Media och arkiv

Nyheter

Hur skulle det kännas att vara student för en dag? Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och Aalto-universitetets studentkår (AUS) har tillsammans utvecklat ett spel som åskådliggör verkliga problem i studenternas försörjning och studiestödet. Förväntningarna på studenten är höga under studietiden: det gäller att studera på heltid, skaffa arbetserfarenhet och komplettera försörjningen med förvärvsinkomster. Ekvationen går inte jämnt ut.

Spelet åskådliggör hur komplicerad och inflexibel studentens försörjning är. Det nuvarande systemet klarar inte av att beakta studenternas varierande livssituationer och boendearrangemang. Om Finlands nästa regering inleder en totalreform av den sociala tryggheten ska studenterna vara med i reformen. AUS och HUS förespråkar en övergång till en individuell basinkomst utan motprestation.

“Med basinkomsten kunde studenterna fokusera på att avancera i studierna, och det skulle inte vara något problem att skaffa arbetserfarenhet under studietiden. Studenterna skulle kunna lita på att de kan försörja sig i varierande livssituationer”, säger HUS styrelseordförande Lauri Linna.

Studentens försörjning består av studiepenningen, studielånet och det allmänna bostadsbidraget. Nivån på studiepenningen är låg och studielånets andel av stödet har ökats, vilket har lett till att studenter skuldsätter sig i rekordtakt. Antalet studiestödsmånader har skurits ned i flera omgångar, studieframstegen och studenternas egna inkomster följs noggrant upp och det finns knappt någon flexibilitet. I värsta fall leder det här till att studiestödet återindrivs med ansenlig ränta, att studenten blir beroende av utkomststöd eller att studierna fördröjs.

Överföringen av studenterna till det allmänna bostadsbidraget har som helhet varit en bra reform. Det allmänna bostadsbidraget är emellertid hushållsbundet, vilket betyder att rumskamraternas inkomster kan påverka stödet. Det här har lett till att många studenter gått miste om sitt bostadsbidrag eller att bidragets sänkts. Hushållsbundenheten har också lett till situationer där rumskompisar antas försörja varandra trots att inte ens sambopar har någon skyldighet att försörja varandra. 

Det är inte lätt att arbeta vid sidan av studierna eftersom man samtidigt måste kunna studera på heltid för att inte gå miste om studiepenningen, hålla ett öga på de låga inkomstgränserna och avlägga sin examen inom den målsatta tiden.

Studenterna skulle dra nytta av att arbeta i sin egen bransch vid sidan av studierna, grunda uppstartsföretag och skaffa samhällskompetens genom frivilligarbete. Systemet gör det svårt.

“Stödmånaderna kan räcka för den som håller sig inom den målsatta tiden, men det räcker med en enda livsförändring för att situationen ska bli mer komplicerad. Det kan till exempel handla om att man blir sjuk, bildar familj eller blir underkänd i några studieprestationer. Studenternas sociala trygghet ska inte byggas upp på de framgångsrikas villkor”, säger AUS styrelseordförande Noora Vänttinen.

Testa Studentsimulatorn här: http://opiskelijasimulaattori.fi/
HUS och AUS företrädare finns också på Finlandsarenan den här veckan. Spela och diskutera studenternas försörjning med oss!

Lauri Linna
Styrelseordförande
Studentkåren vid Helsingfors universitet
lauri.linna@hyy.fi
050 543 9610

Noora Vänttinen
Styrelseordförande
Aalto-universitetets studentkår
noora.vanttinen@ayy.fi
040 731 6120

Lauri puvussa
Att göra universitetet mer demokratiskt är ett viktigt mål för HUS. Vårt mål är en så autonom universitetsgemenskap som möjligt, som består av universitetets personal och studenter. Vi anser att ett universitet som förvaltas så demokratiskt som möjligt och där samhörigheten är stark har de bästa förutsättningarna att uppfylla kraven på akademisk frihet, högklassig forskning och bästa möjliga studie- och arbetsgemenskap.

Gemenskap är temat för vårt 150:e jubileumsår. Ett fokusområde i samband med jubileumsåret är den så kallade trippelparitetsprincipen i universitetets förvaltning. Sedan universitetslagen från 1991 har vi tillämpat trepartsprincipen som innebär att både professorer, övrig personal och studenter finns representerade i förvaltningen. I motsats till många andra universitet är platserna inom Helsingfors universitet inte jämt fördelade. Vi anser att det inte finns någon grundad anledning till att den övriga personalen och studenterna har färre representanter än professorerna i förvaltningsorganen. Vi är en lika viktig del av universitetsgemenskapen och till antalet en större grupp.

Lyckligtvis tog Helsingfors universitet den här våren ett steg i rätt riktning då en student för första gången efter att den nya universitetslagen trätt i kraft valdes in i universitetskollegiets presidium. Nu är alla grupper i universitetsgemenskapen i enlighet med trippelparitetsprincipen representerade i ledningen för universitetets högsta beslutande organ. Trippelpariteten signalerar till organen och hela universitetsgemenskapens medlemmar att alla är lika värdefulla i beslutsfattandet.

I Finland förs just nu också en fundamental kamp om universitetsdemokratins framtid. Under vårens lopp har alarmerande nyheter nått oss från Tampere3-processen om hur det nya stiftelseuniversitetet medvetet vill minimera gemenskapens möjligheter att delta och försöker förstöra den demokratiska förvaltningskulturen vid Tammerfors universitet. Därför måste vi tillsammans arbeta för att inte nedmonteringen av universitetsdemokratin ska bli en oönskad nationell trend.

Jubileumsårets budskap om gemenskap måste gå hem på hela högskolefältet – genom att bygga upp en demokratisk vetenskapsgemenskap som uppskattar sina medlemmar skapar vi de bästa förutsättningarna för högklassig utbildning och spetsforskning. HUS och de andra studentkårerna deltar i arbetet för att skapa en fungerande och demokratisk gemenskap. Vi utbildar och stödjer studenterna i universitetets förvaltning så att de har minst lika goda förutsättningar som andra grupper att fatta välgrundade beslut.

Det bästa sättet att visa gemenskapen sin uppskattning är inte att nämna den i festtal, utan att ge den makt.

Lauri Linna, HUS styrelseordförande

Vill du vara med och fatta beslut om stipendier och priser som delas ut av universitetets fonder? Är du intresserad av hur fonderna fungerar? Om svaret är ja är förvaltningsnämnden för vetenskapsfonden vid din fakultet en suverän chans.

HUS söker studentrepresentanter till förvaltningsnämnderna för vetenskapsfonderna på alla campus. Intresserad? Skynda dig att söka, för ansökningstiden går ut måndagen den 18 juni kl. 14.00! Mer info om nämnderna och ansökningsprocessen finns nedan.

Förvaltningsnämnden för vetenskapsfonderna på Campus Vik representerar veterinärmedicin, farmaci, bio- och miljövetenskaper och agrikultur- och forstvetenskaper. Till förvaltningsnämnden söks två (2) studerandemedlemmar som ska vara närvarande studerande vid veterinärmedicinska fakulteten, farmaceutiska fakulteten, bio- och miljövetenskapliga fakulteten eller agrikultur- forstvetenskapliga fakulteten. Studentkåren strävar efter att beakta representationen för de olika områdena i valet av studentrepresentanter. Mer information finns i utlysningen.

Förvaltningsnämnden för vetenskapsfonden på Campus Mejlans representerar medicin. Till förvaltningsnämnden söks en (1) studerandemedlem som ska vara närvarande studerande vid medicinska fakulteten. Mer information finns i utlysningen.

Förvaltningsnämnden för vetenskapsfonden på Campus Gumtäkt representerar matematik och naturvetenskaper. Till förvaltningsnämnden söks en (1) studerandemedlem som ska vara studerande vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Mer information finns i utlysningen.

Förvaltningsnämnden för vetenskapsfonderna på Centrumcampus 1 representerar de humanistiska vetenskaperna. Till förvaltningsnämnden söks en (1) studerandemedlem som ska vara närvarande studerande vid humanistiska fakulteten. Mer information finns i utlysningen.

Förvaltningsnämnden för vetenskapsfonderna på Centrumcampus 2 representerar juridik, teologi, samhällsvetenskaper och pedagogik. Till förvaltningsnämnden söks två (2) studerandemedlemmar som ska vara studerande vid juridiska fakulteten, teologiska fakulteten, statsvetenskapliga fakulteten eller pedagogiska fakulteten. Studentkåren strävar efter att beakta representationen för de olika områdena i valet av studentrepresentanter. Mer information finns i utlysningen.


Förvaltningsnämnderna har i uppgift att utlysa stipendier, priser och andra eventuella understöd som delas ut från de medel som donerats till fonderna och att fatta beslut om beviljandet av dessa. Förvaltningsnämndernas mötesspråk är finska.

Mer information:
Jenna Sorjonen
Sakkunnig för utbildningspolitik
jenna.sorjonen(at)hyy.fi
0503255202

På hösten brukar HUS och universitetet tillsammans ställa upp särskilda servicepunkter, där studenterna kan avhämta läsårsdekalen och studentkalendern.

Arbetet i dekalutdelningen kan ibland vara mycket hektiskt, det krävs att man kan använda Oodi-systemet, och göra det noggrant. Du klarar jobbet om du är omsorgsfull, vänlig och kundinriktad. Dekalutdelningarna finns i Kajsabiblioteket, i Mejlans, Gumtäkt och Vik.

Arbetet pågår under tiden 6.8.–14.9. eller 24.8.–14.9. beroende på servicepunkt. Arbetstiderna varierar beroende på dag, i medeltal är turerna ca 5 timmar långa. För arbetet betalas lön på 9 euro per timme, lönen betalas ut utgående från timlistorna efter att arbetet har avslutats.

Introduktion i arbetet ges i augusti: torsdag 2.8 kl. 9.00 på studentkåren och fredag 3.8 kl. 9.00 i Kajsabiblioteket. Det är inte samma innehåll på de två kursdagarna, så båda dagarna är obligatoriska. På introduktionen ger vi allmänna anvisningar, går igenom hur Oodi fungerar och annat som behövs för arbetet. Lön betalas också för introduktionsdagarna.

Arbetet kräver att du binder dig att arbeta under hela arbetsperioden och att du har ett giltigt universitets användarnamn.

Om du blev intresserad och är beredd att förbinda dig till arbetet för hela den aktuella tiden ska du skicka in en kort, fritt formulerad ansökan till adressen merja.viitasalo@hyy.fi. Agera snabbt, för vi fyller platserna så snabbt som möjligt.

HUS har valt pedagogie studerande Elina Nieminen och Marika Tuominen till årsfestmarskalkar 2018! Det här är ett unikt år för våra årsfestmarskalkar eftersom HUS firar sitt 150-årsjubileum. 

Elina har varit årsfestmarskalk tidigare både för HUS 2016 och på Kopeda rf:s och Condus rf:s årsfester 2014 och 2013. Dessutom satt Elina i fjol i HUS styrelse med ansvar för evenemang, föreningskommunikation och frivilliga. Just nu jobbar Elina som frivilligsamordnare på Ruisrock.

Marika har varit årsfestmarskalk för Condus rf 2015 och ordförande, kassör och gulis- och tutoransvarig i Peduca rf 2014–2016. Utöver sin gedigna föreningsbakgrund har Marika varit aktiv i HUS föreningsutskott och kommunikationsansvarig i HYAL rf och Manta Crew åren 2017–2018. Just nu jobbar Marika som projektproducent på Heureka.

Till båda de nya årsfestmarskalkarnas styrkor hör produktion av evenemang, teamarbete, interaktionsfärdigheter och kommunikation. Elina och Marika kommenterar det kommande uppdraget så här: 

”Vi vill göra HUS 150:e årsfest till en fantastisk och oförglömlig upplevelse som sammanför hela HUS-gemenskapen. En årsfest att minnas de följande 150 åren. Den här årsfesten är höjdpunkten på jubileumsåret och sammanför HUS medlemmar, alumner och intressentgrupper för att tillsammans fira vår studentkår. Vi vill ordna en bordsfest där alla kan känna sig välkomna och en efterfest där man kan dansa hela natten, och naturligtvis en sillis där festen fortsätter också nästa dag. En fest som avspeglar studenterna och frimodigt vågar förnya gamla traditioner. Vi vill ha ett årsfestteam med frivilliga från många olika bakgrunder och fakulteter. Vi är erfarna när det gäller att inspirera och leda frivilliga och vi vill ge årsfestteamets medlemmar en möjlighet att utvecklas inom evenemangsproduktion medan de ordnar studentgemenskapens största fest tillsammans. Den här festen är en chans för oss att utmana och överträffa oss själva och visa vad vi verkligen klarar av!”

HUS gratulerar de nyvalda årsfestmarskalkarna! Elina och Marika inleder sitt arbete redan i juni. HUS 150:e årsfest med efterfest ordnas lördagen den 24 november 2018.

Biljetterna för bordsfesten och nattens födelsedagsfest släpps på hösten.

Vill du vara bland de första som hör det senaste om den kommande årsfesten? Prenumerera på årsfestens e-post här.

Mer information:

Arttu Lehtinen
HUS producent
arttu.lehtinen@hyy.fi

Elina Nieminen
Årsfestmarskalk
elina.nieminen@hyy.fi

Marika Tuominen
Årsfestmarskalk
marika.tuominen@hyy.fi

Våren 2018 skärpte och förenhetligade FPA sina riktlinjer för beviljandet av utkomststöd till studerande under sommarmånaderna. Redan tidigare har studenterna varit tvungna att bevisa att de sökt med inte fått något sommarjobb och att de inte under sommaren kan avlägga studier som är till nytta för examen. Innan man ansöker om utkomststöd måste man också använda alla eventuella besparingar. Tidigare har flera kommuner beviljat utkomststöd för sommarmånaderna till studenter som saknar andra inkomster, utan att kräva att de lyfter studiestöd. Sedermera har det grundläggande utkomststödet överförts till FPA, som nu beslutat att alla läsårets studielånerater måste lyftas innan personen kan beviljas utkomststöd.

FPA:s linje är baserad på synen att studiestödet är den primära stödformen för studenter. Statsborgen för studielån ingår i studiestödet. Studielånet är ändå det enda lån som betraktas som inkomst vid ansökan om utkomststöd. Andra banklån eller snabblån beaktas däremot inte. Enligt FPA betraktas inkomst som ska återbetalas inte som sådan inkomst som ska beaktas enligt lagen om utkomststöd. Det enda undantaget är studielånet.

Studentkåren vid Helsingfors universitet anser att linjen är orättvis eftersom ingen annan grupp människor förväntas finansiera sin grundläggande försörjning, dvs. sin mat och sin hyra, med lån. Det som gör linjen särskilt oskälig är att studielånet utrryckligen är avsett för att finansiera studierna. FPA ålägger alltså studenterna att finansiera sommartida arbetslöshetsperioder som inte beror på dem själva med lån som är avsedda för att främja studierna.

Nedskärningarna i utgifterna för den sociala tryggheten har under den senaste tiden motiverats med att statens skuldsättning måste stoppas och inga skulder får överföras på kommande generationer. Samtidigt tvingas unga människor som nätt och jämnt hunnit inleda vuxenlivet att finansiera sin mat under en arbetslöshetsperiod med lån som är avsedda för studier. Studenter som ansöker om utkomststöd befinner sig redan i en utsatt ställning utan arbete, inkomst och besparingar. Nu ska de också bli tvungna att ta lån.

Studielånet ska liksom andra lån inte räknas som inkomst vid ansökan om utkomststöd, särskilt inte utanför studietiden. HUS kräver att FPA agerar på ett skäligare sätt och behandlar studenterna på samma sätt som andra befolkningsgrupper.

Titta Hiltunen
Styrelsemedlem

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig

 

 
Hurdan är studentens universitetsvardag på olika campus? Vilka svårigheter möter studenterna i sina studier, och vad är det bästa med den egna studiemiljön? Under våren har HUS utrett studenternas utmaningar och stödbehov och vidarebefordrat deras hälsningar till universitetsledningen.

Intressebevakning och godis

― Berätta vad du saknar i studierna – du får godis och vi för dina hälsningar till universitetsledningen!

HUS styrelsemedlemmar med ansvar för den utbildningspolitiska intressebevakningen Mathilda Timmer, Topias Tolonen och Sebastian Österman samt de sakkunniga Anne Soinsaari och Jenna Sorjonen har under våren samlat in studenternas erfarenheter av universitetsvardagen på Studiepopup-ställen på alla campus. Vi sammanställde studenternas hälsningar från Vik, Gumtäkt, Mejlans och centrum i det här inlägget.

Studenterna var särskilt nöjda med bibliotekstjänsterna på alla campus, även om de önskade sig fler studie- och grupparbetslokaler. Också universitetspersonalen som gör allt för att hjälpa studenterna fick beröm. Problem förekommer i planeringen av studierna, kurs- och tentamensarrangemangen och studievägledningen.
 
Föreläsningsinspelningar och tentamensproblem i Vik

Pop up intressebevakning i Vik

Studenterna rosar: Satsningarna på högklassiga föreläsningsinspelningar, kamratstödet i ISP-verkstäderna
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med närvaroplikt, oklar tentamenspraxis, problem med kvaliteten på de svenskspråkiga tentamensfrågorna, fördröjda tentamensresultat
 
Flexibla möjligheter i Gumtäkt

Pop up intressebevakning i Gumtäkt

Studenterna rosar: Övergången till de nya utbildningsprogrammen har genomförts flexibelt, möjlighet att avlägga språkkurser som en del av en kurs inom det egna området, aktuellt innehåll i studierna, bra grupparbetsutrymmen i biblioteket
Studenterna risar: Försenade kurstidtabeller, överlappande kurser, schemaläggningsproblem och hög belastning i de pedagogiska studierna, brist på studielokaler kvällstid
 
Stora gruppstorlekar diskuteras i Mejlans

Pop up intressebevakning i Mejlans

Studenterna rosar: Terkkos studielokaler, Helsinki Think Companys evenemang, bra undervisning
Studenterna risar: För stora grupper särskilt i klinikundervisningen, oklara scheman, fördröjda tentamensresultat, försvunna studievägledare, buller i Terkko
 
Närvaroplikten har ökat i centrum

Pop up intressebevakning i centrum

Studenterna rosar: Tankehörnan, biblioteket Kajsa, studentservicen, tentamensakvariet, evenemang som stärker gemenskapen
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro, minskningen av flexibla sätt att avlägga studier, överlappande kurser, ojämn studiebelastning under året, den stora mängden självständigt arbete, bristen på svenskspråkig studievägledning
 

Missförhållanden åtgärdas i samarbete med universitetet

―Utöver närvaron på alla campus har vi träffat alla fakultetsföreningar och vidarebefordrat studenternas hälsningar till fakulteternas dekaner, den undervisningsansvariga prorektorn Sari Lindblom och utvecklingsdirektör Susanna Niinistö-Sivuranta, som ansvarar för studentservicen, säger Topias från HUS styrelse.

Lindblom och Niinistö-Sivuranta träffade ämnesföreningarnas representanter i april och kommenterade de problem som studenterna upplever. De lovade att omedelbart ingripa i de fördröjda tentamensbedömningarna, som strider mot riktlinjerna för examina och studier. Ökningen i antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro kom som en överraskning för prorektor Lindblom eftersom en sådan utveckling inte varit något mål och inget i universitetets riktlinjer förpliktar till att införa obligatorisk närvaro på föreläsningar. Lindblom har ändå förståelse för lärarnas strävan efter att garantera att studenterna lär sig stoffet genom att ålägga dem att delta i föreläsningarna.

― Problemet med den ökande obligatoriska närvaron är att studenternas studier onödigt fördröjs. Den obligatoriska närvaron på föreläsningar har också återspeglats i minskande alternativa möjligheter att avlägga kurserna, något som ytterligare försvårar studieplaneringen. Vi har fått kännedom om flera fall där det blivit obligatoriskt att delta i massföreläsningar, vilket gör det svårt att se de pedagogiska grunder för obligatorisk närvaro som förutsätts i rektorns beslut, kommenterar HUS styrelsemedlem Mathilda.



Problem som beror på resursbrist svårast att lösa

― Vi har fått mycket respons om de svenskspråkiga studenternas svårigheter med att få studierådgivning på sitt eget modersmål. Det positiva är att utvecklingsdirektör Niinistö-Sivuranta känner till problemet och att studierådgivare som talar svenska söks som bäst, kommenterar HUS styrelsemedlem Sebastian, som ansvarar för tvåspråkighetsfrågor.

Också de fördröjda prestationsbedömningarna och studenternas svårigheter med att få rådgivning är i hög grad en konsekvens av universitetets minskade administrativa resurser, det vill säga av att det finns betydligt mindre administrativ personal till stöd för lärare och studenter. I den nuvarande ekonomiska situationen är ingen omedelbar förbättring att vänta, utan man måste lösa problemen genom att omorganisera uppgifterna mellan aktörerna och rationalisera processerna. Det samma gäller behovet av studielokaler – universitetet kommer inte att få fler lokaler, utan snarare gäller det motsatta.

― Vi på HUS följer noggrant upp genomförandet av lokalminskningarna och försöker se till att mängden studielokaler bibehålls åtminstone på nuvarande nivå. Omorganiseringen av lokalerna gör det också möjligt att utnyttja dem på ett nytt sätt, och undervisningslokalerna bör utvecklas genom att göra dem mer anapassningsbara och anpassade till digitalt arbete. Också studenternas hälsa ska beaktas till exempel genom en god luftkvalitet och mindre sittande, säger Mathilda.



Om du studerar i sommar ska du ansöka om studiestöd för sommarmånaderna senast nu. Även sommartid hör studiepenningen och studielånet till studiestödet. Sommarstudier påverkar inte utbetalningen av allmänt bostadsbidrag. Men kom ihåg att det lönar sig att ansöka om justering av bostadsbidraget om du har inkomster från ett sommarjobb eller om din boendesituation förändras. Allt det ovannämnda fixar du enkelt i FPA:s e-tjänst.

Om du försökt men inte fått något sommarjobb och inte heller hittat förnuftiga sommarstudier kan du ansöka om grundläggande utkomststöd hos FPA för sommarmånaderna. Observera att FPA numera förutsätter att studenter lyft hela läsårets studielån innan de ansöker om grundläggande utkomststöd, om studierna fortsätter på hösten. Tidigare har praxis varierat, men nu har FPA preciserat förfarandet så att studielån som kan lyftas men inte lyfts beaktas som inkomst.

Motivera noggrant bristen på förnuftiga studier så att också en handläggare som inte satt sig in i ämnet kan förstå din situation. I ansökan ska du också uppge vilka jobb du sökt.

Mer info om grundläggande utkomststöd till studerande finns här.

När det går riktigt tokigt kan du söka hjälp från socialbyrån i din hemstad. De har fortfarande möjlighet att bevilja kompletterande och förebyggande utkomststöd och hjälpa med att söka lösningar på situationen. 

Helsingfors:
https://www.hel.fi/helsinki/sv/social-och-halso/ekonomiskt/utkomststod

Esbo:
http://www.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard/Socialarbete_och_utkomst/E...

Vanda:
http://www.vanda.fi/halsovard_och_sociala_tjanster/socialt_stod_och_utko...

Också Navigatorn i Helsingfors, Kampen (Fredriksgatan 48) hjälper att söka efter lämpligt stöd i olika situationer.

http://ohjaamo.hel.fi/pa-svenska

Ytterligare anvisningar:
Hannele Kirveskoski, sakkunnig
050 543 9608
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Olika parter har presenterat sina linjer i fråga om totalreformen av den sociala tryggheten, men studenterna har hamnat nästan fullständigt utanför. Studenterna bör vara med i totalreformen och stödet för dem en tydlig del av den sociala tryggheten. Kommer nästa regering att bemöta studenterna med morot, piska eller något annat? Gör din röst hörd! HUS ber dig nu berätta vad den sociala tryggheten innebär för dig och hur du skulle reformera den. Du kan svara här.

I vår har den så kallade totalreformen av den sociala tryggheten eller grundtryggheten diskuterats i offentligheten. Sipiläs regering inledde reformen i höstas genom att tillsätta projektet TOIMI för planeringen av en totalreform av grundskyddet och aktiviteten. Det är sannolikt att reformen genomförs under nästa regeringsperiod.

Om reformbehovet råder enighet: det nuvarande socialskyddssystemet upplevs vara komplicerat och byråkratiskt. Med en reform av den sociala tryggheten eftersträvas ett system som är enkelt och sporrande och där så få som möjligt blir beroende av utkomststöd, som är det stöd som beviljas i sista hand.

Någon särskild praktisk värdediskussion har inte förts när det gäller reformen. De skilda ideologierna syns dock i viss mån i reformförslagen: är stödet vederlagsfritt eller inte, är det individuellt eller familjebundet och fungerar det som ett skyddsnät eller förutsätter det aktivitet? Ursprungligen utvecklades den sociala tryggheten i välfärdsstaterna utifrån riskhantering: medborgarna försäkrades mot sjukdom, arbetslöshet eller andra situationer som medförde inkomstförluster. Sedan 1990-talet har tanken att den sociala tryggheten ska sporra till arbete förstärkts i beslutsfattandet. Det vill säga om du inte aktiverar dig och uppfyller de krav som ställts upp får du smaka på piskan.

Olika förslag har gjorts om reformen, men nästan alla förenas av att studenterna lämnats utanför. Studiestödet har ändrats många gånger och det skulle vara dyrt att ta med studenterna eftersom nivån på studiepenningen tillåtits sjunka och skurits ned till en mycket låg nivå. Studenterna har ändå varit de största förlorarna i de senaste årens nedskärningspolitik, och förväntas finansiera sina grundläggande behov med lån oavsett hur osäkra framtidsutsikterna är. Man vill inte överföra statsskuld på kommande generationer, så studenterna skuldsätter sig personligen i rekordtakt.

Undersökningar visar att studenternas försörjning är knapp. Boendekostnaderna kräver en betydande del av inkomsterna, och enligt en färsk undersökning hamnar studenterna rentav under två olika fattigdomsgränser. Trots ständiga ”reformer” har studiestödet flera problematiska inslag som i värsta fall fördjupar de ekonomiska svårigheterna och tvingar studenter att förlita sig på utkomststöd. I höst publicerades också en utredning om studenter med familj, som visade att vardagen är en ständig kamp för många studenter med familj.

Övergången till allmänt bostadsbidrag också för studenter var en positiv förändring, men innebar också för många att stödnivån sjönk eller att de gick miste om stödet. Det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, som är en historisk relikt, uppmuntrar studenter till att bo ensamma och dyrare. FPA:s felaktiga tolkningar om samboförhållanden och svårigheterna att bevisa att tolkningarna är felaktiga har försvårat den ekonomiska situationen för många studerande.

Det ska vara möjligt för studenter att studera på heltid. Då krävs en förutsägbar, tillräcklig försörjning. Det är också viktigt att samla arbetserfarenhet under studietiden, men vad händer om arbetet är så krävande att studierna lider? På grund av sjukdomar, skador eller andra orsaker har alla inte heller möjlighet att utöka sina inkomster genom arbete. Misslyckanden och utmaningar får inte heller på andra sätt leda till återvändsgränder eller till att försörjningen äventyras. Välmående studenter med studieförmågan i behåll gynnar hela samhället och är obestridligen en satsning på framtiden. Studenterna ska vara med när den sociala tryggheten reformeras och det är dags att också erbjuda morötter.

HUS anser att Finland på lång sikt borde införa ett system med allmän, lika och individuell basinkomst. Några omedelbara förbättringar i studenternas situation skulle till exempel vara att slopa det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, höja nivån på studiepenningen och indexbinda den samt minska betoningen på lån. Minimikravet på 20 presterade studiepoäng bör slopas och graderingen av studiestödet i två steg göras förnuftigare. De här åtgärderna bidrar till en individuell, tillräcklig grundläggande försörjning.

Berätta alltså vad du anser om den sociala tryggheten och vad den innebär för dig – det är dags att påminna om att studenterna måste spela en roll i reformen! https://www.lyyti.fi/reg/Opiskelijoille_keppia_vai_porkkanaa_0129/se 

Linjer som hittills lagts fram om reformen av den sociala tryggheten:

  • Juho Saaris jämlikhetsarbetsgrupp lämnade sin rapport i mars. Tyvärr behandlades studenterna knappt alls i rapporten.
  • Universellt stöd som OECD föreslagit för Finland: samlingspartiet och kristdemokraterna understöder den här modellen – studenterna inkluderas knappast.
  • SDP:s förslag är ett allmänt skydd som betydligt skulle förbättra studenternas försörjning.
  • Blå framtid publicerade i vår sitt eget program för den sociala tryggheten.
  • Flera partier kommer att presentera reformförslag. Tidigare har åtminstone de Gröna och Vänsterförbundet förespråkat en basinkomst. Centern uppger sig ha förespråkat en basinkomst i årtionden och hoppas att reformen av den sociala tryggheten kan fortsätta utifrån resultaten från försöket med basinkomst.
  • EAPN-FIN, det finländska nätverket mot fattigdom och marginalisering, startade ett medborgarinitiativ om en garantiinkomst som inte inkluderar studenterna.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)

HUS 150:e årsfest – den bästa någonsin!

Imponerande, överraskande, berörande, fnissig, storslagen? Hur ser den absolut bästa HUS-årsfesten ut enligt dig? Vill du ha konfetti och glitter eller någon annat? Är du bra på att arrangera fester? Bli vår årsfestmarskalk!

Årsfesten hålls lördag 24.11, den firas i form av en traditionell årsfest med supé och en öppen efterfest.. Årsfestmarskalken samlar ihop ett årsfestteam, deltar i planeringen av festen och efterfesten och ansvarar för det praktiska genomförandet. Det går också att söka uppdraget i par. Årsfestmarskalken eller -marskalkerna får ett arvode på 1500 euro och 15 procents provision på alla sponsorintäkter som de förhandlar fram. Det här jobbet kräver flytande finska eller engelska.

Fritt formulerade ansökningar skickas till adressen hallinto@hyy.fi med rubriken ”Årsfestmarskalk 2018” senast ti 29.5.2018 före kl. 10. Intervjuer hålls 31.5.-1.6.

Mera information: Arttu Lehtinen, producent, 050 537 2831, arttu.lehtinen@hyy.fi

Pages