Media och arkiv

Helsingfors Universitetssamfundets medlemmar: "Nej till förslaget om läsårsavgifter!"

03.11.2014

HUS har publiserat adressen "Nej till förslaget om läsårsavgifter!"

Förra veckan skickade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru ministeriets förslag om läsårsavgifter ut på remiss. Det föreslås obligatoriska läsårsavgifter på minst 4 000€ för alla högskolestuderande från utanför EU och EES -länderna. Förslaget hämmar den finländska utbildningens internationalisering, det ställer studerande med olika bakgrund i ojämlik ställning, det försämrar universitetens autonomi och dessutom är läsårsavgifterna ekonomiskt olönsamma.

Adressen överlämnas till universitetets ledning och till beslutsfattarna på statsnivå.

Underskriva adressen här.

Mera information:

UVM har haft som mål att öka antalet utländska examensstuderande i Finland. Från 2004 till 2013 ökade antalet utländska examensstuderande med i medeltal 10 procent per år.

I Sverige och Danmark ökade också antalet utländska examensstuderande kraftigt, tills man införde liknande examensavgifter som dem man nu föreslår i Finland. I Danmark minskade antalet nya studerande med mer än en tredjedel, och dessutom har ökningen avtagit jämfört med tidigare. I Sverige var minskningen nästan 80 procent. Antalet har fortfarande inte uppnått den tidigare nivån, utan i stället har andra länder fått ökat försprång i fråga om antalet utländska studerande. Ett försök som gjorts i Finland visar också att avgifterna skrämmer bort studenter. I slutrapporten för avgiftsförsöket konstaterades att det är svårt att få studerande till avgiftsbelagda program.

I Sverige och Danmark har antalet studerande hämtat sig något, men på ett sätt som står i strid med utbildningsmålsättningarna i Finland. Man har noterat en förändring i de utländska studenternas sociala bakgrund; i och med avgifterna kommer det färre begåvade studenter från fattigare förhållanden. Studenterna har också i högre grad än förr valt billigare examina på lägre nivå. Det är orättvist och det strider mot bildningsidealen i vårt land att studerande försätts i en så ojämlik situation på basen av förmögenhet eller nationalitet. Det gagnar både universiteten och Finland att studerande väljs utifrån sina kvalifikationer och inte utifrån sin förmögenhet.

Terminsavgifterna är också bevisligen ekonomiskt olönsamma. I det försök som gjordes i Finland gick universiteten på förlust på grund av stipendieutbetalningar och administrativa kostnader. Nationalekonomiskt sett är avgifterna ännu mera oförnuftiga: varje ung person som stannar i Finland för att arbeta innebär enligt VATT:s och CIMO:s uppskattning (http://bit.ly/1zDRF9z) en nettovinst för den offentliga ekonomin på upp till flera hundra tusen euro. I och med att antalet utländska studerande minskar på grund av terminsavgifterna kommer den ekonomiska effekten alltså att vara negativ.

I motsats till vad man kunde tro är det nationalekonomiskt lönsamt att ge gratis utbildning åt utländska studerande. Man har beräknat att det lönar sig att utbilda utländska studerande om ens 30 procent stannar kvar och arbetar i Finland i minst fem år. Undersökningar visar att 47 procent av de utländska studenterna har fått arbete i Finland under året efter att studierna avslutats. Enligt olika uppskattningar skulle 60–80 procent av de utländska studenterna vilja stanna och arbeta i Finland, men de tvingas återvända till hemlandet på grund av immigrationspolitiken i Finland.