Media och arkiv

Vad betyder ramförhandlingarna för studenterna?

08.04.2016

Först de goda nyheterna:
- studenterna överförs till det allmänna bostadsbidraget
- nedskärningarna i studiestödet lindrades med 23 miljoner euro
- räntan på återkrävt studiestöd halveras från 15 % till 7,5
- statsgarantin för studielån stiger till 650 euro i månaden
- inkomstgränserna för studiestöd binds till förtjänstnivåindex
- studiepoängskraven stiger inte, utan är fortsättningsvis 5 studiepoäng per månad
- studiestödet i två steg slopas och flexibiliteten ökar jämfört med Uusitalos förslag
- staten satsar 105 miljoner euro på utbildning, högskoleundervisning och unga forskare, hur det ska göras besluts senare.
 
Sedan de riktigt dåliga nyheterna:
- studiestödet kommer fortfarande att skäras ned med nästan en fjärdedel, 122 miljoner euro
- studiepenningen för studerande på högskolenivå sjunker från ca 336 euro till den nivå som gäller för studerande på andra stadiet, 250,28 €/mån
- stödtiden per examen minskar från 50 månader till 48
- den totala stödtiden minskar från 64 stödmånader till 54
- studielånskompensationen bevaras, men med hänsyn till de ekonomiska ramarna, det vill säga i den omfattning det är möjligt att bevara den
- beslutet att skära ned anslagen för utbildning med 420 miljoner euro står fast
- apotekskompensationen som Helsingfors universitet har fått skärs ned på en gång, d.v.s. med cirka 29 miljoner euro
 
Regeringen Sipilä sammanträdde tisdagen den 5.4 för att besluta om planen för de offentliga finanserna.

I enlighet med regeringsprogrammet från i höstas görs betydande nedskärningar i utbildningsanslagen, sammanlagt cirka 420 miljoner. Regeringen ställde upp ett långsiktigt sparmål på 150 miljoner för studiestödet, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av det studiestöd som högskolestuderande får. Professor Roope Uusitalo kallades att bereda en reform, hans förslag kan du läsa mera om här och kortfattat här.

Under ramförhandlingarna i tisdags lyssnade regeringen till studenternas kritik och farhågor och gjorde en liten eftergift: studiestödet skärs sammanlagt ner med 122 miljoner euro. Samtidigt mildrade regeringen skärpningen av antalet studiestödsmånader som Uusitalo hade föreslagit och beslöt att hålla studiepoängskravet på samma nivå som förr. Dessa små eftergifter överskuggas av de massiva totala nedskärningarna, men de är livsviktiga med tanke på studenternas försörjning.

Regeringen beslöt att börja bereda en överföring av studenterna från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget. HUS har hela vintern gjort påverkansarbete för detta bland riksdagsledamöter och specialmedarbetare i Helsingfors och gläder sig därför över beslutet, som förhoppningsvis är ett steg på väg mot en basinkomst.

Det allmänna bostadsbidraget svarar bättre mot de mycket varierande hyreskostnaderna i högskolestäderna än studiestödets bostadstillägg och ökar alltså jämlikheten bland studenterna. Speciellt för studerande i Helsingfors och huvudstadsregionen innebär det allmänna bostadsbidraget en avsevärd ekonomisk förbättring i fråga om stöd för boendet.
Men påverkansarbetet fortsätter: HUS nästa mål är att det allmänna bostadsbidraget ska bli individuellt och alltså inte vara beroende av de inkomster som makan/maken eller andra personer i samma hushåll har. Förberedelsearbetet för att överföra studenterna till det allmänna bostadsbidraget måste göras i nära samarbete med studentorganisationerna.
HUS och de övriga studentorganisationerna har under vintern och våren arbetat för att studiestödsnedskärningarna skulle återtas eller minimeras och för att försöka påverka hur eventuella nedskärningar riktas.

– Vi är nöjda över att undervisningsministern och regeringspartierna lyssnade till studenternas farhågor och önskemål och gjorde flera positiva förändringar i nedskärningspaketet, så att de inte drev igenom nedskärningarna exakt på det sätt som utredningsman Uusitalo föreslog i februari. Studentorganisationerna är de största experterna på frågor som rör studenternas försörjning och vi hoppas att vi får komma med i det fortsatta beredningsarbetet, säger HUS styrelseordförande Susanna Jokimies.

Men eftergifterna som gjordes i ramförhandlingarna ändrar inte på det faktum, att studiestödet nu skärs ner i aldrig tidigare skådad omfattning, nästan med en fjärdedel.

Trots att den maximala summa som studenterna kan få ökar i och med att statsgarantin för studielånet höjs, är det ändå fråga om en stor ideologisk kursändring då man nu övergår till ett mera låneinriktat studiestöd. Ett studiestöd med betoning på lån kommer inte heller att försnabba studenternas utexaminering, så som regeringen hoppas, utan snarare blir det svårare att fokusera på studierna fullt ut. De studenter som inte vill eller kan skuldsätta sig på grund av studierna kommer i framtiden att arbeta ännu mera vid sidan av studierna – och därmed drar utexamineringen ut på tiden.

Professorsförbundet och Forskarförbundet har i sitt ställningstagande 6.4 påpekat att styrkan i det finländska utbildningssystemet alltid har legat i att det erbjuder jämlika utbildningsmöjligheter. Att man nu gör stora nedskärningar i studiestödet och ökar lånets andel strider mot denna grundprincip.

– Ett lånedominerat studiestöd lockar studenterna att arbeta eller så tvingas de skuldsätta sig. Detta kommer inte att påverka studenternas utexaminering på det sätt som regeringen vill, utan snarare kommer det att göra att studierna drar ut på tiden, i och med att studenterna arbetar mera, konstaterar Susanna Jokimies.