiljernas behov vara en barnomsorgsservice som produceras av staden i klubbform, men som är mer flexibel än den nuvarande klubbverksamheten. 

En sådan service skulle inte utgöra egentlig pedagogisk verksamhet, men skulle erbjuda trygg omsorg och vara en möjlighet för barnen att lära känna en daghemsliknande miljö. Servicen kunde ordnas i en egen grupp i anslutning till ett daghem eller i helt egna lokaler. Det idealiska läget för ett pilotförsök skulle vara en central plats i stadskärnan, i närheten av campus. Ett fungerande, elektroniskt bokningssystem för att boka reguljära tider i god tid och enskilda tider med kortare varsel skulle garantera en fungerande barnomsorg. 

HUS vill att alla studentkårens medlemmar ska må bra och kunna leva ett lyckligt liv. Vi hoppas att också Helsingfors stad stödjer och möjliggör många olika livssituationer bland unga vuxna. Helsingfors vill trots allt vara världens bäst fungerande stad. För närvarande faller barn under 2 år mellan stolarna när det gäller stadens barnomsorgstjänster om de inte deltar i den kommunala småbarnspedagogiken. Vi söker gärna lösningar tillsammans med staden för att bidra till en fungerande vardag för studenterna!

Sofia Lindqvist
Sakkunnig för stad, boende och hälsa, som själv bildade familj efter avlagd examen och är evigt tacksam för vårt fina dagvårdssystem