Media och arkiv

Nyheter

En del ändringar i studiestödet träder i kraft vid årsskiftet. Vi har sammanställt de viktigaste nedan. På FPA:s webbplats finns mer heltäckande information om ändringarna.

Inkomstgränserna för studenter höjs

Utöver studiestödet får studenten ha andra inkomster upp till årsinkomstgränsen. Årsinkomstgränsen fastställs utifrån det antal månader som den studerande lyft studiestöd under året. Mer info om inkomstgränserna

Från början av år 2018 höjs årsinkomstgränsen vid inkomstkontrollen med 1 % och därefter görs indexhöjningar med 2 års mellanrum. En student som till exempel lyfter studiestöd för 9 månader år 2018 får ha högst 11 973 euro i andra inkomster då inkomtsgränsen i år är 11 850 euro för 9 stödmånader.

Betalningsdagen för studiestödet tidigareläggs

Från början av år 2018 betalas studiepenning och eventuellt bostadstillägg (endast för personer som bor utomlands eller på Åland på grund av studierna) ut den 1:a dagen varje månad eller följande bankdag. Framöver betalas studiepenningen och det allmänna bostadsbidraget alltså samma dag.

Högskolorna slutar behandla studiestödsärenden – inte åtgärder krävs av studenten

Alla högskolor i Finland har haft en studiestödsnämnd som ansvarat till exempel för uppföljningen av studieframgången och ärenden i anslutning till förlängning av stödtiden och bedömningen av sommarstudiernas tillräckliga omfattning. Från och med 1.1.2018 avgör FPA alla studiestödsrelaterade ärenden. Studiestödsnämndernas verksamhet läggs ned och samtidigt slutar alla universitet behandla studiestödsansökningar. Avsikten med ändringarna är att trygga en effektiv och enhetlig behandling av studiestödsärenden och garantera en likvärdig ställning för alla studenter.

Ändringen kräver inga åtgärder från studentens sida. Studiestödet betalas fortsättningsvis ut enligt beslutet om studiestöd och framöver ska studenterna sköta sina studiestödsrelaterade ärenden hos FPA. Du kan sköta dina ärenden till exempel i FPA:s e-tjänst, telefontjänsten, FPA:s byråer eller serviceställen. Kontaktuppgifterna finns på FPA:s webbplats

Försörjarförhöjning införs!

En försörjarförhöjning på 75 euro införs i studiestödet. Studiestödet stiger från 250,28 euro till 325,28 euro i månaden för studenter som försörjer barn. Studenter som försörjer barn under 18 år och får studiepenning har rätt till försörjarförhöjning. Studerande som får studiepenning beviljas försörjarförhöjning automatiskt när uppgift om att den studerande är vårdnadshavare för ett minderårigt barn finns i befolkningsdatasystemet.

Försörjarförhöjningen beaktas inte som inkomst till exempel i beräkningen av bostadsbidraget, militärunderstödet eller dagvårdsavgifterna.

Mer information:

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)
050 543 9608
hannele.kirveskoski@hyy.fi

I höst har HUS valt nya studentrepresentanter för alla fakulteteternas fakultetsråd och för universitetskollegiet för de kommande två åren. De nya studentrepresentanterna inleder sitt arbete 1.1.2018. Namnen på alla de nya studentrepresentanterna har offentliggjorts på HUS webbplats – ta reda på vem som representerar studenterna vid din egen fakultet!

Vad gör studentrepresentanterna?
Studentrepresentanterna sitter i olika beslutsfattande organ vid universitetet, till exempel i fakultetsråden och universitetskollegiet. De ser till att ingen kör över studenternas intressen när beslut fattas i frågor som rör studierna och studenternas liv. De för fram studenternas åsikter på mötena, främjar och försvarar frågor som är viktiga för studenterna och utvecklar universitetet så att det bättre avspeglar studenterna. Mer information om studentrepresentanternas arbete finns här. Genom att kontakta studentrepresentanterna från din egen fakultet i fråga om missförhållanden eller idéer för att utveckla universitetet kan du alltså göra din röst hörd i beslutsfattandet vid universitetet.

Vad är fakultetsrådet?
Fakultetsrådet är ett organ som består av fakultetens professorer, övriga personal och studenter. Dekanus är ordförande. Fakultetsrådet utvecklar undervisningen och forskningen vid fakulteten, ansvarar för kvalitetskontrollen i forskningen och undervisningen, fattar beslut om examenskraven, undervisningsprogrammet, grunderna för studentantagningen och riktlinjerna för ekonomi och personalärenden samt behandlar fakultetens olika vittomfattande planer och andra principiellt viktiga frågor. Fakultetsrådets personalmedlemmar har utsetts och de fakultetsvisa resultaten offentliggjorts i universitetets intranät Flamma (kräver inloggning).

Vad är kollegiet?
Universitetskollegiet är ett organ som behandlar ärenden som har betydelse för hela universitetet, och som består av representanter för professorerna, den övriga personalen och studenterna från alla de elva fakulteterna. Från och med nästa år är också Svenska social- och kommunalhögskolans studenter representerade. Kollegiet väljer bland annat de externa medlemmarna i styrelsen, som är universitetets högsta beslutande organ, väljer universitetets kansler och revisorer samt fastställer universitetets bokslut och verksamhetsberättelse. Medlemmarna i universitetskollegiet väljs i början av året.

Varför väljer HUS studentrepresentanter?
Valet av studentrepresentanter till universitetets förvaltningsorgan är studentkårernas lagstadgade uppgift. Studentkåren försöker ordna valet av studentrepresentanter på ett öppet och transparent sätt och efterlyser en så heterogen grupp av sökande som möjligt. I höst har studentrepresentanterna för första gången valts genom ett nytt ansökningsförfarande där alla närvaroanmälda studenter kunde söka uppdraget som studentrepresentant och ansökningarna behandlades av urvalskommittéer bestående av studenter från respektive fakultet. Universitetskollegiets studentmedlemmar väljs av HUS delegation. Representanterna i fakultetsråden och andra organ väljs av HUS styrelse.

Mer information i frågor som gäller studentrepresentanterna ger HUS sakkunniga för utbildningspolitik, Jenna Sorjonen, jenna.sorjonen(at)hyy.fi, 0503255202.

Skulle du vilja påverka studiemiljön vid din fakultet? Är du intresserad av hälsofrågor som har med studielivet att göra och är du villig att verka för hälsofrämjande?

En av Studenternas Hälsovårdsstiftelses (SHVS) centrala uppgifter är främjandet av studerandes hälsa. På det lokala planet planeras och genomförs det hälsofrämjande arbetet i samarbete med de studerande, universiteten och representanter för de andra samarbetsparterna i s.k. hälsoarbetsgrupper. Helsingfors universitets studerandes frågor behandlas i två hälsoarbetsgrupper; en för de studerande vid centrumcampus och en gemensam för de studerande vid Mejlans, Gumtäkts och Viks campus. Till centrumcampus arbetsgrupp söker vi nu en suppleant, som ska representera teologiska fakultetens studerande, för resten av mandatperioden till 31.8.2019.

Hälsoarbetsgruppernas uppgifter är att:
•    identifiera de fenomen i studiemiljön och studielivet som för tillfället påverkar studerandes hälsa
•    behandla resultaten av de utredningar om studiemiljöns hälsosamhet och säkerhet som SHVS genomför
•    identifiera de tillfällen där man kan främja studieförmågan
•    behandla de utvecklingsförslag som studerande lämnar in till SHVS
•    presentera den verksamhet som SHVS, universitetet och de studerande bedriver och utveckla samarbetsmöjligheter
•    nätverka för bättre främjande av studerandes hälsa

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) presenterar kandidaten för SHVS, som kallar hälsoarbetsgruppens sakkunnigmedlem utifrån studentkårens förslag. Hälsoarbetsgrupperna håller möten dagtid ett par gånger per termin. Det är viktigt att studentrepresentanterna kan delta i mötena. Hälsoarbetsgruppernas arbetsspråk är finska.

Fritt formulerade ansökningar jämte motiveringar skall riktas till styrelsen vid Studentkåren vid Helsingfors universitet och inlämnas senast söndagen 17.12.2017 per e-post till HUS registratur (kirjaamo@hyy.fi). Av de sökande önskas intresse för hälsofrågor förknippade med studiemiljön och studielivet samt en positiv attityd till hälsofrämjande. Erfarenhet av ämnes- och fakultetsföreningsverksamhet räknas som merit. Studentkåren hoppas på sökande av olika kön. Den sökandes namn, e-postadress och telefonnummer samt fakultet skall framgå av ansökan.

Mera information: Sofia Lindqvist, sakkunnig vid HUS, sofia.lindqvist@hyy.fi, 050 543 9605.

Delegationen för Studentkåren vid Helsingfors universitet valde på sitt möte 4.12 en ny styrelse för år 2018. Styrelsen utgörs av Ämnesföreningarnas delegationsgrupp HYAL, Socialdemokratiska studeranden vid HUS OSY, Nationernas delegationsgrupp, Obunden vänster och De Gröna vid HUS. Edistykselliset, Svenska Nationer och Ämnesföreningar SNÄf och HELP sitter i opposition år 2018.

Till styrelseordförande valdes juris studerande Lauri Linna. Han representerar delegationsgruppen Obunden vänster. År 2017 satt Linna i HUS styrelse som ordförande för ekonomidirektionen och ansvarig för rättsskydd, likabehandling i föreningarna samt frändefolksärenden. 

”Studentkårens 150-årsjubileum är en lysande chans att uträtta storverk. Vi har chansen att göra studentkåren ännu mer känd och tillgänglig för medlemmarna. Vi kan göra studentkåren till en gemenskap där alla kan känna sig hemma oavsett bakgrund, och som är stark nog att kämpa för en rättvisare värld”, säger den färska ordföranden Linna.

HUS styrelse år 2018:
Lauri Linna, ordförande (Obunden vänster), Krista Laitila, vice ordförande (HYAL), Sara Järvinen, ordförande för ekonomidirektionen (HYAL), Amanda Pasanen (De Gröna vud HUS), Aleksanteri Gustafsson (OSY), Titta Hiltunen (Obunden vänster), Jane Kärnä (HYAL), Mathilda Timmer (HYAL), Topias Tolonen (Nationerna), Laura Wathén (HYAL), Julius Uusinarkaus (Obunden vänster), Sebastian Österman (De Gröna vid HUS).

Den nya styrelsens mandatperiod är ett år och den inleds i januari 2018.

Från vänster till höger Laura Wathén, Jane Kärnä, Topias Tolonen, Julius Uusinarkaus, Aleksanteri Gustafsson och Mathilda Timmer. I toppraden Krista Laitila, Sebastian Österman, Sara Järvinen och Lauri Linna. Bilden saknas av Titta Hiltunen och Amanda Pasanen.

Mer information: 
Lauri Linna, HUS styrelseordförande 2018 
tfn 050 5950324
lauri.linna(at)hyy.fi

Ställningstagande 30.11.2017

Den stora sociala rörligheten mellan olika samhällsklasser är en central faktor som bidragit till det hundraåriga Finlands framgångssaga. Det högklassiga utbildningssystem som vårt land förknippas med är möjligt att upprätthålla med offentliga medel. Avgiftsfriheten på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogiken till högskolorna bidrar till att begåvade unga kan sträva efter sina drömmar oavsett familjebakgrund. 

Finlands framgångar i PISA-testerna som mäter skolelevernas kunskaper är välkända. I den senaste jämförelsen placerade sig Finland bland de fem främsta länderna i fråga om samarbets- och problemlösningsfärdigheter. I Finland avspeglar inte PISA-resultaten föräldrarnas socioekonomiska ställning i lika hög grad som i andra OECD-länder. Det här är ett tecken på ett jämlikt samhälle.

”Förespråkarna för terminsavgifter ser inte den samhälleliga helhetsbilden. Särskilt nu när Finland firar sitt jubileumsår är det läge att framhäva fördelarna med den avgiftsfria utbildningen”, konstaterar styrelseordföranden för Studentkåren vid Helsingfors universitet, Laura Luoto.

I de länder där högskolorna tillämpar terminsavgifter är det typiskt att personer med högre utbildning har studielån fram till pensionsåldern. I Finland kan man söka sig till en utbildning på högskolenivå utan risk för en lånebörda som skulle avskräcka särskilt personer från familjer med små inkomster.

Ändå finns det flaskhalsar när det gäller utbildningens tillgänglighet. Till exempel i gymnasier och yrkesläroanstalter är de studerande själva tvungna att skaffa de läroböcker och det material som behövs i utbildningen, och betalar också examensavgifterna. Också avgiftsbelagda prepkurser inför ansökningen till ett universitet är problematiska.

”Genuint avgiftsfria studier på andra stadiet, ett materialbaserat inträdesprov till universitetet som inte kräver långa förberedelser, och öppna MOOC-högskolekurser på nätet kunde förbättra situationen”, säger Luoto. ”Det är viktigt att de nedskärningar i studiepenningen som verkställts under regeringsperioden tas tillbaka. Den nuvarande otillräckliga nivån på studiepenningen underminerar en genuint tillgänglig högskoleutbildning”, påpekar hon. 

Det finns skäl att granska den avgiftsfria utbildningen också från andra perspektiv än den finländska medborgarens. De terminsavgifter för studenter från länder utanför EU och EES som trädde i kraft i år stöter bort just de internationella experter som framtidens Finland behöver.

”När stipendier och avgiftsbefrielser beaktas betalar för tillfället endast 19 studenter terminsavgifter vid Helsingfors universitet. Det är en skrattretande idé att deras terminsavgifter skulle kunna täcka de nedskärningar som gjorts”, betonar Luoto.

Den 30 november är den riksomfattande dagen för avgiftsfri utbildning. Finlands studentkårers förbund har sammanställt citat från offentliga personer som försvarar den avgiftsfria utbildningen: https://syl.fi/maksuton-koulutus/

HUS styrelse har valt Jenna Sorjonen till sin andra sakkunniga i utbildningspolitiska frågor. 

Sorjonen har hittills varit HUS urvalskoordinator och ansvarat för urvalsprocessen i valet av studentrepresentanter till universitetets förvaltning. I början av november efter att Aaro Riitakorpi blivit generalsekreterare för HUS inledde hon arbetet som sakkunnig i utbildningspolitiska frågor.

Före HUS har Sorjonen arbetat vid Helsingfors universitet som forskningsassistent och med flera administrativa uppgifter. Hon har också en bakgrund inom studenternas intressebevakning där hon haft olika förtroendeuppdrag. Hon har verkat i flera olika roller som studentrepresentant och i HUS delegation sedan år 2014. 

I arbetet som sakkunnig i utbildningspolitiska frågor kommer Sorjonen fortsättningsvis att ansvara för valet av studentrepresentanter till förvaltningen och även utbilda representanterna och stödja deras påverkansarbete. Dessutom ansvarar Sorjonen för frågor som gäller studenternas rättsskydd. Utöver dessa ansvarsområden sköter hon studenternas utbildningspolitiska intressebevakning och kommunikationen i anslutning till den tillsammans med den övriga utbildningspolitiska sektorn. 

‘’Det har varit motiverande att arbeta med valet av studentrepresentanter och jag ser fram emot att arbeta med de nya representanterna. Att försvara studenternas perspektiv vid universitetet och i samhället har länge varit en hjärtesak för mig. Intressebevakningen och utvecklingen av utbildningen är viktiga teman för mig och som sakkunnig vill jag se till att HUS styrelse, studentrepresentanterna och de frivilliga får det stöd de behöver i sitt viktiga påverkansarbete”, säger Sorjonen. 

Sorjonen är 26 år gammal hum. kand. och avlägger som bäst slutskedet av sina magisterstudier med allmän språkvetenskap som huvudämne. 

HUS styrelse har valt Hannele Kirveskoski till sakkunnig med ansvar för försörjning och internationella ärenden. 

Kirveskoski kommer närmast från Diaks studerandekår O’Diako. Där var hon ansvarig för tutorverksamhet, internationalitet och socialpolitiska ärenden. Kirveskoski inledde arbetet vid HUS i slutet av oktober. Som sakkunnig ansvarar Kirveskoski för ärenden som anknyter till försörjning och internationalitet, såsom uppföljningen av och påverkansarbetet i studiestöds- och försörjningsrelaterade frågor och informationen till medlemskåren om ändringar som gäller dessa. I hennes arbetsuppgifter ingår också uppföljningen av internationaliseringsutvecklingen vid Helsingfors universitet och ärenden som gäller internationell mobilitet. 

Kirveskoski är också ett av HUS två trakasseriombud. Trakasseriombuden kan kontaktas konfidentiellt av personer som upplevt eller iakttagit trakasserier, mobbning eller osaklig behandling till exempel i samband med studierna eller föreningsverksamheten. Den som behöver råd och stöd för att reda ut en situation, eller bara diskutera en fråga, kan ta kontakt. 

‘’Jag har fått en fartfylld start på HUS eftersom stöden för studenternas boende varit föremål för en omvälvning och de lagstadgade terminsavgifterna införts för studenter från länder utanför EU och EES. HUS är känt för sitt kunniga och modiga intressebevakningsarbete och sina humana värderingar, och allt det här vill jag vara med och främja”, säger Kirveskoski. 

Kirveskoski är 28 år gammal politices magister från Helsingfors universitet. Kirveskoskis anställning är ett vikariat fram till 30.9.2018. 

Regeringen föreslår ändringar i lagen om det allmänna bostadsbidraget. Regeringen föreslår i sin proposition att den så kallade normen för delad bostad ska återinföras, vilket skulle innebära att FPA för personer som hyrt en del av en bostad eller bor i ettor med mindre än 20 kvadratmeter skulle godkänna 20 procent mindre boendeutgifter än för andra som bor i samma område. Till exempel skulle det tillgängliga stödbeloppet för enpersonshushåll i Helsingfors som värst minska med 82 euro.

Redan i remissdebatten i riksdagen framfördes tydligt att nedskärningen riktar sig särskilt mot studenter: studenter bor ofta i delade bostäder och små bostäder och kan inte ansöka om utkomststöd för att ersätta förlusten. Nedskärningen är helt enkelt oskälig eftersom studenterna lidit mest av de senaste årens nedskärningspolitik och många redan nu uppger att de använder över hälften av sina inkomster för boendet.

I kombination med hushållstolkningarna i fråga om det allmäna bostadsbidraget gör normen det allt mindre populärt att dela bostad. Redan nu vill endast 10 procent av de studenter som söker bostad hos Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (Hoas) ha ett studentrum, och i och med normen för delad bostad skulle andelen minska ytterligare. Regeringens proposition erkänner den här effekten. Om studentbostäder står tomma leder det till hyresförhöjningar för alla som bor i en studentbostad. När studenternas boende stöds med skattepengar är det ur en nationalekonomisk synvinkel förnuftigt med lösningar som gör det möjligt för studenter att bo förmånligt.

Med normen för delad bostad eftersträvas besparingar, men propositionen har beretts hastigt och konsekvenserna har inte bedömts ordentligt. På grund av allt det här hoppas vi att normen som gör det besvärligare att dela bostad och inte garanterar några besparingar ska strykas ur lagförslaget.

Ada Saarinen
Vice ordförande
ada.saarinen@hyy.fi

Joel Lindqvist
Styrelsemedlem
joel.lindqvist@hyy.fi

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig, försörjning, internationella ärenden
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Ada Saarinen och Joel Lindqvist som kandiderade för Studentkåren vid Helsingfors universitet har valts in i styrelsen för Finlands studentkårers förbund FSF år 2018. Både Saarinen och Lindqvist studerar statskunskap.

”Studentrörelsen måste sätta upp tydliga mål för riksdagsvalet år 2018. Där vill jag bidra med mitt kunnande och mitt perspektiv på studenternas socioekonomiska ställning och särskilt på försörjningen och betydelsen av utbildning”, säger Saarinen, 24. Saarinen studerar världspolitik och är vice ordförande för HUS styrelse. I HUS styrelse har hon samordnat intressebevakningen och kommunikationen om den och varit ansvarig för försörjningsfrågor.

’’Under det kommande året vill jag arbeta för att jämlikheten ska tillgodoses ännu bättre än tidigare. Hit hör bland annat den avgiftsfria utbildningen och det individuella bostadsbidraget. För mig är studentrörelsen en föregångare med en framsynt blick på samhällsförändringar”, kommenterar Lindqvist, 23. Lindqvist som studerar samhällspolitik har i år suttit i HUS styrelse med ansvar för stadsfrågor och boende.

Totalt åtta personer kandiderade för en plats i HUS styrelse. Tre personer kandiderade för ordförandeposten. Till FSF:s ordförande valdes Miika Tiainen (TYY). Förutom Saarinen och Lindqvist valdes Petra Laiti (SHS), Petteri Heliste (AUS), Teemu Vasama (JYY) och Jenny Vaara (OYY) in i styrelsen.

FSF:s förbundsmöte ordnades i Tammerfors 17–18.11. FSF bevakar studenternas intressen på riksnivå och tar ställning i utbildningspolitiska, socialpolitiska och internationella frågor.

HUS gratulerar varmt den nyvalda styrelsen!

Teemu Vasama, Petteri Heliste, Joel Lindqvist, Miika Tiainen, Ada Saarinen, Jenny Vaara och Petra Laiti. Bild: Tarik Ahsanullah/ SYL

Personer med examen från Helsingfors universitet har fortfarande lätt att hitta jobb, men individens ansvar för att hålla sina arbetslivsfärdigheter uppdaterade har vuxit. Det är tydligt att artificiell intelligens och telerobotik kommer att vinna terräng även inom expertyrken och att konkurrensen bland högutbildade kommer att hårdna. Också karriärvägarna är brokigare än tidigare. Enligt en utredning av Sitra har i nuläget var tredje arbetstagare bytt bransch två till fyra gånger. 

Kanske är det överhuvudtaget fel att tala om individens arbetsliv i singular när man i stället kunde tala om arbetsliv i plural.

På hösten ordnade studentkåren arbetslivsevenemanget Multikompetensmarknaden för generaliststuderande. Evenemanget fokuserade på hurdana färdigheter en universitetsexamen ger och hur de bäst kan utnyttjas i arbetslivet. Som ett sammandrag av paneldebatten fem allmängiltiga råd som nästan säkert garanterar att du klarar dig på arbetsmarknaden.

1) Sätt ord på din kompetens. Examensbeviset räcker inte för att visa vilka färdigheter du verkligen har. Vid sidan av studierna utvecklas ofrånkomligen också det analytiska tänkandet och informationssökningsfärdigheterna, men även många olika projekthanteringsfärdigheter, stresshanteringen och förmågan att arbeta i grupp. Också aktiviteter som inte hör till studierna har sin betydelse. Om du till exempel varit kassör i en vinsmakarförening har du samlat kunskaper i ekonomiförvaltning som är guld värda också i arbetslivet. Men om du inte själv identifierar dina färdigheter har du ingen nytta av dem. 

2) Träna dina sociala färdigheter. Att komma överens med andra människor är lika viktigt som att ha akademisk sakkunskap. För att agera i en arbetsgemenskap behövs förhandlingsfärdigheter, förmåga att övertyga andra och spelöga. Också empatiförmåga är en viktig färdighet i arbetslivet. Konfliktlösningsfärdigheter och förmåga att ta itu med mobbning är viktigt också på arbetsplatsen. Goda sociala färdigheter kräver inte att du är supersocial. 

3) Var aktiv. Arbetspraktik eller att skriva en avhandling som beställningsarbete kan vara idealiska sätt att få in foten hos en arbetsgivare. Få arbetsgivare förväntar sig att en ny arbetstagare börjar som perfekt expert i sin bransch. Det är viktigare att du har rätt inställning och kan förbinda dig till uppgifter du börjat arbeta med. 

4) Hitta överraskande karriärvägar. Det lönar sig att se öppet på den kompetens din examen ger dig. Spelföretag kanske inte bara behöver kodare, utan också folkloristiker som kan spinna fram en bra historia. Som journalist kan det vara bra att inte bara ha kommunikationsexpertis utan också djupgående kunskaper i evolutionsbiologi. När du identifierar din egen kompetens och de mångsidiga sätten att tillämpa den kan du bygga upp en individuell arbetskarriär.

5) Fortsätt lära dig. Du slutar inte lära dig bara för att du tagit din examen. Det viktigaste du lär dig vid universitetet är förmågan att lära dig nya saker. Också den som är i arbetslivet måste ständigt uppdatera sin kompetens och lära sig nya färdigheter. Det här kan betyda nya studiehelheter eller examina, men också självstudier vid sidan av arbetet.

Heikki Isotalo
Sakkunnig, utbildningspolitik och arbetsliv

Sitras utredning: Työelämän tutkimus 2017 https://media.sitra.fi/2017/05/16144238/Sitra-Ty%C3%B6el%C3%A4m%C3%A4n-tutkimus-2017-FINAL_sitrafi_PDF.pdf
Huffington Post: Forget A.I. ‘Remote Intelligence’ Will Be Much More Disruptive https://www.huffingtonpost.com/entry/telerobotics_us_5873bb48e4b02b5f858a1579

Pages