Media och arkiv

Studiestöd = allmänt bostadsbidrag + grundinkomst?

26.02.2016

Är studiestödet en social förmån som kan jämföras med utkomststöd, eller är det utbildningspolitik?


Eftersom studiestödet är det ekonomiska skyddsnät som studerande i första hand ska utnyttja är det lätt att se det som en social förmån. Men studiestödet ges inte utan krav: för att få stöd måste man uppfylla de stränga kraven på studieframgång. I motsats till de egentliga sociala förmånerna räcker studiestödet och bostadstillägget (max. 538,36 euro/mån) plus studielånet (400 euro/mån) inte till för att bo och leva i huvudstadsregionen för de studerande som inte får studentbostad. Det sammanlagda studiestödet ligger också långt under den finska fattigdomsgränsen.


Enligt FPA måste allt flera studerande sätta både studiestödets bostadstillägg (max. 201,60 euro) och studiepenningen (max 336,76 euro) i helhet på hyran, och den trenden har bara blivit starkare på de senaste 10 åren.


Men studiestödet är också ett utbildningspolitiskt verktyg: stödet ska uppmuntra befolkningen att utbilda sig på lika villkor. Nu vill regeringen höja på den totala summan som studenterna får, genom att öka lånets andel på studiestödets bekostnad. Så länge som studerande från lägre socioekonomisk bakgrund eller icke-akademiska familjer inte ser skuldsättning som ett tänkbart alternativ för den egna försörjningen är ett studiestöd med fokus på lån inte jämlikt för alla studerande. I värsta fall blir det bara svårare att söka sig till en utbildning och få en examen.

Allmänt bostadsbidrag och grundinkomst vore bästa lösningen


Studenterna kräver ofta högljutt att deras förmåner ska bevaras. Det beror på att det flera gånger har gjorts nedskärningar i studenternas försörjning – samtidigt som villkoren för studiestöd har skärpts.


Studenterna kan erbjuda alternativ till en studiestödsreform. För det första borde studenterna omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Det är glädjande att centerns medlemmar av kultur- och social- och hälsovårdsutskotten i sitt ställningstagande från 24.2 reagerade positivt på studenternas förslag. FPA uppskattar att det skulle medföra kostnader på cirka 10 miljoner euro om man överförde alla högskolestuderande till det allmänna bostadsbidraget.


Det allmänna bostadsbidraget beaktar skillnaderna i boendekostnaderna i olika delar av Finland bättre än vad studiestödets bostadstillägg gör. Studenterna vill att det allmänna bostadsbidraget utvecklas till en individuell förmån, vilket också skulle förbättra många andra gruppers ställning. Det nuvarande, hushållsbundet bostadsbidraget utgår nämligen fortfarande från modellen att det är männen som försörjer sina familjer, medan kvinnorna är hemma med barnen. Lagstiftning som bygger på ett sådant tänkande hör inte hemma i Finland på 2010-talet.


Dessutom stöder studenterna förslaget om en grundinkomst. Den skulle avskaffa flitfällor, uppmuntra till arbete och företagande och förenkla socialskyddssystemet. I bästa fall kunde en grundinkomst utgöra en jämlik och enkel modell för social trygghet och tillåta att människor gör sina livsval och byter karriär – utan flitfällor och ständig osäkerhet om hur man ska få sin försörjning.

Timo Jääskeläinen, HUS styrelsemedlem
timo.jaaskelainen@hyy.fi

Aino Jones, sakkunnig
aino.jones@hyy.fi