Media och arkiv

Nyheter

HUS söker en kandidat för perioden 26.04.2018–31.12.2018 för Svenska Studerandes Intresseförening SSI:s styrelse. SSI är en intresseorganisation för svenskspråkiga studerande och fungerar bland annat som utgivare av tidningen Studentbladet och ordnar gemensamma evenemang för svenskspråkiga och tvåspråkiga studerande. SSIs medlemskorporationer är förutom HUS också Aalto-universitetets studentkår AUS, Arcada studerandekår ASK, Teknologföreningen och HUS svenskspråkiga nationer Nylands Nation, Östra Finlands Nation, Åbo Nation och Vasa Nation.

SSI:s styrelse fullbordas på föreningens vårmöte 26.04.2018. Medlemskorporationerna utser sina kandidater för styrelsen. Det kan sitta högst två personer från samma medlemskorporation i styrelsen. Nu sökes det en viceordförande, evenemangsansvarig och informatör för föreningen. 

Kandidaterna bör skicka in en fritt formulerad ansökan till HUS registratur (kirjaamo@hyy.fi) senast 23.04.2018 klockan 12:00. I ansökan bedömer HUS den sökandes kunskaper i det svenska språket, kännedom om fältet av svenskspråkiga aktörer inom HUS samt tidigare erfarenhet av styrelsearbete. HUS representanter förväntas hålla tät kontakt med HUS styrelse i frågor som gäller SSI. Möjliga urval görs på basis av dessa kriterier, så glöm inte att föra fram dem i ansökan.

HUS styrelse behandlar ansökningarna på sitt möte 26.04.2018 klockan 10:30 och meddelar därefter omedelbart de sökande om resultatet. Vi önskar att de sökande har möjlighet att delta i SSI:s vårmöte 26.04., där styrelsen fullbordas. Vi uppskattar om du bokar dagen i din kalender, ifall du söker till styrelsen.

Mer information ger HUS och SSIs styrelsemedlem Sebastian Österman (sebastian.osterman@hyy.fi). 

HUS beviljar understöd för nya studieprojekt som organiseras av studenter. Projekten kan t.ex. handla om att utveckla nya undervisningsmetoder, tillämpa teori i praktiken eller främja yrkesmässiga färdigheter. Stöd beviljas inte retroaktivt.

Under årens lopp har stöd för innovativa inlärningsformer getts för exempelvis en tvålverkstad som ordnades av livsmedelsvetarna, en sadelkurs som veterinärmedicinarna höll, för workshoparbete under ett internationellt miljöseminarium och för humanisternas studiecirkel om konstutställningar.

Sammanlagt delas 5000 euro ut (ca 100–900 euro per projekt). När understöden beviljas fästs uppmärksamhet vid initiativrikedom och inlärningsformer som uppmuntrar till aktivitet. De projekt som får stöd kan användas i HUS informationsmaterial som goda exempel på sådan här verksamhet. Studieprojekten bör vara så öppna som möjligt för alla som är intresserade av verksamheten

Stöd beviljas inte för:

• kostnader för resor och servering

• kostnader för lokaler, om det inte är fråga om specialutrustade lokaler som man inte kan få gratis

• tryckning av publikationer om inte annat besluts utifrån ansökan

• graduprojekt

• sådan basundervisning som institutionerna i första hand ska ansvara för.

• för kontinuerlig verksamhet

Projektets ansvarsperson förbinder sig till att lämna in en rapport om projektet efter att det har slutförts, allra senast 30.11.

Ansökan om stöd görs i år med en webblankett som öppnas 16.4. Blanketten finns på adressen:

https://goo.gl/forms/oDi3prfZdS9na3Vo2 

Du kontrollerar väl alla uppgifter innan du skickar iväg blanketten! Uppgifterna kan inte korrigeras i efterskott, så det lönar sig att i förväg fundera ut vilka uppgifter som behövs. Ansökan kan skissas upp i ett ordbehandlingsprogram, så är lätt att bara kopiera in uppgifterna i blanketten.

Den sista ansökningsdagen är 6.5. kl 23:59. Försenade ansökningar beaktas inte.

Alla sökande får senast inom maj månad besked om stödet har beviljats. Mera information ger styrelsemedlem Mathilda Timmer, mathilda.timmer@hyy.fi.

--

Föreningar och medlemmar kan söka projektbidrag!

HUS beviljar projektbidrag till föreningar inom studentkåren och till grupper av medlemmar. Projektbidraget gör det möjligt att genomföra större och högklassigare projekt som aktörerna annars inte skulle ha råd med. Projektbidrag delas 6000 euro ut.

Projektbidrag beviljas för ett visst användningsändamål och återkrävs om aktören som beviljats bidraget inte kan visa att pengarna använts för projektet i fråga. Om en del av den beviljade summan inte används har HUS rätt att återkräva pengarna enligt prövning.

Ansökan om projektbidrag ska vara fritt formulerad och högst två (2) A4-sidor lång.

Ansökan ska innehålla följande uppgifter:

• Projektets namn

• Organiserande aktör (förening/annan)

• Kontaktuppgifter till den ansvariga personen: namn, telefonnummer, e-postadress

• Aktörens kontonummer

Ansökan ska innehålla följande uppgifter om själva projektet:

Projektidé: vad vill man göra

Mål: vad vill man åstadkomma

Orsak: varför vill man genomföra projektet

Tidpunkt: när ska projektet genomföras/pågår projektet en dag/en vecka/en annan tidsperiod

Ansvarsfördelning: vem ansvarar för vilket delområde.

Målgrupp: till vem riktas projektet

Eventuellt samarbete eller genomförs projektet i samarbete med någon annan part

Ansökan ska också innehålla en projektbudget, dvs. en beskrivning av intäkter och utgifter

 

Ansökan med bilagor skickas till adressen jarjesto@hyy.fi

Ansökningstiden börjar 13.4 och går ut 6.5 kl. 23.59. Försenade ansökningar beaktas inte. Alla sökande informeras inom loppet av maj om bidragsbesluten.

Varje aktör som ansöker om projektbidrag ska efter projektet rapportera om evenemanget till HUS föreningssakkunniga. Rapporten ska beskriva evenemangets förlopp, en bedömning av hur det lyckats särskilt i jämförelse med ansökan, samt budgetutfallet.

Mer information om projektbidraget ger ordföranden för HUS ekonomidirektion Sara Järvinen (sara.jarvinen@hyy.fi, 050 595 0324) och HUS föreningssakkunniga Jaakko Kalske (jaakko.kalske@hyy.fi, 050 537 3798)

Allmänna begränsningar och kriterier för projektbidrag:

• Projekt som beviljas bidrag ska genomföras under tiden 13.4.2018–31.3.2019. Bidrag beviljas i regel inte retroaktivt.

• Projektbidrag beviljas inte för fester eller andra projekt där starka bevis pekar på att pengarna används för alkohol

• Projektstöd beviljas inte heller för fortlöpande föreningsverksamhet, till exempel för webbplatsförnyelser

• I fråga om studieresor görs en helhetsprövning där de viktigaste kriterierna är evenemangets genomslag och bidragets ändamålsenlighet

• För evenemang som i regel upprepas varje år beviljas inte bidrag om inte evenemanget på ett väsenligt sätt ändras eller förnyas så att projektbidraget är motiverat. Det gäller att föra fram det här i ansökan, och även för sådana evenemang görs en helhetsprövning

HUS, Forskarföreningen vid Helsingfors universitet rf och Professorsförbundets avdelning vid Helsingfors universitet skickade 12 frågor till kandidaterna för rektorsposten vid Helsingfors universitet, och kandidaterna svarade med Twittermått. Frågorna gällde bland annat universitetsdemokratin, gemenskapen, rekryteringarna och läsårsavgifterna. Läs kandidaternas svar!

Rehtoriehdokkaat Jukka Kola, Liisa Laakso, Sari Lindblom, Jari Niemelä ja Outi Vaarala


I vår väljs en ny rektor för Helsingfors universitet för de kommande fem åren. Rekryteringsprocessen inleddes redan i höstas, och 28.3. valde universitetets styrelse bland de sökande fem toppkandidater:

Jukka Kola
Agronomie- och forstdoktor Jukka Kola har sedan 2013 varit rektor för Helsingfors universitet. Kola är professor i jordbrukspolitik vid Helsingfors universitet.

Liisa Laakso
Politices doktor Liisa Laakso är rektor för Tammerfors universitet. Hon har tidigare varit dekanus för statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Sari Lindblom
Filosofie doktor Sari Lindblom är vice rektor för Helsingfors universitet och professor i universitetspedagogik.

Jari Niemelä
Filosofie doktor Jari Niemelä är professor i stadsekologi vid Helsingfors universitet.

Outi Vaarala
Medicine doktor Outi Vaarala är professor i pediatrisk immunologi och Head of Lung Immunity på Astra Zenecas RIA IMED Biotech Unit i Sverige. Hon är forskningsledare vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.

Tre kandidater fortfarande med i tävlingen
Universitetsgemenskapen har hört kandidaterna den 12 april och efter detta har universitetets styrelse valt tre kandidater som är fortfarande med i tävlingen: Liisa Laakso, Jari Niemelä och Outi Vaarala. Universitetets rektor väljs bland dessa personer. Rektorn väljs av universitetets styrelse, som strävar efter att fatta beslutet den 25 april.

Läs rektorskandidaternas synpunkter nedan och hitta din egen kandidat!

1. Varför blev det strejk vid Helsingfors universitet och vad innebär det med tanke på framtiden?

Jukka Kola

Viktigast att ett avtal uppnåddes. Nu kan vi fokusera på våra huvuduppgifter. Första föremålet för strejken var HU och följande strejker riktade mut de andra universiteten (genomfördes inte eftersom avtalet kom till stånd).

Liisa Laakso

Det var till stor del fråga om misslyckade förhandlingar. Både arbetsgivarna och arbetstagarna delar uppfattningen att det nuvarande lönesystemet är tungrott och ogenomskinligt. Det behövs tydligare spelregler. Arbetet avslutades inte, men tillsammans beslutade man att fortsätta utveckla systemet. Det måste man satsa på.

Sari Lindblom

Kollektivavtalsförhandlingarna mellan Bildningsarbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna var långa och svåra. Helsingfors universitet blev i egenskap av det största, mest betydande universitetet det första målet för strejken. De andra universiteten skulle ha följt i två grupper. Lyckligtvis räckte det med en strejkdag.

Jari Niemelä

Strejken berodde på de strandade kollektivavtalsförhandlingarna. Strejken var en påminnelse om att universitetspersonalen är missnöjd med löneutvecklingen och det här kan komma upp på nytt under följande förhandlingsomgång.

Outi Vaarala

Det var fråga om en normal och motiverad stridsåtgärd för arbetstagarnas krav. Arbetsmarknadskonflikten och diskussionen kring den förtydligade för olika samhällsparter vilken omfattande betydelse arbetet som utförs vid universiteten har – bra så.

2. Många upplever att kollegialiteten och demokratin vittrat sönder vid HU. Vårt universitet har blivit bara universitetet. Vilka åtgärder kommer du som rektor att vidta för att a) öka kollegialiteten och b) förbättra demokratin?

Jukka Kola

Vår gemenskap har kommit med bra förslag. Många åtgärder har vidtagits: bättre intern kommunikation, öppenhet i beredning och beslut, insktuktionsändring (fak-rådet), rektorns öppna campusträffar/möten, utveckling av ledarskapet/chefsarbetet. Ömsesidig respekt och stöd. Vårt HU!

Liisa Laakso

Mer öppenhet och fler punkter där kollegiala organ kan ta ställning till beslut som gäller hela universitetsgemenskapen. Rektorn och styrelsen måste ta itu med ämneshelheter och initiativ som dessa organ lyft fram. Gemenskapen måste kunna följa verkställandet av beslut och ge respons.

Sari Lindblom

Det väsentliga är att bygga upp förtroendet mellan rektorn och universitetsfolket. Kommunikationen måste förbättras. Jag lovar att förklara processerna och motiveringarna bakom rektorns beslut för universitetsfolket. I min verksamhet är rättvisa och öppenhet de viktigaste faktorerna för att stärka gemenskapen.

Jari Niemelä

Förfaranden utvecklas för att bättre göra personalens och studenternas röster hörda i beslutsfattandet (bl.a. enhetsmöten, höranden) och det förutsätts att direktörerna och de beslutsfattande organen tar dessa på allvar. Behovet av ändringar i bestämmelser och anvisningar utreds.

Outi Vaarala

a) Jag ökar de tvärvetenskapliga samfinansierade projekten och samarbetet mellan fakulteterna b)  Jag skapar forum där personalen och studenterna kan mötas, jag söker medel – vid behov genom att ändra instruktionen – för att öka dialogen mellan ledningen, personalen och studenterna.

3. Helsingfors universitet har kungjort sin ambition att vara internationellt sett attraktiv som arbetsgivare och lärosäte. Hur ska målet uppnås?

Jukka Kola

Viktigast är fokus på våra huvuduppgifter forskning samt undervisning och lärande, kvaliteten på dem. Det leder till genuin och stark samh. Växelverkan och genomslag, intern. och i hemlandet. Välbefinnandet & jämlikheten samt rekryteringen (staf & students) förbättras. HU&HFORS-samaarbetet viktigt för attraktiviteten.

Liisa Laakso

Universitetet har ett gott rykte som det gäller att värna om. Universitetets rykte baserar sig på högklassig forskning och undervisning och aktivt samhällsengagemang.

Sari Lindblom

Vårt universitet kan göras internationellt attraktivt genom forskningens och undervisningens höga kvalitet och rykte och genom omfattande internationellt samarbete. Våra forskares internationella mobilitet måste stödjas. Det är viktigt att internationella forskare och studenter integreras i vår gemenskap.

Jari Niemelä

Genom att satsa på högklassig forskning och undervisning och på personalens och studenternas välbefinnande. Dessutom stärks den internationella inriktningen i forskningen och undervisningen, inklusive servicen.

Outi Vaarala

Med hjälp av fakulteterna grundar jag nationella och internationella undervisnings- och forskningsprogram för att stärka internationaliteten och ge personalen mer tid för undervisning och forskning, vilket förbättrar kvaliteten och attraktionskraften både för personal och studenter.

4. Universitetet är lika med sin gemenskap, som inkluderar såväl professorer som övrig personal och studenter. Med vilka praktiska medel skulle du förbättra gemenskapen vid Helsingfors universitet?

Jukka Kola

Vardagliga medel är ömsesidig respekt och stöd för varandra. Vi tillåter inte osakligt beteende, sopar inga problem under mattan. Vi söker inte skyldiga utan lösningar på våra gemensamma ärenden. Var och en har ett ansvar, särskilt alla chefet. Välbefinnanfe och jämlikthet, varje dag!

Liisa Laakso

Grunden för gemenskap är att hålla ihop och uppskatta allas arbete och expertis. Dialogen mellan ledningen för universitetsservicen och utbildnings- och forskningsarbetet är viktig. Jag skulle främja den åtminstone genom förvaltningspersonalens rörlighet mellan huvudbyggnaden och fakulteterna i båda riktningarna.

Sari Lindblom

Jag bygger upp en tätare dialog mellan rektoratet och universitetets viktigaste aktörer (bl.a. universitetskollegiet, studentföreningarna, dekanaten, utbildningsprogrammen, personalen). Jag skickar ut ett månatligt brev om aktuella ärenden till universitetsgemenskapen. Jag ordnar regelbundet öppen morgonfika.

Jari Niemelä

Förfaranden utarbetas för att bättre göra personalens och studenternas röster hörda i beslutsfattandet, t.ex. regelbundna enhetsmöten och direktörsbesök i enheterna. Arbetshälsan förbättras utifrån studentresponsen och resultaten från arbetshälsoenkäten.

Outi Vaarala

Jag för med mig en ny ledarskapskultur, ökar ansökningen om centraliserad finansiering och inför tvärvetenskapliga program. Jag grundar rektorns vetenskapsretreat, en vetenskapsakademi och en idéinkubator och bjuder in olika personalgrupper och studenter från olika fakulteter.

5. Universitetsgemenskapens upplevelser av de senaste årens nedskärningar har till största delen varit negativa. Upplevelserna kartlades i en enkätundersökning och en rapport baserad på den. Hur kommer du att arbeta för att åtgärda de missförhållanden som pekas ut i professor Sue Scotts rapport?

Jukka Kola

Vårt samfund föreslog och styrelsen slog fast åtgärder som främjas i 2018 års "gemenskaps"-tema: bättre intern kommunikation, öppenhet i beredning och beslut, lyfta fram svåra saker, instruktionsändring, gott ledarskap/chefsarbete. Ömsesidig respekt och stöd i vardagen.

Liisa Laakso

Universitetet har utifrån resultaten och rekommendationerna i Sue Scotts rapport gjort upp ett åtgärdsprogram som ännu inte helt genomförts. Det ska fortsättas och resultaten ska följas upp. Alla måste garanteras arbetsro.

Sari Lindblom

Växelverkan mellan rektorn och människorna vid universitetet är viktig. Budskapen måste gå fram i båda riktningarna. Jag arbetar aktivt för välbefinnandet bland personal och studenter. Jag främjar växelverkan mellan fakulteterna genom tvärvetenskapligt samarbete och den ömsesidiga uppskattningen mellan vetenskaperna.

Jari Niemelä

Processen för att ingripa i missförhållanden fortsätter, utfallet följs upp och korrigerande åtgärder vidtas vid behov. Direktörerna har en viktig roll och även personalen och studenterna uppmuntras att ingripa i missförhållanden. Vi skapar mekanismer för att göra det här.

Outi Vaarala

Jag stärker personalens och studenternas påverkansmöjligheter och är deras länk till ledningen. Jag förbättrar arbetsförhållandena och förtroendet genom öppenhet, genom att öka det direkta administrativa stödet, genom att skaffa centraliserad finansiering och genom att driva universitetets intressen i samhället.


6. Den senaste tidens administrativa reformer och försämringar av basfinansieringen har försämrat forskarnas möjligheter att fokusera på sin forskning. Hur skulle du som rektor förbättra förutsättningarna för forskningen vid Helsingfors universitet?

Jukka Kola

Ökad basfinansiering vore förstås bäst för att forskaren ska kunna fokusera på forsknins och stödtjänsterna/Uniservicen fungera. Måste påverka pol. beslutsfattare: uni-index & riksdagsvalet. Mer tid för forskning istf projektansökningsrumba. HiLife, HELDIG, HELSUS, INAR, SSH osv. förbättrar HY-samarbetet.

Liisa Laakso

Forskningsservicen ska stärkas särskilt för att ansöka om internationell finansiering. Universitetet ska kräva att statsmakten ökar den totala finansieringen och betonar forskningens andel av den. Strategiskt forskningsstöd bör riktas till tvärvetenskapliga kluster och ordnandet av sabbatsledigheter ska uppmuntras.

Sari Lindblom

De kommande åren bör inga stora reformer genomföras. Forskningen får mer tid när undervisningen fördelas rättvist i lärarkåren. Undervisningen måste ordnas så att var och en regelbundet får en forskningsledig period. Doktorandernas 5-procentiga undervisningsskyldighet bör utnyttjas.

Jari Niemelä

Systemet med forskningsledigheter etableras och kopplas ihop med universitetets egen forskningsfinansiering. Överföring av administrativa uppgifter från undervisnings- och forskningspersonalen till universitetsservicen och lättare administration överlag.

Outi Vaarala

Med hjälp av fakulteterna grundar jag nationella och internationella undervisnings- och forskningsprogram för att effektivisera personalens arbetstid för undervisnings- och forskningsarbete. Finansiering söks allt oftare centraliserat. Det administrativa stödet för forskarna ökas.


7.
Hur bedömer du att examensreformen Stora Hjulet lyckats hittills? Hur bör våra examina utvecklas framöver?

Jukka Kola

Examinas kvalitet och attraktionskraft (sökande & arbetsliv) och lärarsamarbetet blir bättre. Allt dock inte genast, kräver arbete & tid, enhetsskillnader finns. Forskningserfarenhet för studenterma, bredare insikter ock kunskaper som kan uppdateras hela livet. Olika studievägar ger behörighet som forskare och för andra uppgifter.

Liisa Laakso

Mycket arbete återstår. Det viktigaste är att säkerställa tillräckliga undervisningsresurser, undervisningen i vetenskapsområdenas gemensamma grund och tydliga val av läroområden. Motsvarande reform lyckades i Tammerfors. Genom att differentiera magisterstudierna och införa mobilitetsincitament kan studievägarna göras ännu smidigare.

Sari Lindblom

De nya utbildningsprogrammens centrala principer är arbetslivsrelevans, tydliga kompetensmål, tvärvetenskaplighet och undervisningskvalitet. Uppföljningsstudier behövs för att utvärdera hur principerna uppnås. Utbildningen bör utvecklas utifrån empirisk evidens. Det är det enda sättet att förbättra kvaliteten i lärandet och undervisningen.

Jari Niemelä

Stora Hjulet har fått en rätt bra start, men de etablerade läroämnenas ställning och resursallokeringen till fakulteternas gemensamma program utgör utmaningar. Stora Hjulets utfall utvärderas och korrigerande åtgärder inleds. Universitetet satsar på utbildningsprogrammens internationalitet.

Outi Vaarala

Jag vill bedöma utfallet av examensreformen områdesvis och korrigera examensprogrammen därefter. Jag vill främja den internationella undervisningen från magisternivån uppåt och öka interaktionen mellan studenter och lärare samt studenternas delaktighet.

8. Anser sig rektorskandidaten genom konkreta åtgärder kunna minska kvinnornas underrepresentation när högre tjänster tillsätts?

Jukka Kola


Ja, en huvudprioritet. Så har jag agerat som rektor och så skulle jag fortsätta agera, särskilt i rekryteringen av professorer (inkl. karriärsystemet), i gott samarbete med enheterna. Aktiv rekrytering tar jämlikt fram goda sökande. Enhetsdirektörerna har stort ansvar i rekryteringen/förslagen läget förbätträs ständit.

Liisa Laakso

Rekryteringskommittéerna ska gallra ut kandidater jämlikt innan undervisningsbefattningar öppnas. Jämställdheten ska följas upp i kallelseförfarandena inkl. tillsättandet av arbetslivsprofessurer. Familjeledigheter, rekryteringen för forskningsprojekt och lärarnas forskningsperioder ska ordnas på ett sätt som främjar kvinnornas karriärmöjligheter.

Sari Lindblom

Att främja jämställdheten är ett viktigt mål. Det krävs ett långsiktigt arbete för att kvinnor ska avancera till de högsta posterna. Arbetet måste inledas redan i skolan. Redan från början av studierna ska kvinnor stödas och uppmuntras att sikta högt. Det måste bli lättare att kombinera familj och karriär till exempel genom att daghem grundas vid universitetet.

Jari Niemelä

Eventuella ”glastak” identifieras och elimineras. Genom en långsiktig personalpolitik och personalplanering (bl.a. undvikande av korta kontrakt som följer på varandra) skapas bättre möjligheter för kvinnor att avancera i sin universitetskarriär (se också svar 1).

Outi Vaarala

Mitt mål är könsfördelningen 50:50 i de högre tjänsterna senast år 2022. Jag ordnar mentorer och kamratstöd för kvinnliga forskare. Under min rektorsperiod görs den första bedömningen av sökande utan namn och personbeteckningar som avslöjar könet. Sökande till HU tillfrågas inte om sitt kön.


9. Hur kan universitetsledningen enligt dig göra utbildningen mer tillgänglig så att till exempel personer med olika socioekonomiska bakgrunder har lika möjligheter att studera på högskolenivå?

Jukka Kola

Se till att info om våra många studiemöjligheter når de unga (och föräldrarna!) och allt mer alla som behöver uppdatera kunnandet (livslångt lärande, Öppna, kompl.utbildning). Samarbete HU&gymnasierna, liksom samarbetet med andra aktörer bör ökas. Öppna uni jätteviktigt!

Liisa Laakso

Genom att avstå från inträdesprov som kräver lång förberedelse, främja vägar från yrkesexamen till universitet, utnyttja kompetensen bland befolkningen med invandrarbakgrund i examensprogrammen (t.ex. somaliska språket och islamsk teologi) och söka sätt att utbilda romska unga.

Sari Lindblom

För att göra utbildningen tillgängligare ska universitetet samarbeta med ministeriet och skolväsendet. Med långsiktigt arbete och information kan målet uppnås. Studiehandledningen i skolorna måste ses över. Föräldrarna och lärarna måste involveras mer i att uppmuntra unga att söka till högskolor.

Jari Niemelä

Universitetens inträdesprov och studiearrangemang ska vara likvärdiga för olika socioekonomiska grupper. För att förbättra den studiesociala situationen samarbetar universitetsledningen med studentföreningarna och andra parter.

Outi Vaarala

Vi håller fast vid principen att universitetsstudier är gratis för studenter från EU- och EES-länderna och tar ansvaret för att stärka universitetets finansieringsbas på andra sätt än genom läsårsavgifter.


10. Förespråkar du läsårsavgifter för studenter från länder utanför EU och EES? Varför?

Jukka Kola

Jag "förespråkar" inte särskilt, men i dag är avgifter rådande praxis på det internationella iniversitetsfältet, inkl. Sverige, Danmark, Estland. Stort ansökningstryvk (från 66 länder) i vår senaste int. antagning visade att HU lockar! Våra stipendier stöder de valda så att den sökandes ekonomi/bakgrund inte avgör.

Liisa Laakso

Avgifter som täcker de verkliga kostnaderna möjliggör ett utökat utbildningsutbud. På så sätt bidrar de till sysselsättningen av forskarlärare. Högskoleutbildning är ett effektivt sätt att bidra till välfärden i de minst utvecklade länderna. Kostnaderna för studenter från de här länderna bör täckas med utvecklingssamarbetsmedel.

Sari Lindblom

Jag är varken för eller emot läsårsavgifter. När beslutet att debitera avgifter redan har fattats är det viktigt att erbjuda tillräckligt många stipendier för begåvade sökande. Det är väsentligt att utveckla ett mångsidigt stipendiesystem. En del av stipendierna kan till exempel vara landsspecifika eller riktade till mindre bemedlade studenter.

Jari Niemelä

Studenter från länder utanför EU och EES betalar redan läsårsavgifter. Målet med avgifterna är att uppmuntra universiteten att satsa på undervisningen och locka motiverade studenter. Kvaliteten blir en konkurrensfördel. Läsårsavgifterna är en del av utbildningsexporten.

Outi Vaarala

Läsårsavgiften i de engelskspråkiga utbildningsprogrammen är nu för hög. Med hjälp av inträdesprov kan man välja duktiga studenter, och det ligger i vårt intresse att öka internationaliteten, så läsårsavgiften får inte vara ett hinder för attraktiviteten.


11. Ett av de största gisslen i den akademiska världen är de långa serierna av snuttjobb där forskare går från en visstidsanställning till nästa utan realistiska möjligheter att få en fast anställning. Hur kommer du att underlätta de akademiska snuttjobbarnas svåra situation?

Jukka Kola

Jättesvår fårga. Inga enkla lösningat har hittats. Mer basfinansiering (vs. konkurrensbaserad) skulle hjälpa. Större satsningar krävs i post doc-skedet (bl.a. karriärsystemet). Fler fyraåriga anställningsförhållanden för doktorandes (HU vetenskapstiftelsen redan!) istället för stipendier. Frågan är stor och gäller flera parter (SA, stifltelserna, universiteten, int. finansiering).

Liisa Laakso

Målet skulle vara tillsvidareanställningar också med risken att forskningsfinansieringskedjan avbryts. Då skulle följden bli uppsägning av produktionsorsaker. Undantaget är doktorand- och karriärsystemsbefattningar där man avancerar planmässigt eller efter vilka man lämnar universitetet.

Sari Lindblom

Jag arbetar tillsammans med dekanerna för att universitetslektorat och professurer på viss tid ska omvandlas till tillsvidareanställningar. Jag följer processen i fakulteternas budgetförhandlingar. Tenure track - professurerna och externt finansierade post doc-befattningar är viktiga. Med hjälp av dem kan begåvade forskare avancera i sina karriärer.

Jari Niemelä

Vid universitetet tar man energiskt itu med serier av visstidsanställningar som saknar laglig grund. I praktiken betyder det tills vidare ett arbetsavtal.

Outi Vaarala

Ledningen bör sträva efter att öka basfinansieringen, som möjliggör tillsvidareanställningar. Genom att skapa omfattande, strategiska, samfinansierade forskningsprogram kan experter förflyttas inom programmen, vilket möjliggör tillsvidareanställningar.

12. Stipendieforskarna är en aktiv del av vår universitetsgemenskap, men ofta behandlas de som andra klassens medborgare till exempel i fråga om företagshälsovård och resefinansiering. Vad kommer du som rektor att göra för att få slut på den ojämlika behandlingen?

Jukka Kola

Vi försöker korrigera missförhållanden. Har analyserats både i HU och med andra (finansierings)parter. Oliko vetenskapsområden har olika arbetssätt (bl.a. forskningsgrupper vs. individuell forskning), så vi måste närmare utreda vad vi kan göra allmänt och enhetvis. HU försöker hitta bästa sätten med de ovannämnda aktörerna.

Liisa Laakso

Uppmuntra stiftelser att finansiera anställningsförhållanden. Ordna timundervisning för stipendieforskare. Fakulteterna och instituten ska stödja sina prioriterade områden bl.a. med resebidrag på grundval av forskningen, inte finansieringens karaktär. Alla ska omfattas av försäkringar och offentlig eller privat hälso- och sjukvård. 

Sari Lindblom

För att lösa stipendieforskarnas ställning behövs omfattande samarbete mellan universiteten och de stiftelser som finansierar forskningen. Det är möjligt att inkludera företagshälsovård i stipendierna, men då räcker inte stipendierna till för lika många. Alla doktorander kan ansöka om kanslerns resestipendier.

Jari Niemelä

Universitetet utarbetar enhetliga förfaranden för att stödja stipendieforskare och fastställa deras skyldigheter (t.ex. arbetsrum, resor, undervisning). Möjligheterna till företagshälsovård utreds.

Outi Vaarala

Som en del av forskningsgrupperna ska stipendieforskarna ha lika rättigheter till bland annat resefinansiering. Företagshälsovården är lagstadgad och endast för anställda, men man kan utreda om en deltidsanställning möjliggör företagshälsovård för stipendieforskare.

Kolla också webbsändningen från det öppna intervjutillfället som tog plats den 12. april på Unitube.

Bilder: Helsingfors universitet
Bilder av Liisa Laakso och Jari Niemelä: Linda Tammisto, Helsingfors universitet


Jag kandiderar för uppdraget som ordförande för universitetskollegiet. Jag söker uppdraget för att jag vill förbättra kollegiets verksamhet och mer effektivt göra universitetsgemenskapens röst hörd hos universitetsledningen. Jag vill också föra universitetsledningen närmare gemenskapen. Jag är den första studenten i kollegiets historia som kandiderar för posten. Universitetskollegiet är det enda organet i universitetsförvaltningen där en student kan vara ordförande. Ordföranden väljs på det nya kollegiets konstituerande möte den 12 april.

Kollegiet är universitetets högsta beslutande organ, och har i uppgift att övervaka universitetsstyrelsens och universitetsledningens verksamhet. I kollegiet finns hela universitetsgemenskapen representerad: där sitter företrädare för professorerna, den övriga personalen och studenterna vid varje fakultet. Totalt har kollegiet vid Helsingfors universitet 50 medlemmar som alla också har personliga ersättare. Universitetskollegiets mandatperiod är fyra år, och en ny sammansättning för perioden 20182021 har nyss blivit vald. Studentmedlemmarnas mandatperiod i kollegiet är två år. Från och med denna mandatperiod är också studenterna vid Svenska social- och kommunalhögskolan representerade i kollegiet.

Universitetskollegiets uppgifter anges i universitetslagen. Kollegiet ska bland annat välja universitetets kansler och de externa medlemmarna i universitetets styrelse samt besluta om beviljandet av ansvarsfrihet för universitetets styrelse och rektor.

Förutom dessa ställs det regler för universitetskollegiets uppgifter i universitetets instruktion, enligt vilken kollegiet bör sammanträda minst två gånger om året för att diskutera betydande frågor som rör hela universitetet, till exempel effekterna av strukturreformen och studentantagningsreformen. Det är lätt att uppfatta kollegiets lagstadgade diskussionsuppgift som mindre betydelsefull än de övriga, eftersom den inte innehåller sådana maktord som välja, fastställa eller besluta. Men i motsats till dem utgör uttryckligen den här uppgiften den centrala ingrediens som i slutändan förändrar samhället och världen nämligen debatten. Universitetskollegiets verkliga styrka ligger enligt mig i just det faktum att det sammanför företrädare för olika delar av universitetsgemenskapen till ett gemensamt utbyte av tankar.

Kollegiets ordförande har en administrativ och byråkratisk roll, men har framför allt i uppgift att säkerställa att universitetsgemenskapen får sin röst hörd. Jag anser att kollegiet ska utnyttja sin röst på ett kritiskt sätt men också ge positiv respons beroende på situationen. Min dröm är ett starkt kollegium som utgör en förenande länk mellan hela universitetsgemenskapen och universitetets ledning.

Kollegiet bör utvecklas så att universitetsgemenskapens röst ännu starkare hörs och syns i sättet som vårt universitet leds. På grund av sin lagstadgade ställning har kollegiet som organ en legitimitet som ger dess budskap en större vikt för universitetets ledning. Det gäller att satsa på kollegiets verksamhet eftersom den genuint kan förbättra universitetsvardagen.

Sampsa Granström
Fjärde årets studerande i engelsk filologi
Kollegiemedlem 20162017 och 20182019



I vår väljs en ny rektor för Helsingfors universitet för de kommande fem åren. Universitetskollegiet ordnar för hela universitetsgemenskapen ett öppet intervjutillfälle med kandidaterna i universitetets festsal torsdagen den 12 april kl. 13.00–14.30. Intervjun kan också ses direkt som webbsändning. Aktuell information om intervjutillfället på HUS Facebook-evenemang.


Varför borde studenterna vara intresserade?

Rektorn fattar många beslut som gäller studenternas vardag och representerar universitetet i samhället och världen – därför är det inte likgiltigt vilken typ av person som väljs till rektor.

Rektorn svarar enligt lagen för att universitetets uppgifter sköts och utvecklas ekonomiskt, effektivt och på ett resultatrikt sätt. Rektorn ska ha doktorsexamen, forsknings- och utbildningspolitiska åsikter och visioner, bred ledarkompetens, mångsidiga samhällskontakter och vara aktiv internationellt.

Men hurdan är en bra rektor ur studenternas perspektiv? Kom och hör toppkandidaternas synpunkter och för fram synvinklar som är viktiga för studenten!


Var står vi nu?

Rekryteringsprocessen inleddes redan i höstas, och nu har universitetets styrelse bland de sökande valt fem  toppkandidater som universitetsgemenskapen får chansen att intervjua. Toppkandidaterna är (i alfabetisk ordning) Jukka Kola, Liisa Laakso, Sari Lindblom, Jari Niemelä och Outi Vaarala. Närmare information om kandidaterna finns på universitetets nyhet (tyvärr bara på finska).

Hur väljs rektorn?

Efter det här intervjutillfället ordnas universitetskollegiets möte där universitetets styrelse hör universitetskollegiets synpunkter på valet av rektor. Styrelsen strävar efter att välja den nya rektorn på sitt möte den 25 april. Rektorn inleder sitt arbete den 1 augusti 2018.

FPA:s uppföljning av studieframgången som genomförs årligen i oktober gäller i fortsättningen hela studietiden, och alla högskolestudier beaktas. Ändringen innebär en förbättring för dem som avlägger flera högskoleexamina samtidigt. Samtidigt innebär den att uppföljningen börjar omfatta också avbrutna studier och de stödmånader som förbrukats för dem, eftersom studieframgången inte längre nollställs när nya studier inleds efter att de tidigare studierna avbrutits. Studenten kan dock i sitt svar på FPA:s eventuella begäran om utredning utreda orsakerna till att de tidigare studierna avbröts. FPA försöker beakta det här i sina beslut.

FPA kontrollerar årligen i oktober om högskolestudenternas studier framskridit tillräckligt. Den uppföljning som genomförs i oktober i år gäller läsåret 1.8.2017–31.7.2018 och hela den tid som studenten studerat vid en högskola i Finland. I uppföljningen av studieframgången beaktas alla studieprestationer vid finländska högskolor och de förbrukade stödmånaderna tidigast från och med 1.8.2011.

Antalet studiepoäng ska vara i genomsnitt minst 5 per utnyttjad stödmånad och minst 20 under varje läsår. I FPA:s uppföljning granskas det föregående läsårets eller vid behov hela studietidens genomsnittliga antal studiepoäng. Om studenten vet att studieprestationerna är otillräckliga kan hen annullera eller betala tillbaka stöd. Annullering och återbetalning påverkar dock inte minimikravet på 20 studiepoäng. Nytt är att minimikravet för prestationerna inte gäller det läsår då studenten avlägger en högskoleexamen under vårterminen.

En student som utexamineras före uppföljningen har framskridit tillräckligt i sina studier. Om studierna fortsätter efter avläggandet av en högskoleexamen beaktas studieprestationerna och stödmånaderna för tiden efter den månad då examen avlagts, dvs. uppföljningen nollställs till exempel när en kandidatexamen avläggs.

Läs mer på FPA:s webbplats.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)
hannele.kirveskoski@hyy.fi
050 543 9608

HUS styrelse har valt Jaakko Kalske till föreningssakkunnig. Han börjar sitt arbete i början av april.

Den föreningssakkunniga ansvarar för att planera och genomföra utbildning, rådgivning och information riktad till föreningarna inom HUS och för att samordna och utveckla föreningstjänsterna och föreningsbidragen. Dessutom administrerar den föreningssakkunniga föreningsdatabaserna, föredrar ärenden för ekonomidirektionen och sköter lokalrelaterade ärenden. 

Tidigare har Kalske arbetat som studentombud på fackförbundet YKA (Högskoleutbildade samhällsvetare rf) och som generalsekreterare för Samhällsvetenskapernas studenter i Finland rf. Han har också arbetat som avdelningssekreterare och forsknings- och utvecklingsassistent vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. 

Kalske har en gedigen bakgrund inom HUS. Han har varit ordförande och informatör för studentföreningen Valtio-opin opiskelijat. Han har också erfarenhet som informations- och lokalansvarig samt vice ordförande på fakultetsnivå. Kalske har också varit studentrepresentant och kurator. 

29-åriga Kalske är politices magister med statslära som huvudämne och kommunikation som långt biämne. Dessutom har Kalske studerat teologi. 

''Jag är gripen och tacksam för mina nya uppgifter. Min företrädare har sett till att jag har goda utgångspunkter för att fortsätta och utveckla verksamheten, och jag planerar att göra både och. Jag ser fram emot att arbeta på HUS kansli och samarbeta med föreningarna'', säger Kalske inför starten. 

Helsingfors universitet och Ylioppilaslehden Kustannus Oy söker en chefredaktör för Ylioppilaslehti för en anställning på viss tid 1.8.2018–31.5.2020.

Chefredaktören ansvarar för publiceringen, redigeringen och innehållet i Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s produkter och är chef för redaktionen. Chefredaktören verkställer bolagets strategi, rekryterar Ylioppilaslehtis redaktion och ansvarar för tidningens ekonomi inför styrelsen för Ylioppilaslehden Kustannus Oy. Dessutom representerar chefredaktören tidningen och den unga generationens röst i flera offentliga sammanhang.

Under de närmaste åren har Ylioppilaslehti som mål att utvidga sin målgrupp, stärka sina digitala kanaler och göra sitt utbud mångsidigare. Av de sökande förutsätter vi kompetens att verkställa de här tyngdpunkterna och vision för att styra en över 100-årig institution.  För att sköta uppdraget framgångsrikt krävs journalistisk kompetens, rekryterings- och chefsfärdigheter, ledarskapsförmåga och ekonomiska kunskaper samt insikter i mediebranschen. Som merit räknas studier och insikter i studentvärlden.

Ansökningar riktas till arbetsgruppen för valet av chefredaktör och skickas med bilagor och arbetsprover (högst 3 artiklar) elektroniskt till adressen hallinto@hyy.fi senast söndagen den 8 april kl. 12. E-postmeddelandet rubriceras ”Ansökan till posten som chefredaktör för Ylioppilaslehti”. Chefredaktörens lön inklusive naturaförmåner är 3 500,00 €/mån.

Vi meddelar dem som kallas till intervju om saken den 13 april. De personliga intervjuerna ordnas torsdagen den 19 april kl. 8.00–12.00 och fredagen den 20 april kl. 10.00–12.00. Delegationen väljer chefredaktör på sitt möte den 15 maj då de personer som föreslås förväntas presentera sig kort. Mötet börjar kl. 17.

Ylioppilaslehti är en studenttidning grundad 1913 och behandlar samhälleliga och kulturella fenomen innan andra hunnit bli medvetna om dem. Tidningen skickas hem till bland annat alla studenter vid Helsingfors universitet och har en upplaga på cirka 35 000 exemplar. Tidningen ges ut av Ylioppilaslehden Kustannus Oy som ägs helt av Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och år 2016 hade en omsättning på 486 000 euro.

Mer information ger Ylioppilaslehtis chefredaktör Robert Sundman, tfn 040 507 2125 och HUS styrelseordförande Lauri Linna, tfn 050 543 9610. Ansökningstiden går ut söndagen den 8 april kl. 12.


Är lånetiderna för korta? Är kursböckerna alltid för få? Stänger biblioteket för tidigt? Funkar inte e-boken? Ingen fara, du kan påverka!
 
Samarbetet med användarna är ytterst viktigt för att biblioteket ska kunna erbjuda och utveckla ändamålsenliga tjänster. Därför har biblioteket biblioteksdelegationer på varje campus. Vi söker nu studentrepresentanter för mandatperioden 1.4.2018–31.3.2020 till biblioteksdelegationer vid allacampus: Vik, Centrum, Mejlans och Gumtäkt. Lämna in din ansökan senast 26.3 kl. 14.00!

Vad gör biblioteksdelegationerna?

Delegationernas uppgift är att vara samtals- och samarbetsforum för kunderna och biblioteket, att förmedla information om förändringar i verksamhetsmiljön och ge förslag på hur bibliotekets verksamhet kan utvecklas. Medlemmarna är forskare, lärare och studenter vid Helsingfors universitet samt representanter för intressentgrupper. Möten ordnas 3–4 gånger om året. Mötesspråk är finska. Delegationerna inleder verksamheten med en introduktionsträff i april.

Där behandlas olika frågor med anknytning till bibliotekstjänsterna, allt från e-böcker till läsplatser och öppen vetenskap till altmetri. Du kan påverka bibliotekstjänster som är viktiga för studenterna och får nya insikter om publikationsvärlden. Du behöver inga särskilda förkunskaper. Det viktigaste är att bidra med studenternas perspektiv.

I biblioteksdelegationen ser du bibliotekstjänsterna inifrån. Som medlem i delegationen lär du känna bibliotekets tjänster och får aktuell information om bibliotekets utvecklingsprojekt.

Hur kan jag ansöka?

Ansökningar till biblioteksdelegationer bör lämnas in elektroniskt via campusspecifika ansökningssidor (nedan) senast måndagen 26.3 kl. 14.00!

Biblioteksdelegationen på Centrumcampus
Studenter: 3 medlemmar, doktorander: 1 medlem
Lämna in ansökan här.

Biblioteksdelegationen i Gumtäkt
Studenter: 3 medlemmar, doktorander: 1 medlem
Lämna in ansökan här.

Biblioteksdelegationen i Mejlans
Studenter: 3 medlemmar, doktorander: 1 medlem
Lämna in ansökan här.

Biblioteksdelegationen i Vik
Studenter: 3 medlemmar, doktorander: 1 medlem
Lämna in ansökan här

Mera information om uppdraget ger Jenna Sorjonen, utbildningspolitiskt sakkunnig, tfn 050-3255202, e-post jenna.sorjonen(at)hyy.fi.

Bild: Veikko Somerpuro. Helsingfors universitet.

I maj ordnas Storsitsen igen, närmare bestämt 24.5.2018! Senatstorget fylls av studenter för tredje gången när HUS firar 150 år och nationsinstitutionen 375 år.

Föreningarna kan anmäla sig från och med torsdag 15.3 kl. 12 på adressen https://www.lyyti.fi/reg/Suursitsit2018. Föreningarna kan köpa det antal platser de vill ha fram till söndag 15.4 kl. 23.59, och ansvarar själva för att fylla de platser de betalat för.

Anmälningarna görs genom systemet Lyyti och föreningarna ska betala deltagaravgifterna (6,50 €/person) direkt i samband med anmälan. Med anmälningsformuläret kan föreningarna också beställa det antal officiella Storsitshalarmärken de behöver.

OBS! Föreningarna samlar själva in anmälningar och eventuella avgifter från sina medlemmar och ordnar tallrikar, bestick och drycker för sina deltagare i traditionell sitsstil. Information om sitsens efterfest kommer senare.

Mer info om anmälningen får ni på adressen suursitsit@hyy.fi.

Vi ses i vår! Vi hoppas ni blir många som deltar i festen på Senatstorget i maj. Nyheter om Storsitsen får ni snabbast via Facebookevenemanget: https://www.facebook.com/events/591821771178334/

#torillasitsataan
#hyy150
#osakunnat375

Pages