Intressebevakning för studenternas stad

15.10.2018

Helsingfors är Finlands huvudstad och samtidigt finländarnas vardagsrum. Helsingfors tillhör alla oss som jobbar, studerar och bor här. Helsingfors är vår gemensamma stad.

Studentkåren vid Helsingfors universitet har alltid upprätthållit en nära kontakt med staden. Det torde vara uppenbart för alla i dag att universiteteten är en drivande kraft i en modern stad. Vårt näringsliv, vår forskning och vår kultur skulle vara mycket fattigare utan Helsingfors universitet. Studenterna förändrar också sättet som vår stad leds.

Jag har själv representerat De gröna vid HUS i delegationen. Jag var aktiv i HUS socialpolitiska sektion där vi bland annat påverkade familjetjänsterna och den sociala situationen bland studenter med familj, studentboendet, försörjningen, mentalvårdstjänsterna och det psykosociala stödet och arbetade för tillgängligheten för studenter med rörelsehinder och för en tillgänglighetsanpassad stad. Vi ordnade evenemang, utmanade och skrev.

Det har varit en glädje att märka att de här påverkansmetoderna inte har försvunnit. Intressebevakningen i studenkåren är rätt likt det påverkansarbete jag just nu gör ur hela Helsingfors perspektiv. Arbetet i studentkåren har effektiviserats och studenternas budskap hörs allt tydligare också i Helsingfors ledning. Deras budskap har stor betydelse för stadens utveckling.

Vad tycker mottagarna om studenternas budskap? Att de är övervägda och underbyggda av ett gott beslutsfattande. Frågorna har debatterats och diskuterats. Och framför allt har man brytt sig om dem.

Man kan vara säker på att budskapen från HUS kommer från människor som valts att representera de många olika röster som studenterna själva företräder. Vi vet att studenterna bryr sig om vem som representerar dem. Det gäller att ta sådana aktörer på allvar. Det hjälper också att en stor del av Helsingfors beslutsfattare har en bakgrund i HUS.

Om en sådan beslutsfattare får prata lite minnen, så kommer jag ihåg hur jag återvände från mina utbytesstudier i Berlin år 1997. Mitt samboförhållande hade tagit slut under den tiden och jag kom tillbaka utan ett hem att gå till. Studierna gick inte heller så bra och jag bestämde mig för att söka jobb som projektforskare för att få något annat att tänka på. Jag hamnade hos studentkåren. Jag gjorde en utredning för HUS om studenternas välbefinnande och försörjning. Sådana utredningar spelar även i dag en viktig roll för att man ska kunna få en uppfattning av studenternas situation.

Nu på hösten när jag korsar Senatstorget på väg till jobbet ser jag grupper av gulnäbbar som inleder sina studier. Dessförinnan har jag passerat min gamla sociologiska institution på Unionsgatan och Statsvetenskapliga fakultetens byggnad där jag som gymnasieelev arbetade på kliniken för hud- och könssjukdomar. Mina sociologiska studier inledde jag i Franzenia som i dag är ett av stadens daghem. Staden har förändrats enormt, men HUS verksamhet fortsätter starkt. Det är bra att en del saker förändras och andra inte. Studenterna själva står dock för förändring – och det är bra.

Sanna Vesikansa

Skribenten är biträdande borgmästare för social- och hälsovårdssektorn. I HUS var Vesikansa projektforskare, delegationsmedlem och medlem i socialpolitiska sektionen under åren 1994–1997.  

Lägg till ny kommentar