Vet du vad du kan?

31.05.2017

Det pågår en revolution inom högskoleutbildningen. Om kärnfrågan på universitetet förr var ”Vad vet du?” är den numera ”Vad kan du?”. I undervisningsplanerna för de nya utbildningsprogrammen som börjar på Helsingfors universitet hösten 2017 ska man ange kunskapsmålen, det vill säga det innehåll som studenterna ska kunna, antingen genom att gå på kurs eller genom att lära sig på något annat sätt. I idealläget vet studenterna hädanefter vilka kunskaper och färdigheter de har och vilken nytta de har av detta i sin forskning eller i arbetslivet utanför universitetet.

Kunnandet är förstås inbyggt i det vetenskapliga arbetet: parallellt med teorin löper hela tiden praxis, det vill säga hur teorier används och till vad. De kunskapsbaserade studierna ändrar inte på den principen, de bara framhäver vikten av att ha en uppfattning om sin egen kompetens i inlärningsprocessen. Studierna blir mera betydelsefulla, då man inte bara lär sig ämneshelheter för studieprestationernas skull, utan med tanke på den framtida användningen. Om man har en uppfattning om sin egen kompetens påverkas också tron på den egna förmågan positivt.

Vet vad du klarar av

Tron på den egna förmågan definierar vad studenterna tror sig kunna klara av. Hur många veckor måste man förbereda sig för en tent som ger tre studiepoäng? Hur lätt är det att få jobb efter utexamineringen? Ju mera realistisk bild studenterna har av sina egna färdigheter, desto bättre. Hittills har det funnits en risk att studenter som blir utexaminerade från universitetet tror att de knappt alls har lärt sig något av vikt. Men det stämmer inte, åtminstone inte enligt statistiken: de som utexamineras från Helsingfors universitet har fortfarande lätt att få arbete som motsvarar utbildningsnivån och nå toppen inom vetenskapen

Bildning ger ökat kunnande

För att man ska kunna uppnå kunskapsmålen krävs det förstås breda baskunskaper också i framtiden. En läkare kan vårda sina patienter bara om hen förstår sig på människokroppens anatomi, biokemi och fysiologi. En statsvetare måste känna till kulturen i det omgivande samhället, dess historia och maktstrukturer. I det humboldtska bildingsuniversitetet spelar förankringen i forskning och teori en grundläggande roll. Att man betonar kunnandet strider inte mot bildningsuniversitetets ideal. Ökad bildning är också en form av kunnande – förmåga att gestalta fenomen och agera i en komplicerad värld.

Kunskapsmålen får inte bli döda bokstäver i undervisningsplanerna, utan de måste synas på riktigt i studievardagen. Tack vare kunskapsmålen kan undervisningen utvecklas så att den motsvarar studenternas behov, eftersom samma mål kan uppnås med många olika undervisningsmetoder. Samtidigt minskar mängden onödigt arbete, då det blir lättare att identifiera kunskaper som man har fått utanför den formella utbildningen och inkludera dem i examen. Men för att allt det ska kunna bli verklighet krävs det att lärarna har pedagogisk kompetens.

Heikki Isotalo
Sakkunnig, utbildningspolitik
Heikki kan sätta ihop en bloggtext på en eftermiddag

Lägg till ny kommentar