Media och arkiv

OTUS: Föreningsaktiva är också aktiva studerande

17.06.2013

I en rapport om följderna av föreningsaktivitet (”Mitä järjestötoiminnasta seuraa?”) som Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus publicerade våren 2013 granskas hur studenterna ser på följderna av föreningsaktivitet. En central observation är att det råder ett samband mellan föreningsaktivitet och studenternas integrering i universitetssamfundet.

Ett av Studentkåren vid Helsingfors universitets mål på lång sikt är att främja studentgruppers egen aktivitet. Detta tar sig bl.a. uttryck i att man stöder föreningsverksamhet på många sätt. Hittills har det dock inte funnits pålitliga forskningsdata om orsakerna till och följderna av studentföreningsaktivitet. Den rapport som nu publicerats har gjorts med hjälp av data från Studentbarometern 2012. Drygt tusen av de svarande är studerande vid Helsingfors universitet, medan något färre är studerande vid Aalto-universitetet.
”Den nya rapporten ger en tydligare bild av de föreningsaktiva: Den genomsnittliga föreningsaktivisten har flyttat till huvudstadsregionen från annan ort, studerar för fjärde året, har goda kontakter till undervisningspersonalen och är aktiv i sin ämnesförening”, förklarar HUS föreningssakkunniga Akseli Huhtanen. ”Aktivitet och välmående går hand i hand, så det är intressant att veta vem de aktiva egentligen är.”

Enligt rapporten uppger ungefär en fjärdedel av studenterna vid Helsingfors universitet att de är föreningsaktiva. Sammanlagt två tredjedelar av de svarande anser att de på något sätt deltar i föreningsverksamhet vid universitetet. Vid Helsingfors universitet ligger tyngdpunkten något mera på ämnesföreningar än vid Aalto-universitetet, medan hobbyföreningar är mera populära vid Aalto-universitetet. Anmärkningsvärt är, att av de svarande som uppgav att deras studier har dragit ut på tiden var det bara fyra procent som ansåg att det berodde på att det var föreningsaktiva.

I en tidigare rapport från Otus om hur studierna löper konstaterades att social integration är en viktig faktor för att studierna ska framskrida. I den rapport som nu gjorts har man utrett i vilken grad studenterna känner sig som en del av studentgemenskapen i det egna läroämnet och har ställt detta i relation till föreningsaktiviteten. Det råder ett starkt samband mellan föreningsaktivitet och känslan av att vara socialt integrerad: de som har en stark känsla av att tillhöra studentgemenskapen är med ca 50 procents sannolikhet också föreningsaktiva, medan mer än hälften av dem som känner sig utanför på universitetet uppger att de inte är med i några föreningar alls. Föreningsaktiviteten har också en klart positiv effekt i fråga om att öka kontakterna mellan studerande och undervisningspersonal.

Föreningsaktiviteten korrelerar starkt med en hög nivå av socialt välbefinnande, men eftersom långtidsstudier saknas kan man inte säga om aktiviteten är en orsak till välbefinnandet, eller en följd av det. De föreningsaktivas framtidsförväntningar skiljer sig däremot inte märkbart från medeltalet, men de är å andra sidan säkrare i sina förväntningar, såväl de optimistiska som de pessimistiska.

Enligt rapporten är de studerande som är föreningsaktiva under studietiden också bättre integrerade i universitetssamfundet än sina studiekamrater, socialt sett mår de över lag bättre och de är mera medvetna om sina framtidsutsikter. Trots att alla studenter inte känner sig hemma i någon förening når föreningsverksamheten ändå majoriteten av studenterna under hela studietiden.

Läs hela rapporten här (på finska): Mitä järjestötoiminnasta seuraa? - Aalto-yliopiston ja Helsingin yliopiston opiskelijoiden kokemuksia järjestötoiminnasta opiskelijabarometrin aineistossa (PDF)