Morot eller piska för studenterna?

30.10.2018

I våras krävde vi att studenterna ska tas med om nästa regering inleder en totalreform av den sociala tryggheten. Samtidigt bad vi studenterna ge sin egen syn och berätta om sina erfarenheter av den sociala trygghetens betydelse för dem. Vi frågade vad studiestödet och den sociala tryggheten generellt betyder för studenterna, vad de anser om en basinkomst och vilka förväntningar de har på totalreformen av den sociala tryggheten.

Enkäten kunde besvaras från maj till september 2018 och HUS delade länken i de sociala medierna och i sin medlemsbulletin. Vi fick många svar som på ett bra sätt beskriver studenternas vardag och försörjning. Svaren visar också att studenterna har mycket att säga om den sociala tryggheten, och att de måste få sina röster hörda om den sociala tryggheten ses över.

Många av dem som svarade anser att studiestödet vid sidan av eventuellt allmänt bostadsbidrag är en viktig inkomstkälla som gör det möjligt att studera. Fjolårets nedskärningar i studiestödet påverkar många studenters vardag. Flera svarande önskade att det skulle vara möjligt att studera utan studielån. Nu är det i praktiken nödvändigt för många att lyfta lån för att ha råd med sina grundläggande behov. Samtidigt ansåg en del svarande att studielånet är bra. Alternativt höjer studenterna sin inkomstnivå genom att jobba på deltid, sporadiskt och under somrarna.

Många svarande ansåg att det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, studiepenningens låga nivå och inkomstgränserna för studiestödet är problematiska. Svaren handlade om förtvivlan och studenter som hankar sig fram ekonomiskt, men många var också tacksamma för det finländska socialskyddssystemet. För många studenter har systemet gjort högskolestudier möjliga, och samhällets stöd till studenterna upplevs som viktigt.

HUS, Aalto-universitetets studentkår AUS och studentforskningsstiftelsen Otus gör i höst en utredning om studenternas försörjning. Håll koll på e-posten och svara på enkäten om du får den! Vi informerar om resultaten i januari 2019.

Nedan några utdrag ur studenternas svar på HUS enkät om den sociala trygghetens betydelse.

Vilken betydelse har studiestödet för dig?

Vilka är enligt dig fördelarna i det nuvarande stödsystemet för studenter? Vilka är nackdelarna?

Vad anser du om basinkomst och vad skulle det innebära för dig om en sådan infördes?

Vad innebär den sociala tryggheten i allmänhet för dig?

Vad förväntar du dig av reformen av den sociala tryggheten och hur borde den se ut för att stödja studenterna och studierna så bra som möjligt?

Vilken betydelse har studiestödet för dig?

‘’En stor betydelse, eftersom jag inte skulle ha möjlighet att studera utan studiestöd. Också med studiestödet är det ytterst utmanande att leva under fattigdomsgränsen år efter år.’’

"Studiestödet har möjliggjort studier för mig. Skulle jag inte ha fått studiestöd kunde jag inte ha studerat, åtminstone inte lika snabbt som nu. Studiestödet har gett en trygghet, så att jag inte behövt oroa mig konstant för min ekonomi."

"Studiestödets roll har varierat beroende på om jag jobbat eller inte. Särskilt de perioder då jag inte jobbat har stödet haft en viktig roll i att få ekonomin att gå ihop. Då jag kommer hem från mitt studieutbyte kommer studiestödet att ha en extra viktig roll, då jag eventuellt inte har kvar några besparingar vid den tiden."

"Studiestödet är mycket viktigt för mig, utan det går min ekonomi under läsåren inte ihop. Jag har inte möjlighet att jobba under läsåren, utan jobbar under somrarna och lever sedan på besparingar och studiestödet under resten av året. Skär inte i studiestödet. Vi studerande som studerar på heltid blir inte snabbare färdiga om vi måste börja jobba deltid eller till och med heltid för att kunna finansiera våra studier. Heltids studier är ett heltidsjobb och det borde därför inte skäras i stödet som studerandena får. Studiestödet är redan nu rätt så lågt och räcker inte till speciellt i huvudstadsregionen."

“Det allmänna bostadsstödet är också någon form av ett skämt, då många studerande helt blir utan stöd för att finansiera sitt boende. Allt fler flyttar isär och bor ensamma, då man i det fallet får bostadsstöd, men inte ifall man bor tillsammans, vad är logiken där? Hyran är ändå lika hög, oberoende på hur många som bor i en hyreslägenhet på den privata marknaden. Studiestödets inkomstgränser är också skrattretande låga och orsakar stora problem för dem som försöker jobba vid sidan om studierna och på somrarna. Man får hela tiden vara på sin vakt för att hålla koll på att man inte överskrider gränserna och i det fallet måste betala tillbaka stödet delvis eller helt och hållet. Något måste göras för att studerandena inte ska lyfta hejdlösa mängder studielån, för att kunna studera på heltid i Finland, då studiestödet och allmänna bostadsbidraget inte räcker till.”

‘’Det ger mig tak över huvudet och varm mat en gång om dagen. När studiestödet sänktes senast blev jag tvungen att börja jobba deltid. Jobbet fördröjer mina studier med ett år och påverkar dessutom mina vitsord och mitt studieliv negativt.”

Vilka är enligt dig fördelarna i det nuvarande stödsystemet för studenter? Vilka är nackdelarna?

”Det att studenterna i praktiken tvingas ta lån om de inte kan arbeta skapar osäkerhet inför framtiden: tänk om jag inte får jobb av en eller annan orsak, hur ska jag betala lånet? Tänk om lönen är så låg att jag blir tvungen att hanka mig fram i arbetslivet på samma sätt som under studietiden?”

Det är bra att alla har möjlighet att få studiestöd. Däremot ogillar jag att man inte har rätt till studiestöd om man påbörjar en till utbildning, utan bara kan lyfta de månader som blev över från den första utbildningen."

"Inkomstgränserna borde också slopas. I arbetslivet krävs det arbetserfarenhet, och många låter bli att jobba pga inkomstgränserna. Man borde inte bestraffas för att vara effektiv och klarar av både studierna och jobb. Det är också absurt att måsta betala tillbaka stödet om man får ett välbetalt jobb. Jag lyfte själv 5 mån studiestöd i början av förra året, och fick sedan ett heltidsjobb för resten av året efter dessa månader. Pga min lön måste jag betala tillbaka 3 månaders studiestöd, trots att jag verkligen behövde stödet då jag fick det. Jag kunde ju inte veta att jag skulle få jobbet och klara mig resten av året utan stöd.”

“En stor nackdel är bundenheten till inkomster. Ifall man klarar av att både studera och arbeta samtidigt och få ihop tillräckligt med studiepoäng borde man inte bestraffas för det. Dessutom kan det leda till situationer då man exempelvis pga. vårens inkomster inte kan lyfta studiestöd på hösten trots att man är på utbyte eller liknande.”

“Fördelar är att vi får stöd över huvudtaget, men nackdelar är inkomstgränserna. Vi straffas för att vi faktiskt orkar arbeta, genom att tvingas betala tillbaka stöd vi fått med höga räntor. Jag måste varje månad hålla koll på att inte överskrida gränserna, eftersom det annars skulle leda till tillbakabetalning, vilket jag inte har råd med. Jag hinner inte alltid arbeta, så även om jag har en medeltalsinkomst nära gränsen, skulle jag inte klara mig utan stöden.”

“Att man får något stöd överhuvudtaget är väl en fördel, men annars finns de inte riktigt andra fördelar. Nackdelar är t.ex. inkomstgränserna, det allmänna bostadsstödet som främjer att man bor ensam i dyra lägenheter och studielånet som allt fler lyfter och kanske inte förstår att de då är skuldsatta redan innan de blir klara med sin utbildning. Studerande kunde få åka kollektivtrafik gratis, ha möjlighet att äta även på söndagar på unicafé och så vidare.”

“Nackdelen var att studiepenningen skars ned och bostadstillägget blev allmänt bostadsbidrag. Eftersom jag bor med min partner får jag inget bostadsbidrag alls. Mina månadsinkomster är 225 €, vilket torde ligga under fattigdomsgränsen.”

Vad anser du om basinkomst och vad skulle det innebära för dig om en sådan infördes?

“Basinkomst kunde eventuellt vara ett lättare stödsystem än studiestödet.”

“Basinkomst tror jag inte skulle fungera. Jag tycker att för att få stöd ska man ha arbetat för det, genom att studera eller försöka skaffa jobb och så vidare. Gratis pengar är aldrig en bra idé, och det blev ju bevisligen även dyrare för staten med basinkomst än det skulle vara med alla stöd.”

“Basinkomsten skulle förenkla det nuvarande systemet och vi kunde bli av med de otaliga inkomstförändringsanmälningarna åt FPA. Jag kunde fokusera mera på studierna och jobba endast ett par veckoslut i mån. Å andra sidan har basinkomsten även flera negativa sidor och en för hög basinkomst blir helt enkelt för dyrt för samhället.”

“Basinkomst skulle underlätta under studietiden, men efter det ifall man har fast anställning så spelar den inte så stor roll. Är inte helt säkert på vad jag anser om basinkomst, det borde väl testas ännu mer i olika kommuner hur det fungerar.”

“Jag är absolut för en basinkomst. Den skulle göra det möjligt för många att studera som nu bara kan drömma om det. Basinkomsten skulle vara en räddning som skulle förändra mitt liv radikalt i en positiv riktning.”

“Jag anser ändå att Finland ännu inte är redo för en basinkomst eftersom det behövs mer omfattande, grundliga och realistiska försök som kräver mycket mer finansiering än det första försöket. Det första försöket var på alla sätt otillräckligt och baserat på politiska intressen. Inte så.”

“Basinkomsten är intressant och absolut värd försök och forskning. Basinkomsten skulle innebära en viss trygghet i dagens arbetsliv som präglas av osäkerhet och snuttjobb. Basinkomsten skulle sänka tröskeln till exempel för att bli företagare då samhället skulle garantera en viss inkomstnivå. Basinkomsten skulle utgöra ett stöd också i överraskande livssituationer som sjukdom eller psykiska problem. Vem som helst kan plötsligt förlora allt eller bli utbränd. I sådana lägen skulle basinkomsten innebära en trygghet. Basinkomsten skulle också öka den vanliga människans respekt och tacksamhet mot staten och samhället.”

Vad innebär den sociala tryggheten i allmänhet för dig?

“Det ger en mer jämlik möjlighet för alla i samhället att klara sig, känns bra att ha nåt att falla tillbaka på”.

“Den uppskattas. Ser man på skräckexempel som USA är jag mer än glad över hur bra vi har det här.”

“Att jag har råd att betala hyra, räkningar, köpa mat och annat jag behöver. Jag vill kunna känna mig trygg i min ekonomi, men för tillfället är det inte så, utan man får vara noga så att pengarna räcker under läsåren.”

“Om jag hade fötts i vilket annat land som helst utanför Norden skulle jag på grund av min familjebakgrund aldrig ha kunnat studera vid ett universitet. Jag är verkligen tacksam för att jag i Finland fått höra till ett socialskyddssystem som redan i barndomen men särskilt under studietiden har varit ett stöd för min och min familj och gjort en högskoleutbildning möjlig för mig.”

“För mig betyder den sociala tryggheten en möjlighet att vara en del av det här samhället och framgångsrik i livet trots att jag kommer från en fattig familj.”

“Den sociala tryggheten är ett skyddsnät. Den skiljer oss från många andra länder i världen på ett mycket positivt sätt. Jag är stolt över den och jag skäms och blir arg när det görs nedskärningar. Den strukturella fattigdomen är ett faktum som orsakar huvudlöst mänskligt lidande som den sociala tryggheten försöker ingripa i. Den sociala tryggheten är en av orsakerna till att jag fortfarande vill studera/bo i Finland trots att många andra orsaker talar för att jag borde sticka utomlands.”

Vad förväntar du dig av reformen av den sociala tryggheten och hur borde den se ut för att stödja studenterna och studierna så bra som möjligt?

“Slopa inkomstgränserna, sluta bestraffa studenter.”

“Mindre byråkrati och förhoppningsvis en reform av inkomstgränserna gällande studiestödet. Då det hela tiden talasom hur viktigt det är att unga kommer in i arbetslivet är det otroligt motstridigt att man bestraffas för inkomster.”

“Vet inte ens vad reformen innebär, men er "morot eller piska"-rubrik gjorde att jag ville säga min åsikt, eftersom man inte någonsin kan skriva att det är okej att piska studenter, även om det skulle vara metaforiskt.”

“Kom ihåg att också barnen lider av nedskärningar i inkomst och stöd för studenter med familj.”

“Jag väntar mig att beslutsfattarna genuint sätter sig in i studenternas vardag och de utmaningar studenterna möter. Det är verkligen inte alltid problemfritt att kombinera studier och arbete. Och det är ingen självklarhet att man hittar ett jobb vid sidan av studierna. Jag anser att ett så flexibelt stödsystem som möjligt fungerar bäst. Det finns så många typer av människor och livssituationer bland studenterna.”

“Jag förväntar mig att reformen av den sociala tryggheten förbättrar studenternas ekonomiska situation och därigenom deras generella välbefinnande. Till exempel en höjning av studiepenningen skulle ha en betydande inverkan på studenternas liv.”

“Jag förväntar mig att systemet effektiviseras, men hoppas att inga huvudlösa ändringar görs. Jag anser inte att det finns någon orsak att ta bort något från studenterna om vi vill ha unga nyutexaminerade på arbetsmarknaden för att bygga upp Finland också i framtiden. Det är viktigt med långsiktighet.”

Lägg till ny kommentar