Media och arkiv

Utredning: Många studerande lever under fattigdomsgränsen, arbete under studietiden sinkar studierna

06.02.2019

Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS, Aalto-universitetets studentkår AUS och Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus har låtit göra en utredning av inkomsterna bland studerande på Helsingfors universitet och Aalto-universitetet. Utredningen tog reda på den ekonomiska situationen och studieförmågan bland grundexamensstuderande hösten 2018. Teman var studiestöd, arbete, försörjning, boende och studerandenas välmående. Undersökningen fäste särskild uppmärksamhet på studiestödsförnyelsens effekter samt på reformen, där studerandena nu omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Nedskärningarna i studiestödet syns i behovet att lyfta lån

Studerandena är ingen enhetlig grupp när det kommer till inkomsterna, visar undersökningen. Av de studerande som besvarade enkäten lever omkring 50 procent under fattigdomsgränsen. Av dessa har 25 procent mindre än 850 euro i månaden att försörja sig med. 

Av de studerande som är berättigade till studielån hade 63 procent lyft lån. Den klart viktigaste orsaken till att ta ett lån var att trygga inkomsten. Nedskärningar i studiestödet hade påverkat omkring var tredje studerandes behov att ta ett lån. En del studerande får finansiellt stöd även från sina föräldrar eller släktingar, men 37 procent får inget stöd över huvud taget.

Arbete fördröjer studierna

Det är rätt tydligt att ett sjukdomstillstånd påverkar hur studerandena uppfattar sin finansiella situation, visar undersökningen. Studerande som har ett sjukdomstillstånd som försvårar skolgången uppger sig ha en klart sämre eller rätt hyfsad inkomst.

Studerande arbetar hellre än lyfter lån, visar utredningen. Av de svarande hade 74 procent arbetat under förra läsåret. Omkring 70 procent anser att arbete sinkar studierna till en viss grad eller märkbart.

Effekterna av att studerandena nu omfattas av det allmänna bostadsbidraget

Studerandena flyttade över till det allmänna bostadsbidraget i augusti 2017. Av de som svarat enkäten får 47 procent allmänt bostadsbidrag. För en del studerande har förändringen sannolikt förbättrat inkomsterna. Det allmänna bostadsbidraget medför ändå problem om det i samma hushåll bor personer vars inkomster påverkar bidragets storlek. Efter att studerandena flyttade över till det allmänna bostadsbidraget har efterfrågan på små lägenheter ökat och samtidigt sjunkit för rum i delade lägenheter och kompisbostäder i huvudstadsregionen. De studerande som svarade enkäten anser att rum i delade lägenheter eller kompisbostäder inte längre är lika ekonomiskt attraktiva alternativ.

De studerande som bor ihop med en annan vuxen fick svara på hur hushållets utgifter fördelas. En stor del av de som bor i ett hushåll med någon annan lever inte i ett gemensamt hushåll, utan bostadsutgifterna fördelas jämnt och var och en ansvarar för sina egna utgifter. Av de som delar lägenhet med någon annan bor 29 procent i ett gemensamt hushåll, där en stor del av inkomsterna och utgifterna är gemensamma.

Huvudstadsregionens universitetsstuderande betalar i snitt 495 euro i hyra per månad. Medianhyran är 450 euro. För studerande är det en negativ utveckling att det är förmånligare att bo i en ägd lägenhet jämfört med en hyrd, eftersom hyrorna har stigit snabbare än bostadspriserna. De kraftigt stigande hyrorna slår hårt mot de studerande som bor på hyra.

Mera information:

Hannele Kirveskoski, sakkunnig på HUS (försörjning)
hannele.kirveskoski@hyy.fi
050 543 9608