Media och arkiv

De fem viktigaste sakerna på uni just nu

28.10.2015

Under hösten sker flera förändringar som berör alla studerande på Helsingfors universitet.

1) På grund av nedskärningarna i finansieringen har universitetet inlett samarbetsförhandlingar som innebär en personalminskning på högst 1200 personer.

2) I början av detta år inleddes projektet Stora hjulet som syftar till att reformera examensstrukturerna och examinas innehåll på universitetet.

3) Terminsavgifter införs för studerande från länder utanför EU- och EES-området.

4) Universitetet gör upp en ny strategi för åren 2017–2020.

5) Universitetsförvaltningen omvandlas till en serviceorganisation.

Nedan kan du läsa sammandrag av vad som är på gång. Vi kommer att fördjupa oss i vart och ett av dessa teman i medlemsbulletinerna, på HUS Facebook och på våra webssidor de kommande veckorna.


1) Nedskärningarna på uni – förändringsprogrammet

Förändringsprogram, nedskärningsprogram, sparprogram. I september gjorde Helsingfors universitet upp ett förändringsprogram för att anpassa sin ekonomi med anledning av regeringens nedskärningar. Nedskärningarna uppgår enligt universitetets uppskattning till 106 miljoner euro fram till 2020. Universitetets styrelse försöker spara sammanlagt 86 miljoner euro, vilket innebär att 1200 – alltså var sjunde – anställd måste bort.

Den största enskilda nedskärningen för Helsingfors universitets del är att den så kallade apotekskompensationen faller bort, vilket innebär ett hål på cirka 29 miljoner i universitetets budget. Hittills har staten gett stöd åt universitetet för att det driver Universitetsapoteket.

Eftersom mer än hälften av de anställda på universitetet arbetar med undervisning och forskning kommer samarbetsförhandlingarna och uppsägningarna också att beröra dem. Det påverkar obönhörligen fakulteternas och institutionernas möjligheter att ordna undervisning, se till att studierna avancerar smidigt och göra högkvalitativ forskning.

Målsättningen för universitetets styrelse är dock att kvaliteten på undervisning och forskning inte ska bli lidande på grund av nedskärningarna. Förutom personalutgifter finns det också andra sparobjekt i förändringsprogrammet. De slutgiltiga sparobjekten och sparåtgärderna ska slås fast i universitetets målprogram för 2016. Universitetets styrelse godkänner programmet i december 2015.

Universitetet informerar om förändringsprogrammet på Flamma: https://flamma.helsinki.fi/portal/home/sisalto?_nfpb=true&_pageLabel=con...

2) Examina reformeras i Stora hjulet: nya examensstrukturer hösten 2017

Stora hjulet är namnet på den reform av universitetets examensstrukturer och examinas innehåll som pågår just nu. De nya kandidat- och magisterprogrammen borde vara klara 10.12. Målet är att studenterna som tas in hösten 2017 ska börja studera i de nya utbildningsprogrammen. Då börjar ett övergångsskede som pågår i minst tre år, under den tiden kan studenterna välja att bli utexaminerade enligt den nuvarande examensstrukturen eller flytta över till ett nytt utbildningsprogram om de vill.

Efter reformen hör alla studerande till något kandidat-, magister- eller doktorandprogram. Programmen byggs huvudsakligen upp utifrån de nuvarande läroämnena. Utbildningsprogram som bildats av flera läroämnen kan ha flera studieinriktningar. Intagningskvoterna till kandidat- och magisterprogrammen har föreslagits vara minst 40 studenter per år (utom till svenskspråkiga linjer).

I och med reformen ska det bli lättare för studenterna att byta ämne då de går vidare till magister- eller doktorsprogram. Till en del av magisterprogrammen kan det göras en antagning utifrån tidigare studier, men också i fortsättningen ska alla studerande få plats i något magisterprogram inom det egna studieområdet. Till doktorandprogrammen ska man fortfarande söka. Läroplanerna för de olika undervisningsprogrammen kommer att vara kompetensbaserade, vilket betyder att man för varje kurs specificerar vad studenterna ska kunna när de har slutfört kursen.

Universitetets material om Stora hjulet finns på Flamma: https://flamma.helsinki.fi/portal/home/sisalto?_nfpb=true&_pageLabel=pp_...

3) Terminsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES

Riksdagen kommer att behandla ett förslag från regeringen om en ändring av lagen om terminsavgifter i högskolorna, vilket berör studerande från länder utanför EU- och EES-området. Avgifter ska bäras upp för utbildning på främmande språk som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Enligt den information som finns nu ska högskolorna själva kunna bestämma hur stor avgiften är, men minimisumman skulle vara 1500 euro per läsår. Lagen föreslås träda i kraft 1.1.2016 och högskolorna måste börja kräva in avgifterna senast 1.8.2017.

För finländare eller EU-medborgare blir det inga terminsavgifter, och än så länge finns det inte heller skäl att oroa sig för sådana. Men studieavgifterna för utländska studerande kan ändå ses som ett första steg mot att det i framtiden också för finländares del är plånbokens tjocklek som avgör vem som får studera.

HUS och den övriga studentrörelsen motsätter sig terminsavgifterna. De skulle knappast utgöra någon ny finansieringskälla för universiteten, utan snarare orsaka mera kostnader på grund av att det krävs resurser för att hantera stipendiesystem, marknadsföring och betalningsbyråkrati. På grund av studieavgifterna finns det dessutom risk för att antalet begåvade utländska studerande i de finländska högskolorna rasar. 

Det är den avgiftsfria utbildningen som har lockat begåvade studenter till Finland, och den allmänna trenden ute i världen är snarare att avstå från terminsavgifter. Exempelvis har Tyskland beslutat att återgå till en avgiftsfri utbildning. Studentkåren arbetar tillsammans med de andra studentorganisationerna för att påverka beslutsfattarna så att utbildningen skulle vara avgiftsfri för alla också i framtiden.

4) Helsingfors universitets nya strategi

Helsingfors universitet arbetar på en ny strategi för åren 2017–2020. Samtidigt ska man skapa en vision om universitetets roll fram till 2024 och välja centrala utvecklingsobjekt och metoder för genomförande av strategin och visionen.

Under detta år har studentkåren deltagit i verkstäder och analyser av verksamhetsmiljön och har i flera omgångar kommenterat utkasten till ny strategi. Dessutom har medlemmar av studentkårens styrelse och delegation bidragit till universitetets strategiblogg: http://blogs.helsinki.fi/strategia/.

Universitetets styrelse ska godkänna den nya strategin i januari 2016. Under våren 2016 gör man upp målprogrammen för hela universitetet och de olika enheterna (t.ex. fakulteterna och institutionerna), utifrån dem ska strategin sedan genomföras i praktiken.

Under beredningen har studentkårens viktigaste mål och utvecklingsobjekt varit studenternas välmående och studieförmåga, att ge studenterna en förankring i vetenskapssamfundet och engagera dem i forskningsgruppernas verksamhet, att främja öppen vetenskap, underlätta övergången från ett examensprogram till ett annat och förbättra det internationella samarbetet mellan universiteten.

5) Universitetets förvaltning blir en ”serviceorganisation”

På rektor Jukka Kolas initiativ har universitetet denna höst också inlett en reform av sin förvaltning. Arbetet inleddes i oktober och avsikten är att förslaget till ny modell för förvaltning och tjänster ska behandlas i slutet av november, i samband med samarbetsförhandlingarna på universitetet.

Planeringsarbetet är fördelat på sex grupper, en per förvaltningsgren. Exempelvis finns det egna grupper för reformen av undervisnings- och studietjänster och forskningstjänster. Universitetet ska övergå till den nya tjänsteorganisationen under 2016.

Studentkåren och studenterna representeras i styrgruppen av HUS utbildningspolitiskt sakkunniga Anne Rautanen. Vi får mera information om reformen i november, då man börjar behandla förslaget till ny förvaltningsmodell.

Mera information finns på Flamma: https://flamma.helsinki.fi/portal/home/sisalto?_nfpb=true&_pageLabel=con...