Media och arkiv

HUS: Studenterna vilar inte ens under lovet

07.04.2011

Ställningstagande

 

Enligt en studentundersökning som undervisnings- och kulturministeriet gjorde i fjol sätter universitetsstudenterna ungefär 29 timmar i veckan på sina studier. Det kan verka lite, men få studerande kan koncentrera sig enbart på studierna under terminerna. Nästan en tredjedel av universitetsstudenterna i landet förvärvsarbetar mera än 20 timmar i veckan.

Av studenterna vid Helsingfors universitet förvärvsarbetar t.o.m. 70 procent under terminerna. Det huvudsakliga skälet till att studenterna arbetar är för att de måste trygga sin utkomst. Ett annat viktigt skäl är att få in en fot på arbetsmarknaden.

”Studenterna anklagas på lösa grunder för att vara lata och studera för långsamt. För att studierna ska framskrida enligt målsättningarna krävs det ungefär 1600 arbetstimmar per år. Den aktiva undervisningsperioden på universiteten är dock bara drygt 30 veckor per år, så under terminerna krävs det att studenterna arbetar i medeltal nästan 50 timmar i veckan. Lägger man till förvärvsarbete och någon form av socialt liv är det inte underligt att sådant som sömn och motion blir lidande”, konstaterar styrelseordförande Leena Pihlajamäki vid Studentkåren vid Helsingfors universitet.

När sommaren kommer arbetar studenterna ännu mera. Under sommaren arbetar studenterna huvudsakligen heltid eller t.o.m. mer än 40 timmar i veckan – om de bara lyckas få jobb. Studenter som inte hittar sommarjobb kan inte heller vara arbetslösa. För att få utkomststöd måste de bevisa för socialbyrån att de aktivt har sökt jobb eller att det inte finns något lämpligt utbud av sommarstudier.

HUS anser att man redan nu har använt för mycket tvångsmedel för att öka studietakten. De nuvarande kraven utgör en oskälig press på studenterna, vilket tar sig uttryck i att de mår dåligt. Mer än hälften av de finländska högskolestudenterna lider av olika hälsoproblem som påverkar studierna. Var tionde studerande lider av någon form av psykiska problem.

Enligt Pensionsskyddscentralen beviljas varje år ca 700 personer under 35 år invalidpension. Om en person börjar få invalidpension vid 30 års ålder innebär den förlorade arbetsinsatsen en förlust på 1,5 miljoner euro för staten. HUS kräver därför att man ska ägna större uppmärksamhet åt att stärka studenternas studieförmåga och ork. De prestationskrav som ställs på studenterna blir i slutändan kostsamma både för studenternas hälsa och för nationalekonomin.

HUS kräver en ny inriktning på den socialpolitik som rör studerande. Studiestödet måste utvecklas så att kraven på motprestation minskar, övergången från en stödform till en annan måste bli smidigare och det måste bli möjligt att studera på sjukdagpenning. Grundinkomst kunde vara en bra lösning som kunde ersätta alla nuvarande stöd. Arbete som utförs under studietiden bör godkännas som en del av arbetskarriären, också i statistiken. Studieförmågan är en lika viktig sak som arbetsförmågan och vi studerande vill inte riskera att förlora någondera av dem.

 

Mera information:

HUS styrelsemedlem Anni Hirsaho, anni.hirsaho@hyy.fi; 050 595 0328

 

Källor:

Opiskelijatutkimus 2010. Korkeakouluopiskelijoiden toimeentulo ja opiskelu [Studentundersökningen 2010. Högskolestudenters utkomst och studier]. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2010:18.

Ristipaineessa. Tutkimus Helsingin yliopiston opiskelijoiden työssäkäynnistä, työkokemuksista ja ammatillisesta järjestäytymisestä [Korstryck. En undersökning om arbete, arbetserfarenheter och facklig organisering bland studerande vid Helsingfors universitet]. Teemu Kemppainen, Otus rs.