Kräver en hård studietid hårda nöjen?

11.12.2018

Kuvassa Noora Paakki nojaa kaiteeseen vanhan talon portaikossa

Du kan säkert erinra dig om hur du kände dig när du fick meddelandet: ”Gratulerar, du har antagits som studerande!”. Det kanske kändes oerhört spännande, och lite skrämmande samtidigt, men du var säkert i grund och botten ivrig, glad och nöjd. I början av studietiden blandades dessa känslor ändå med realiteterna om studietidens utmaningar och arbetsbördor. Det går inte att förneka den oerhörda stress som studierna orsakar för individen. Samtidigt växer betydelsen av de knep man kan klara av vardagen med.

Under studietiden blir förväntningarna, såväl de yttre som de inre, större. Din stresstolerans och metoderna för att tacklas med pressen sätts på prov. Hjärnan arbetar på nya nivåer och förmågan att ha kontroll över livet testas. För att inte tala om att arbeta vid sidan om studierna: mer än hälften av universitets- och högskolestudenterna jobbar samtidigt. Utöver dessa faktorer påverkar även individuella egenskaper och livssituationen överlag hur belastande studierna upplevs. Allt detta är en sann utmaning för välbefinnandet.

När vi tänker på alla dessa utmaningar som hänger ihop med studietiden bör vi fundera på hur vi kunde minska på belastningen och göra det utmanande livsskedet en gnutta lättare. Gäller fortfarande talesättet ”ett hårt arbete kräver hårda nöjen”? Jag anser att det egentligen borde heta ”ett hårt arbete kräver ett ännu hårdare fokus på välmåendet”.

Det finns flera sätt att ta hand om sitt välbefinnande och sina krafter. Det gamla talesättet jag nämnde förknippas ofta med att rusmedel är ett sätt att koppla av. Ett obestridligt faktum är att fester och rusmedel hänger ihop med studentkulturen. Men nuförtiden använder studerande rusmedel i allt mindre grad. Andelen nyktra universitetsstudenter har till och med fördubblats sedan år 2000. Det finns inga belägg för att rusmedel skulle lätta på belastningen över en lång tid, utan snarare endast slumpmässigt och kortvarigt. Därför ska fokus ligga på andra metoder för att tackla stress.

I stället för snabba vinster med stresshantering har det visat sig vara bäst att satsa på metoder i vardagen som kan göras under dagen, om kvällarna och på helgerna. Det finns även bevis på att fritidssysselsättningar i sig inte främjar återhämtningen. Det är de mentala kopplingarna till dem som har betydelse: att ta bort tankarna från vardag och jobb, att slappna av, att utveckla sig själv och att känna att man har kontroll. Allt detta främjar uthålligheten.

Var och en borde fundera på och känna igen de stresshanteringsknep som passar för en själv. Hur kan du återställa dina krafter som du förbrukat på studierna? Kunde något av de här exemplen för att fly vardagen passa dig:

  • Motion eller gruppidrott
  • Njuta av naturen
  • Handarbete eller pyssel
  • Kultur- eller konst, kanske film
  • Tid tillsammans med vänner, familj eller husdjur
  • Skriva eller fotografera
  • Lösa sudoku eller korsord
  • Den nödvändiga lättjan och den fria tillvaron utan mål och mening?

Glöm alltså inte, att ett hårt arbete kräver ännu mer målmedvetna handlingar för att ta hand om sin hälsa. Satsa på de sätt, som hjälper dig att återhämta dig. Då kan du känna dig avslappnad på riktigt mitt i den hektiska vardagen.

Skribent:
Noora Paakki
Projektplanerare Nyyti ry
Projektet KUPLA – studerande som förnyare av rusmedelskultur

Källor:
Hälsoundersökningen för högskolestudenter 2016, http://www.yths.fi/filebank/4300-KOTT_uusin_2016.pdf

Sonnentag & Fritz 2007. The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health Psychology, 12, 204– 221.

Statistikcentralen: Utbildningsstatistik – Sysselsättning bland studerande
Resumé på svenska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_sv.pdf
Längre version på finska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_fi.pdf  

Lägg till ny kommentar