Media och arkiv

Morot eller piska – vilken roll spelar studenten i totalreformen av den sociala tryggheten?

16.05.2018

Olika parter har presenterat sina linjer i fråga om totalreformen av den sociala tryggheten, men studenterna har hamnat nästan fullständigt utanför. Studenterna bör vara med i totalreformen och stödet för dem en tydlig del av den sociala tryggheten. Kommer nästa regering att bemöta studenterna med morot, piska eller något annat? Gör din röst hörd! HUS ber dig nu berätta vad den sociala tryggheten innebär för dig och hur du skulle reformera den. Du kan svara här.

I vår har den så kallade totalreformen av den sociala tryggheten eller grundtryggheten diskuterats i offentligheten. Sipiläs regering inledde reformen i höstas genom att tillsätta projektet TOIMI för planeringen av en totalreform av grundskyddet och aktiviteten. Det är sannolikt att reformen genomförs under nästa regeringsperiod.

Om reformbehovet råder enighet: det nuvarande socialskyddssystemet upplevs vara komplicerat och byråkratiskt. Med en reform av den sociala tryggheten eftersträvas ett system som är enkelt och sporrande och där så få som möjligt blir beroende av utkomststöd, som är det stöd som beviljas i sista hand.

Någon särskild praktisk värdediskussion har inte förts när det gäller reformen. De skilda ideologierna syns dock i viss mån i reformförslagen: är stödet vederlagsfritt eller inte, är det individuellt eller familjebundet och fungerar det som ett skyddsnät eller förutsätter det aktivitet? Ursprungligen utvecklades den sociala tryggheten i välfärdsstaterna utifrån riskhantering: medborgarna försäkrades mot sjukdom, arbetslöshet eller andra situationer som medförde inkomstförluster. Sedan 1990-talet har tanken att den sociala tryggheten ska sporra till arbete förstärkts i beslutsfattandet. Det vill säga om du inte aktiverar dig och uppfyller de krav som ställts upp får du smaka på piskan.

Olika förslag har gjorts om reformen, men nästan alla förenas av att studenterna lämnats utanför. Studiestödet har ändrats många gånger och det skulle vara dyrt att ta med studenterna eftersom nivån på studiepenningen tillåtits sjunka och skurits ned till en mycket låg nivå. Studenterna har ändå varit de största förlorarna i de senaste årens nedskärningspolitik, och förväntas finansiera sina grundläggande behov med lån oavsett hur osäkra framtidsutsikterna är. Man vill inte överföra statsskuld på kommande generationer, så studenterna skuldsätter sig personligen i rekordtakt.

Undersökningar visar att studenternas försörjning är knapp. Boendekostnaderna kräver en betydande del av inkomsterna, och enligt en färsk undersökning hamnar studenterna rentav under två olika fattigdomsgränser. Trots ständiga ”reformer” har studiestödet flera problematiska inslag som i värsta fall fördjupar de ekonomiska svårigheterna och tvingar studenter att förlita sig på utkomststöd. I höst publicerades också en utredning om studenter med familj, som visade att vardagen är en ständig kamp för många studenter med familj.

Övergången till allmänt bostadsbidrag också för studenter var en positiv förändring, men innebar också för många att stödnivån sjönk eller att de gick miste om stödet. Det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, som är en historisk relikt, uppmuntrar studenter till att bo ensamma och dyrare. FPA:s felaktiga tolkningar om samboförhållanden och svårigheterna att bevisa att tolkningarna är felaktiga har försvårat den ekonomiska situationen för många studerande.

Det ska vara möjligt för studenter att studera på heltid. Då krävs en förutsägbar, tillräcklig försörjning. Det är också viktigt att samla arbetserfarenhet under studietiden, men vad händer om arbetet är så krävande att studierna lider? På grund av sjukdomar, skador eller andra orsaker har alla inte heller möjlighet att utöka sina inkomster genom arbete. Misslyckanden och utmaningar får inte heller på andra sätt leda till återvändsgränder eller till att försörjningen äventyras. Välmående studenter med studieförmågan i behåll gynnar hela samhället och är obestridligen en satsning på framtiden. Studenterna ska vara med när den sociala tryggheten reformeras och det är dags att också erbjuda morötter.

HUS anser att Finland på lång sikt borde införa ett system med allmän, lika och individuell basinkomst. Några omedelbara förbättringar i studenternas situation skulle till exempel vara att slopa det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, höja nivån på studiepenningen och indexbinda den samt minska betoningen på lån. Minimikravet på 20 presterade studiepoäng bör slopas och graderingen av studiestödet i två steg göras förnuftigare. De här åtgärderna bidrar till en individuell, tillräcklig grundläggande försörjning.

Berätta alltså vad du anser om den sociala tryggheten och vad den innebär för dig – det är dags att påminna om att studenterna måste spela en roll i reformen! https://www.lyyti.fi/reg/Opiskelijoille_keppia_vai_porkkanaa_0129/se 

Linjer som hittills lagts fram om reformen av den sociala tryggheten:

  • Juho Saaris jämlikhetsarbetsgrupp lämnade sin rapport i mars. Tyvärr behandlades studenterna knappt alls i rapporten.
  • Universellt stöd som OECD föreslagit för Finland: samlingspartiet och kristdemokraterna understöder den här modellen – studenterna inkluderas knappast.
  • SDP:s förslag är ett allmänt skydd som betydligt skulle förbättra studenternas försörjning.
  • Blå framtid publicerade i vår sitt eget program för den sociala tryggheten.
  • Flera partier kommer att presentera reformförslag. Tidigare har åtminstone de Gröna och Vänsterförbundet förespråkat en basinkomst. Centern uppger sig ha förespråkat en basinkomst i årtionden och hoppas att reformen av den sociala tryggheten kan fortsätta utifrån resultaten från försöket med basinkomst.
  • EAPN-FIN, det finländska nätverket mot fattigdom och marginalisering, startade ett medborgarinitiativ om en garantiinkomst som inte inkluderar studenterna.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)