Media och arkiv

Den avgiftsfria utbildningen är samhällets grundsten

30.11.2017

Ställningstagande 30.11.2017

Den stora sociala rörligheten mellan olika samhällsklasser är en central faktor som bidragit till det hundraåriga Finlands framgångssaga. Det högklassiga utbildningssystem som vårt land förknippas med är möjligt att upprätthålla med offentliga medel. Avgiftsfriheten på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till högskolorna bidrar till att begåvade unga kan sträva efter sina drömmar oavsett familjebakgrund. 

Finlands framgångar i PISA-testerna som mäter skolelevernas kunskaper är välkända. I den senaste jämförelsen placerade sig Finland bland de fem främsta länderna i fråga om samarbets- och problemlösningsfärdigheter. I Finland avspeglar inte PISA-resultaten föräldrarnas socioekonomiska ställning i lika hög grad som i andra OECD-länder. Det här är ett tecken på ett jämlikt samhälle.

”Förespråkarna för terminsavgifter ser inte den samhälleliga helhetsbilden. Särskilt nu när Finland firar sitt jubileumsår är det läge att framhäva fördelarna med den avgiftsfria utbildningen”, konstaterar styrelseordföranden för Studentkåren vid Helsingfors universitet, Laura Luoto.

I de länder där högskolorna tillämpar terminsavgifter är det typiskt att personer med högre utbildning har studielån fram till pensionsåldern. I Finland kan man söka sig till en utbildning på högskolenivå utan risk för en lånebörda som skulle avskräcka särskilt personer från familjer med små inkomster.

Ändå finns det flaskhalsar när det gäller utbildningens tillgänglighet. Till exempel i gymnasier och yrkesläroanstalter är de studerande själva tvungna att skaffa de läroböcker och det material som behövs i utbildningen, och betalar också examensavgifterna. Också avgiftsbelagda prepkurser inför ansökningen till ett universitet är problematiska.

”Genuint avgiftsfria studier på andra stadiet, ett materialbaserat inträdesprov till universitetet som inte kräver långa förberedelser, och öppna MOOC-högskolekurser på nätet kunde förbättra situationen”, säger Luoto. ”Det är viktigt att de nedskärningar i studiepenningen som verkställts under regeringsperioden tas tillbaka. Den nuvarande otillräckliga nivån på studiepenningen underminerar en genuint tillgänglig högskoleutbildning”, påpekar hon. 

Det finns skäl att granska den avgiftsfria utbildningen också från andra perspektiv än den finländska medborgarens. De terminsavgifter för studenter från länder utanför EU och EES som trädde i kraft i år stöter bort just de internationella experter som framtidens Finland behöver.

”När stipendier och avgiftsbefrielser beaktas betalar för tillfället endast 19 studenter terminsavgifter vid Helsingfors universitet. Det är en skrattretande idé att deras terminsavgifter skulle kunna täcka de nedskärningar som gjorts”, betonar Luoto.

Den 30 november är den riksomfattande dagen för avgiftsfri utbildning. Finlands studentkårers förbund har sammanställt citat från offentliga personer som försvarar den avgiftsfria utbildningen: https://syl.fi/maksuton-koulutus/