Media och arkiv

Skuldsätt dig eller låt bli att studera – eller: hur märklig studiestödsdebatten kan bli

26.02.2016

I en kolumn i tidningen Ekonomisti har professor Roope Uusitalo föreslagit att studerande vid handelshögskolorna borde underkännas ifall de inte går med på att ta studielån. Eftersom Uusitalo inte luftar sina tankar enbart i egenskap av enskild opinionsbildare, utan också i egenskap av undervisnings- och kulturministeriets utredningsman som ska bereda en reform av studiestödet, är det skäl att vara bekymrad över hans inlägg.

Även om Uusitalo knappast menar allvar med sin släng, som helt ignorerar studenternas rättsskydd, är den en bra beskrivning av de värderingar som styr då man nu ska reformera studiestödet. Studierna ses som vars och ens privata investering, som man uppmuntras till med hjälp av ett lockande lån, inte med hjälp av ett studiestöd som gör det möjligt att studera på heltid.

För Uusitalo är studielånet snarare en lönsam investering än en nödvändig del av försörjningen: tack vare FPA:s studielånskompensation kan studerande som blir färdiga inom utsatt tid få nästan en tredjedel av studielånet efterskänkt, och skulden blir i själva verket en intäkt. Problemet med det nuvarande studiestödssystemet, som delvis bygger på studielån, är enligt Uusitalo att studenterna inte förstår att skuldsätta sig, trots att det skulle vara en ”god investering”. Det är därifrån man borde börja utreda de egentliga problemen. Men under sitt fem månader långa utredningsarbete har Uusitalo inte alls talat om detta, åtminstone inte i offentligheten.

För det första innebär studielånskompensationen en ekonomisk lättnad först då man har blivit utexaminerad. Men man vet att största delen av studenterna tar lån för att täcka de mest nödvändiga levnadskostnaderna, inte för att få vinst efter utexamineringen.

För det andra får studerande lånekompensationen bara om den examen som de har fått inom utsatt tid är deras första högskolestudier. Kompensationen ska alltså också sporra till att inte byta studieområde ifall det visar sig att man valt fel bransch. Det försnabbar åtminstone inte studierna.

En lånekompensation som ges efter utexamineringen hjälper inte heller om studierna drar ut på tiden, exempelvis på grund av sjukdom. Även var tredje studerande lider av mentala problem  och de får inte sinnesro och blir inte snabbare friska av att plågas av en skuldbörda, som de inte längre kan få någon kompensation för.

Detta var tre exempel enbart på problemen med lånekompensationen, som Uusitalo inte har fört fram i offentligheten.

Uusitalo medger i sin kolumn att han inte har tillräckligt med kunskap för att kunna förstå varför en stor del av studenterna undviker att skuldsätta sig. Förutom ekonomi önskar han att han också hade kunskaper i psykologi för att kunna förstå sig på studenternas beteende, som han uppfattar som irrationellt. Till de vetenskapsområden som kunde vara bra att ha kunskaper i om man ska reformera studiestödet kunde vi tillägga åtminstone socialpolitik, utbildningspolitik, sociologi samt beteendevetenskap och pedagogik.

Uusitalo har lovat att hans utredning om en reform av studiestödet ska bli klar till måndag 29 februari.


Timo Jääskeläinen, HUS styrelsemedlem
timo.jaaskelainen@hyy.fi

Aino Jones, sakkunnig
aino.jones@hyy.fi