Media och arkiv

Universitetsgemenskapen frågar – rektorskandidaterna svarar

12.04.2018

HUS, Forskarföreningen vid Helsingfors universitet rf och Professorsförbundets avdelning vid Helsingfors universitet skickade 12 frågor till kandidaterna för rektorsposten vid Helsingfors universitet, och kandidaterna svarade med Twittermått. Frågorna gällde bland annat universitetsdemokratin, gemenskapen, rekryteringarna och läsårsavgifterna. Läs kandidaternas svar!

Rehtoriehdokkaat Jukka Kola, Liisa Laakso, Sari Lindblom, Jari Niemelä ja Outi Vaarala


I vår väljs en ny rektor för Helsingfors universitet för de kommande fem åren. Rekryteringsprocessen inleddes redan i höstas, och 28.3. valde universitetets styrelse bland de sökande fem toppkandidater:

Jukka Kola
Agronomie- och forstdoktor Jukka Kola har sedan 2013 varit rektor för Helsingfors universitet. Kola är professor i jordbrukspolitik vid Helsingfors universitet.

Liisa Laakso
Politices doktor Liisa Laakso är rektor för Tammerfors universitet. Hon har tidigare varit dekanus för statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Sari Lindblom
Filosofie doktor Sari Lindblom är vice rektor för Helsingfors universitet och professor i universitetspedagogik.

Jari Niemelä
Filosofie doktor Jari Niemelä är professor i stadsekologi vid Helsingfors universitet.

Outi Vaarala
Medicine doktor Outi Vaarala är professor i pediatrisk immunologi och Head of Lung Immunity på Astra Zenecas RIA IMED Biotech Unit i Sverige. Hon är forskningsledare vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.

Tre kandidater fortfarande med i tävlingen
Universitetsgemenskapen har hört kandidaterna den 12 april och efter detta har universitetets styrelse valt tre kandidater som är fortfarande med i tävlingen: Liisa Laakso, Jari Niemelä och Outi Vaarala. Universitetets rektor väljs bland dessa personer. Rektorn väljs av universitetets styrelse, som strävar efter att fatta beslutet den 25 april.

Läs rektorskandidaternas synpunkter nedan och hitta din egen kandidat!

1. Varför blev det strejk vid Helsingfors universitet och vad innebär det med tanke på framtiden?

Jukka Kola

Viktigast att ett avtal uppnåddes. Nu kan vi fokusera på våra huvuduppgifter. Första föremålet för strejken var HU och följande strejker riktade mut de andra universiteten (genomfördes inte eftersom avtalet kom till stånd).

Liisa Laakso

Det var till stor del fråga om misslyckade förhandlingar. Både arbetsgivarna och arbetstagarna delar uppfattningen att det nuvarande lönesystemet är tungrott och ogenomskinligt. Det behövs tydligare spelregler. Arbetet avslutades inte, men tillsammans beslutade man att fortsätta utveckla systemet. Det måste man satsa på.

Sari Lindblom

Kollektivavtalsförhandlingarna mellan Bildningsarbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna var långa och svåra. Helsingfors universitet blev i egenskap av det största, mest betydande universitetet det första målet för strejken. De andra universiteten skulle ha följt i två grupper. Lyckligtvis räckte det med en strejkdag.

Jari Niemelä

Strejken berodde på de strandade kollektivavtalsförhandlingarna. Strejken var en påminnelse om att universitetspersonalen är missnöjd med löneutvecklingen och det här kan komma upp på nytt under följande förhandlingsomgång.

Outi Vaarala

Det var fråga om en normal och motiverad stridsåtgärd för arbetstagarnas krav. Arbetsmarknadskonflikten och diskussionen kring den förtydligade för olika samhällsparter vilken omfattande betydelse arbetet som utförs vid universiteten har – bra så.

2. Många upplever att kollegialiteten och demokratin vittrat sönder vid HU. Vårt universitet har blivit bara universitetet. Vilka åtgärder kommer du som rektor att vidta för att a) öka kollegialiteten och b) förbättra demokratin?

Jukka Kola

Vår gemenskap har kommit med bra förslag. Många åtgärder har vidtagits: bättre intern kommunikation, öppenhet i beredning och beslut, insktuktionsändring (fak-rådet), rektorns öppna campusträffar/möten, utveckling av ledarskapet/chefsarbetet. Ömsesidig respekt och stöd. Vårt HU!

Liisa Laakso

Mer öppenhet och fler punkter där kollegiala organ kan ta ställning till beslut som gäller hela universitetsgemenskapen. Rektorn och styrelsen måste ta itu med ämneshelheter och initiativ som dessa organ lyft fram. Gemenskapen måste kunna följa verkställandet av beslut och ge respons.

Sari Lindblom

Det väsentliga är att bygga upp förtroendet mellan rektorn och universitetsfolket. Kommunikationen måste förbättras. Jag lovar att förklara processerna och motiveringarna bakom rektorns beslut för universitetsfolket. I min verksamhet är rättvisa och öppenhet de viktigaste faktorerna för att stärka gemenskapen.

Jari Niemelä

Förfaranden utvecklas för att bättre göra personalens och studenternas röster hörda i beslutsfattandet (bl.a. enhetsmöten, höranden) och det förutsätts att direktörerna och de beslutsfattande organen tar dessa på allvar. Behovet av ändringar i bestämmelser och anvisningar utreds.

Outi Vaarala

a) Jag ökar de tvärvetenskapliga samfinansierade projekten och samarbetet mellan fakulteterna b)  Jag skapar forum där personalen och studenterna kan mötas, jag söker medel – vid behov genom att ändra instruktionen – för att öka dialogen mellan ledningen, personalen och studenterna.

3. Helsingfors universitet har kungjort sin ambition att vara internationellt sett attraktiv som arbetsgivare och lärosäte. Hur ska målet uppnås?

Jukka Kola

Viktigast är fokus på våra huvuduppgifter forskning samt undervisning och lärande, kvaliteten på dem. Det leder till genuin och stark samh. Växelverkan och genomslag, intern. och i hemlandet. Välbefinnandet & jämlikheten samt rekryteringen (staf & students) förbättras. HU&HFORS-samaarbetet viktigt för attraktiviteten.

Liisa Laakso

Universitetet har ett gott rykte som det gäller att värna om. Universitetets rykte baserar sig på högklassig forskning och undervisning och aktivt samhällsengagemang.

Sari Lindblom

Vårt universitet kan göras internationellt attraktivt genom forskningens och undervisningens höga kvalitet och rykte och genom omfattande internationellt samarbete. Våra forskares internationella mobilitet måste stödjas. Det är viktigt att internationella forskare och studenter integreras i vår gemenskap.

Jari Niemelä

Genom att satsa på högklassig forskning och undervisning och på personalens och studenternas välbefinnande. Dessutom stärks den internationella inriktningen i forskningen och undervisningen, inklusive servicen.

Outi Vaarala

Med hjälp av fakulteterna grundar jag nationella och internationella undervisnings- och forskningsprogram för att stärka internationaliteten och ge personalen mer tid för undervisning och forskning, vilket förbättrar kvaliteten och attraktionskraften både för personal och studenter.

4. Universitetet är lika med sin gemenskap, som inkluderar såväl professorer som övrig personal och studenter. Med vilka praktiska medel skulle du förbättra gemenskapen vid Helsingfors universitet?

Jukka Kola

Vardagliga medel är ömsesidig respekt och stöd för varandra. Vi tillåter inte osakligt beteende, sopar inga problem under mattan. Vi söker inte skyldiga utan lösningar på våra gemensamma ärenden. Var och en har ett ansvar, särskilt alla chefet. Välbefinnanfe och jämlikthet, varje dag!

Liisa Laakso

Grunden för gemenskap är att hålla ihop och uppskatta allas arbete och expertis. Dialogen mellan ledningen för universitetsservicen och utbildnings- och forskningsarbetet är viktig. Jag skulle främja den åtminstone genom förvaltningspersonalens rörlighet mellan huvudbyggnaden och fakulteterna i båda riktningarna.

Sari Lindblom

Jag bygger upp en tätare dialog mellan rektoratet och universitetets viktigaste aktörer (bl.a. universitetskollegiet, studentföreningarna, dekanaten, utbildningsprogrammen, personalen). Jag skickar ut ett månatligt brev om aktuella ärenden till universitetsgemenskapen. Jag ordnar regelbundet öppen morgonfika.

Jari Niemelä

Förfaranden utarbetas för att bättre göra personalens och studenternas röster hörda i beslutsfattandet, t.ex. regelbundna enhetsmöten och direktörsbesök i enheterna. Arbetshälsan förbättras utifrån studentresponsen och resultaten från arbetshälsoenkäten.

Outi Vaarala

Jag för med mig en ny ledarskapskultur, ökar ansökningen om centraliserad finansiering och inför tvärvetenskapliga program. Jag grundar rektorns vetenskapsretreat, en vetenskapsakademi och en idéinkubator och bjuder in olika personalgrupper och studenter från olika fakulteter.

5. Universitetsgemenskapens upplevelser av de senaste årens nedskärningar har till största delen varit negativa. Upplevelserna kartlades i en enkätundersökning och en rapport baserad på den. Hur kommer du att arbeta för att åtgärda de missförhållanden som pekas ut i professor Sue Scotts rapport?

Jukka Kola

Vårt samfund föreslog och styrelsen slog fast åtgärder som främjas i 2018 års "gemenskaps"-tema: bättre intern kommunikation, öppenhet i beredning och beslut, lyfta fram svåra saker, instruktionsändring, gott ledarskap/chefsarbete. Ömsesidig respekt och stöd i vardagen.

Liisa Laakso

Universitetet har utifrån resultaten och rekommendationerna i Sue Scotts rapport gjort upp ett åtgärdsprogram som ännu inte helt genomförts. Det ska fortsättas och resultaten ska följas upp. Alla måste garanteras arbetsro.

Sari Lindblom

Växelverkan mellan rektorn och människorna vid universitetet är viktig. Budskapen måste gå fram i båda riktningarna. Jag arbetar aktivt för välbefinnandet bland personal och studenter. Jag främjar växelverkan mellan fakulteterna genom tvärvetenskapligt samarbete och den ömsesidiga uppskattningen mellan vetenskaperna.

Jari Niemelä

Processen för att ingripa i missförhållanden fortsätter, utfallet följs upp och korrigerande åtgärder vidtas vid behov. Direktörerna har en viktig roll och även personalen och studenterna uppmuntras att ingripa i missförhållanden. Vi skapar mekanismer för att göra det här.

Outi Vaarala

Jag stärker personalens och studenternas påverkansmöjligheter och är deras länk till ledningen. Jag förbättrar arbetsförhållandena och förtroendet genom öppenhet, genom att öka det direkta administrativa stödet, genom att skaffa centraliserad finansiering och genom att driva universitetets intressen i samhället.


6. Den senaste tidens administrativa reformer och försämringar av basfinansieringen har försämrat forskarnas möjligheter att fokusera på sin forskning. Hur skulle du som rektor förbättra förutsättningarna för forskningen vid Helsingfors universitet?

Jukka Kola

Ökad basfinansiering vore förstås bäst för att forskaren ska kunna fokusera på forsknins och stödtjänsterna/Uniservicen fungera. Måste påverka pol. beslutsfattare: uni-index & riksdagsvalet. Mer tid för forskning istf projektansökningsrumba. HiLife, HELDIG, HELSUS, INAR, SSH osv. förbättrar HY-samarbetet.

Liisa Laakso

Forskningsservicen ska stärkas särskilt för att ansöka om internationell finansiering. Universitetet ska kräva att statsmakten ökar den totala finansieringen och betonar forskningens andel av den. Strategiskt forskningsstöd bör riktas till tvärvetenskapliga kluster och ordnandet av sabbatsledigheter ska uppmuntras.

Sari Lindblom

De kommande åren bör inga stora reformer genomföras. Forskningen får mer tid när undervisningen fördelas rättvist i lärarkåren. Undervisningen måste ordnas så att var och en regelbundet får en forskningsledig period. Doktorandernas 5-procentiga undervisningsskyldighet bör utnyttjas.

Jari Niemelä

Systemet med forskningsledigheter etableras och kopplas ihop med universitetets egen forskningsfinansiering. Överföring av administrativa uppgifter från undervisnings- och forskningspersonalen till universitetsservicen och lättare administration överlag.

Outi Vaarala

Med hjälp av fakulteterna grundar jag nationella och internationella undervisnings- och forskningsprogram för att effektivisera personalens arbetstid för undervisnings- och forskningsarbete. Finansiering söks allt oftare centraliserat. Det administrativa stödet för forskarna ökas.


7.
Hur bedömer du att examensreformen Stora Hjulet lyckats hittills? Hur bör våra examina utvecklas framöver?

Jukka Kola

Examinas kvalitet och attraktionskraft (sökande & arbetsliv) och lärarsamarbetet blir bättre. Allt dock inte genast, kräver arbete & tid, enhetsskillnader finns. Forskningserfarenhet för studenterma, bredare insikter ock kunskaper som kan uppdateras hela livet. Olika studievägar ger behörighet som forskare och för andra uppgifter.

Liisa Laakso

Mycket arbete återstår. Det viktigaste är att säkerställa tillräckliga undervisningsresurser, undervisningen i vetenskapsområdenas gemensamma grund och tydliga val av läroområden. Motsvarande reform lyckades i Tammerfors. Genom att differentiera magisterstudierna och införa mobilitetsincitament kan studievägarna göras ännu smidigare.

Sari Lindblom

De nya utbildningsprogrammens centrala principer är arbetslivsrelevans, tydliga kompetensmål, tvärvetenskaplighet och undervisningskvalitet. Uppföljningsstudier behövs för att utvärdera hur principerna uppnås. Utbildningen bör utvecklas utifrån empirisk evidens. Det är det enda sättet att förbättra kvaliteten i lärandet och undervisningen.

Jari Niemelä

Stora Hjulet har fått en rätt bra start, men de etablerade läroämnenas ställning och resursallokeringen till fakulteternas gemensamma program utgör utmaningar. Stora Hjulets utfall utvärderas och korrigerande åtgärder inleds. Universitetet satsar på utbildningsprogrammens internationalitet.

Outi Vaarala

Jag vill bedöma utfallet av examensreformen områdesvis och korrigera examensprogrammen därefter. Jag vill främja den internationella undervisningen från magisternivån uppåt och öka interaktionen mellan studenter och lärare samt studenternas delaktighet.

8. Anser sig rektorskandidaten genom konkreta åtgärder kunna minska kvinnornas underrepresentation när högre tjänster tillsätts?

Jukka Kola


Ja, en huvudprioritet. Så har jag agerat som rektor och så skulle jag fortsätta agera, särskilt i rekryteringen av professorer (inkl. karriärsystemet), i gott samarbete med enheterna. Aktiv rekrytering tar jämlikt fram goda sökande. Enhetsdirektörerna har stort ansvar i rekryteringen/förslagen läget förbätträs ständit.

Liisa Laakso

Rekryteringskommittéerna ska gallra ut kandidater jämlikt innan undervisningsbefattningar öppnas. Jämställdheten ska följas upp i kallelseförfarandena inkl. tillsättandet av arbetslivsprofessurer. Familjeledigheter, rekryteringen för forskningsprojekt och lärarnas forskningsperioder ska ordnas på ett sätt som främjar kvinnornas karriärmöjligheter.

Sari Lindblom

Att främja jämställdheten är ett viktigt mål. Det krävs ett långsiktigt arbete för att kvinnor ska avancera till de högsta posterna. Arbetet måste inledas redan i skolan. Redan från början av studierna ska kvinnor stödas och uppmuntras att sikta högt. Det måste bli lättare att kombinera familj och karriär till exempel genom att daghem grundas vid universitetet.

Jari Niemelä

Eventuella ”glastak” identifieras och elimineras. Genom en långsiktig personalpolitik och personalplanering (bl.a. undvikande av korta kontrakt som följer på varandra) skapas bättre möjligheter för kvinnor att avancera i sin universitetskarriär (se också svar 1).

Outi Vaarala

Mitt mål är könsfördelningen 50:50 i de högre tjänsterna senast år 2022. Jag ordnar mentorer och kamratstöd för kvinnliga forskare. Under min rektorsperiod görs den första bedömningen av sökande utan namn och personbeteckningar som avslöjar könet. Sökande till HU tillfrågas inte om sitt kön.


9. Hur kan universitetsledningen enligt dig göra utbildningen mer tillgänglig så att till exempel personer med olika socioekonomiska bakgrunder har lika möjligheter att studera på högskolenivå?

Jukka Kola

Se till att info om våra många studiemöjligheter når de unga (och föräldrarna!) och allt mer alla som behöver uppdatera kunnandet (livslångt lärande, Öppna, kompl.utbildning). Samarbete HU&gymnasierna, liksom samarbetet med andra aktörer bör ökas. Öppna uni jätteviktigt!

Liisa Laakso

Genom att avstå från inträdesprov som kräver lång förberedelse, främja vägar från yrkesexamen till universitet, utnyttja kompetensen bland befolkningen med invandrarbakgrund i examensprogrammen (t.ex. somaliska språket och islamsk teologi) och söka sätt att utbilda romska unga.

Sari Lindblom

För att göra utbildningen tillgängligare ska universitetet samarbeta med ministeriet och skolväsendet. Med långsiktigt arbete och information kan målet uppnås. Studiehandledningen i skolorna måste ses över. Föräldrarna och lärarna måste involveras mer i att uppmuntra unga att söka till högskolor.

Jari Niemelä

Universitetens inträdesprov och studiearrangemang ska vara likvärdiga för olika socioekonomiska grupper. För att förbättra den studiesociala situationen samarbetar universitetsledningen med studentföreningarna och andra parter.

Outi Vaarala

Vi håller fast vid principen att universitetsstudier är gratis för studenter från EU- och EES-länderna och tar ansvaret för att stärka universitetets finansieringsbas på andra sätt än genom läsårsavgifter.


10. Förespråkar du läsårsavgifter för studenter från länder utanför EU och EES? Varför?

Jukka Kola

Jag "förespråkar" inte särskilt, men i dag är avgifter rådande praxis på det internationella iniversitetsfältet, inkl. Sverige, Danmark, Estland. Stort ansökningstryvk (från 66 länder) i vår senaste int. antagning visade att HU lockar! Våra stipendier stöder de valda så att den sökandes ekonomi/bakgrund inte avgör.

Liisa Laakso

Avgifter som täcker de verkliga kostnaderna möjliggör ett utökat utbildningsutbud. På så sätt bidrar de till sysselsättningen av forskarlärare. Högskoleutbildning är ett effektivt sätt att bidra till välfärden i de minst utvecklade länderna. Kostnaderna för studenter från de här länderna bör täckas med utvecklingssamarbetsmedel.

Sari Lindblom

Jag är varken för eller emot läsårsavgifter. När beslutet att debitera avgifter redan har fattats är det viktigt att erbjuda tillräckligt många stipendier för begåvade sökande. Det är väsentligt att utveckla ett mångsidigt stipendiesystem. En del av stipendierna kan till exempel vara landsspecifika eller riktade till mindre bemedlade studenter.

Jari Niemelä

Studenter från länder utanför EU och EES betalar redan läsårsavgifter. Målet med avgifterna är att uppmuntra universiteten att satsa på undervisningen och locka motiverade studenter. Kvaliteten blir en konkurrensfördel. Läsårsavgifterna är en del av utbildningsexporten.

Outi Vaarala

Läsårsavgiften i de engelskspråkiga utbildningsprogrammen är nu för hög. Med hjälp av inträdesprov kan man välja duktiga studenter, och det ligger i vårt intresse att öka internationaliteten, så läsårsavgiften får inte vara ett hinder för attraktiviteten.


11. Ett av de största gisslen i den akademiska världen är de långa serierna av snuttjobb där forskare går från en visstidsanställning till nästa utan realistiska möjligheter att få en fast anställning. Hur kommer du att underlätta de akademiska snuttjobbarnas svåra situation?

Jukka Kola

Jättesvår fårga. Inga enkla lösningat har hittats. Mer basfinansiering (vs. konkurrensbaserad) skulle hjälpa. Större satsningar krävs i post doc-skedet (bl.a. karriärsystemet). Fler fyraåriga anställningsförhållanden för doktorandes (HU vetenskapstiftelsen redan!) istället för stipendier. Frågan är stor och gäller flera parter (SA, stifltelserna, universiteten, int. finansiering).

Liisa Laakso

Målet skulle vara tillsvidareanställningar också med risken att forskningsfinansieringskedjan avbryts. Då skulle följden bli uppsägning av produktionsorsaker. Undantaget är doktorand- och karriärsystemsbefattningar där man avancerar planmässigt eller efter vilka man lämnar universitetet.

Sari Lindblom

Jag arbetar tillsammans med dekanerna för att universitetslektorat och professurer på viss tid ska omvandlas till tillsvidareanställningar. Jag följer processen i fakulteternas budgetförhandlingar. Tenure track - professurerna och externt finansierade post doc-befattningar är viktiga. Med hjälp av dem kan begåvade forskare avancera i sina karriärer.

Jari Niemelä

Vid universitetet tar man energiskt itu med serier av visstidsanställningar som saknar laglig grund. I praktiken betyder det tills vidare ett arbetsavtal.

Outi Vaarala

Ledningen bör sträva efter att öka basfinansieringen, som möjliggör tillsvidareanställningar. Genom att skapa omfattande, strategiska, samfinansierade forskningsprogram kan experter förflyttas inom programmen, vilket möjliggör tillsvidareanställningar.

12. Stipendieforskarna är en aktiv del av vår universitetsgemenskap, men ofta behandlas de som andra klassens medborgare till exempel i fråga om företagshälsovård och resefinansiering. Vad kommer du som rektor att göra för att få slut på den ojämlika behandlingen?

Jukka Kola

Vi försöker korrigera missförhållanden. Har analyserats både i HU och med andra (finansierings)parter. Oliko vetenskapsområden har olika arbetssätt (bl.a. forskningsgrupper vs. individuell forskning), så vi måste närmare utreda vad vi kan göra allmänt och enhetvis. HU försöker hitta bästa sätten med de ovannämnda aktörerna.

Liisa Laakso

Uppmuntra stiftelser att finansiera anställningsförhållanden. Ordna timundervisning för stipendieforskare. Fakulteterna och instituten ska stödja sina prioriterade områden bl.a. med resebidrag på grundval av forskningen, inte finansieringens karaktär. Alla ska omfattas av försäkringar och offentlig eller privat hälso- och sjukvård. 

Sari Lindblom

För att lösa stipendieforskarnas ställning behövs omfattande samarbete mellan universiteten och de stiftelser som finansierar forskningen. Det är möjligt att inkludera företagshälsovård i stipendierna, men då räcker inte stipendierna till för lika många. Alla doktorander kan ansöka om kanslerns resestipendier.

Jari Niemelä

Universitetet utarbetar enhetliga förfaranden för att stödja stipendieforskare och fastställa deras skyldigheter (t.ex. arbetsrum, resor, undervisning). Möjligheterna till företagshälsovård utreds.

Outi Vaarala

Som en del av forskningsgrupperna ska stipendieforskarna ha lika rättigheter till bland annat resefinansiering. Företagshälsovården är lagstadgad och endast för anställda, men man kan utreda om en deltidsanställning möjliggör företagshälsovård för stipendieforskare.

Kolla också webbsändningen från det öppna intervjutillfället som tog plats den 12. april på Unitube.

Bilder: Helsingfors universitet
Bilder av Liisa Laakso och Jari Niemelä: Linda Tammisto, Helsingfors universitet