Media och arkiv

Nyheter

Kuvassa Noora Paakki nojaa kaiteeseen vanhan talon portaikossa

Du kan säkert erinra dig om hur du kände dig när du fick meddelandet: ”Gratulerar, du har antagits som studerande!”. Det kanske kändes oerhört spännande, och lite skrämmande samtidigt, men du var säkert i grund och botten ivrig, glad och nöjd. I början av studietiden blandades dessa känslor ändå med realiteterna om studietidens utmaningar och arbetsbördor. Det går inte att förneka den oerhörda stress som studierna orsakar för individen. Samtidigt växer betydelsen av de knep man kan klara av vardagen med.

Under studietiden blir förväntningarna, såväl de yttre som de inre, större. Din stresstolerans och metoderna för att tacklas med pressen sätts på prov. Hjärnan arbetar på nya nivåer och förmågan att ha kontroll över livet testas. För att inte tala om att arbeta vid sidan om studierna: mer än hälften av universitets- och högskolestudenterna jobbar samtidigt. Utöver dessa faktorer påverkar även individuella egenskaper och livssituationen överlag hur belastande studierna upplevs. Allt detta är en sann utmaning för välbefinnandet.

När vi tänker på alla dessa utmaningar som hänger ihop med studietiden bör vi fundera på hur vi kunde minska på belastningen och göra det utmanande livsskedet en gnutta lättare. Gäller fortfarande talesättet ”ett hårt arbete kräver hårda nöjen”? Jag anser att det egentligen borde heta ”ett hårt arbete kräver ett ännu hårdare fokus på välmåendet”.

Det finns flera sätt att ta hand om sitt välbefinnande och sina krafter. Det gamla talesättet jag nämnde förknippas ofta med att rusmedel är ett sätt att koppla av. Ett obestridligt faktum är att fester och rusmedel hänger ihop med studentkulturen. Men nuförtiden använder studerande rusmedel i allt mindre grad. Andelen nyktra universitetsstudenter har till och med fördubblats sedan år 2000. Det finns inga belägg för att rusmedel skulle lätta på belastningen över en lång tid, utan snarare endast slumpmässigt och kortvarigt. Därför ska fokus ligga på andra metoder för att tackla stress.

I stället för snabba vinster med stresshantering har det visat sig vara bäst att satsa på metoder i vardagen som kan göras under dagen, om kvällarna och på helgerna. Det finns även bevis på att fritidssysselsättningar i sig inte främjar återhämtningen. Det är de mentala kopplingarna till dem som har betydelse: att ta bort tankarna från vardag och jobb, att slappna av, att utveckla sig själv och att känna att man har kontroll. Allt detta främjar uthålligheten.

Var och en borde fundera på och känna igen de stresshanteringsknep som passar för en själv. Hur kan du återställa dina krafter som du förbrukat på studierna? Kunde något av de här exemplen för att fly vardagen passa dig:

  • Motion eller gruppidrott
  • Njuta av naturen
  • Handarbete eller pyssel
  • Kultur- eller konst, kanske film
  • Tid tillsammans med vänner, familj eller husdjur
  • Skriva eller fotografera
  • Lösa sudoku eller korsord
  • Den nödvändiga lättjan och den fria tillvaron utan mål och mening?

Glöm alltså inte, att ett hårt arbete kräver ännu mer målmedvetna handlingar för att ta hand om sin hälsa. Satsa på de sätt, som hjälper dig att återhämta dig. Då kan du känna dig avslappnad på riktigt mitt i den hektiska vardagen.

Skribent:
Noora Paakki
Projektplanerare Nyyti ry
Projektet KUPLA – studerande som förnyare av rusmedelskultur

Källor:
Hälsoundersökningen för högskolestudenter 2016, http://www.yths.fi/filebank/4300-KOTT_uusin_2016.pdf

Sonnentag & Fritz 2007. The Recovery Experience Questionnaire: Development and validation of a measure for assessing recuperation and unwinding from work. Journal of Occupational Health Psychology, 12, 204– 221.

Statistikcentralen: Utbildningsstatistik – Sysselsättning bland studerande
Resumé på svenska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_sv.pdf
Längre version på finska: https://www.stat.fi/til/opty/2015/opty_2015_2017-03-17_fi.pdf  

Saftglaset som välte omkull var den berömda sista droppen för mig. Jag tog för mig av lunchen som vanligt vid Porthanias Unicafe och samtidigt stötte jag till dricksglaset. Jag började stortjuta hysteriskt när jag genom tårarna såg min våta lunch i saftsörjan.

En plötslig kris hade skakat om min förening, vars ordförande jag var då detta skedde. Även medierna intresserade sig för det som hänt och att svara på reportrarnas svåra frågor var överraskande tungt. Samtidigt var jag orolig för om någon alls skulle våga komma på våra evenemang och för hur hela situationen skulle påverka intresset att bli aktiv inom föreningen.

Min vän som gjort mig sällskap på lunchen bad mig sätta ner mig vid närmaste bord. Kassapersonalen ersatte min förstörda måltid med en ny – och gav mig en stor bunt näsdukar. Både min vän och den för mig helt främmande Unicafeanställda frågade mig uppriktigt: Är allt väl och kan jag hjälpa dig på något vis?

HUS-kampanjen #alltväl? har som mål att krossa stigmat som förknippas med psykisk ohälsa och den rädsla som hänger ihop med att söka hjälp. Till och med 30 procent av högskolestudenterna lider av problem med den psykiska hälsan. Jag vill ändå poängtera att var och en av oss har en psykisk hälsa. Det betyder att det är vanligt att ibland må bättre och ibland sämre. Depression är den mest förekommande diagnosen bland studerande som lider av psykisk ohälsa. Förutom depression kan vi alla under våra liv känna av en del andra symtom: sömnlöshet, ångest, isolation, stress och svårigheter med självkänslan. Även om vi talar om lindrigare symtom är dessa på samma sätt faktorer som inverkar på välmåendet. Alla är orsaker att söka hjälp.

Föreningen för mental hälsa i Finland erbjuder utbildning, som fokuserar på de första stegen i att vårda psykisk ohälsa. I våras arrangerade HUS kursen Första hjälpen för mental hälsa 2, som gav deltagarna medel att erbjuda hjälp samt ge råd om att söka sig till vård. Helgutbildningen hölls av Päivi Kohta, som är sakkunnig på Nyyti. Vi som deltog fick veta massor om de mest förekommande psykiska problemen. Jag minns bäst hur viktigt det är att tala om saker, både som metod att hjälpa den behövande och för att avdramatisera det obefogade stigmat.

Det är vanligt att förringa de första symtomen eller att inte känna igen dem. Att göra något i ett tidigt skede är en signal från medmänniskorna om att det inte är meningen att man är ensam med sina problem och att det inte är något att skämmas för. Att ingripa i ett tidigt skede kan även försnabba processen att få hjälp och att således må bättre.

I handboken Haavoittuva mieli – tunnista ja tue listas de första stegen för att behandla psykisk ohälsa. Dessa medel kan vägleda den som hjälper den behövande:

  1. Närma dig situationen, analysera den och erbjud hjälp i krisen. Det vill säga: fråga om allt är väl
  2. Lyssna öppet, fördöm inte
  3. Ge stöd och erbjud information
  4. Sporra den andra till att ta hand om sig själv
  5. Uppmuntra vid behov att söka professionell hjälp

När du hjälper andra får du inte glömma att ta hand om dig själv också. Att hjälpa andra ska inte heller bli en belastning för den som hjälper. Kom ihåg att det inte heller finns en tydlig vägkarta för hur man ska göra eller hur man ska hitta ”de rätta” orden. En viktig poäng att minnas är att frågor inte gör situationen värre. Att tala öppet om självmord uppmuntrar inte heller till aktiva gärningar – tvärtom. Dina frågor visar din oro och omtanke för den andra människan.

Jag minns fortfarande inte om jag någonsin betalade för lunchen. Men det jag minns är omsorgen om mig. Samma dag tog jag modet till mig och sökte diskussionsstöd. Jag fick samtalstid till Studenthälsans psykolog inom en nära framtid samt akuttid till psykologen. Diskussionsstödet hjälpte mig att bearbeta händelserna.

Föreningsverksamhet främjar i bästa fall det psykiska välmåendet. I föreningar och nationer får man arbeta för det gemensamma goda, utveckla sitt kunnande och skapa nära relationer. I värsta fall kan även föreningsverksamheten ta kål på den aktiva medlemmen. Du, jag, vem som helst av oss kan fråga studiekompisen ”om allt är väl?” eller att ”jag har lagt märke till att allt inte är okej, kan jag hjälpa dig på något sätt?”.

Laura Wathén
Styrelsemedlem i HUS 2018, styrelseordförande 2019

Laura Wathén

Källor: Kitchener, B., Jorm, A., Kelly, C., Lassander, M., & Karila-Hietala, R. (2015) Haavoittuva mieli – tunnista ja tue. Första hjälpen för mental hälsa 2. Föreningen för mental hälsa i Finland.

Delegationen för Studentkåren vid Helsingfors universitet valde på sitt möte 3.12 en ny styrelse för år 2019. Styrelsen består nästa år av alla delegationsgrupper: Ämnesföreningarnas delegationsgrupp HYAL, Nationernas delegationsgrupp, Obunden vänster, De Gröna vid HUS, Edistykselliset, Svenska Nationer och Ämnesföreningar SNÄf samt delegationsgruppen HELP. Till styrelseordförande valdes politices studerande Laura Wathén. Hon representerar delegationsgruppen för ämnesföreningarna. Wathén har i årets styrelse haft ansvar för frivilligverksamhet, hälsa och motion samt jämlikhet.

”Tyngdpunkten år 2018 har legat på jubileumsåret. Därmed blir 2019 året för att utveckla studentkåren och föra den vidare. Nästa år ska vi i studentkåren påverka på många plan så att studentens sak är både på riksdagsvalskandidaternas agenda och med i regeringsprogrammet samt starkt närvarande i universitetets nya strategi. För mig är HUS en djärv, empatisk och kraftfull intressebevakare vid universitetet och i samhället. Drömmarnas studentkår för mig är en jämlik gemenskap som alla studerande vill höra till”, säger den nyvalda ordföranden Wathén.

HUS styrelse år 2019 består av: Laura Wathén, ordförande (HYAL), Kukka Louhimies (De Gröna vid HUS), Linda-Liisa Kelokari (Nationerna), Claes Bergh (SNÄf), Samuli de Pascale (HYAL), Marika Tuominen (HYAL), Paula Karhunen (De Gröna vid HUS), Anna Lemström (Obunden vänster), Aleksi Rytkönen (Obunden vänster), Riikka Hakala (HELP), Ilona Raimas (HELP) och Miika Keski-Luoma (Edistykselliset).

Den nya styrelsens mandatperiod är ett år. Styrelsen inleder sitt arbete i januari 2019.

Från vänster till höger Riikka Hakala, Miika Keski-Luoma, Samuli de Pascale, Claes Bergh och Anna Lemström. I mitten Paula Karhunen, Kukka Louhimies, Linda-Liisa Kelokari och Laura Wathén. Nedre raden Marika Tuominen och Aleksi Rytkönen. Bilden saknas av Ilona Raimas.  

Tilläggsinformation:
Laura Wathén, HUS styrelseordförande 2019
tel. 050 409 1383
laura.wathen@hyy.fi

HYYn viestintäharjoittelija Saana Lehtinen ison alppiruusupensaan edessä

Endast 66 % av högskolestuderandena upplever att de mår psykiskt bra, visar en undersökning som Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) genomförde 2016. Enligt samma hälsoundersökning har cirka en tredjedel av de studerande psykiska problem.

Ökningen av de psykiska problemen bland studerande är oroande. Med tanke på alla belastande faktorer i den studerandes livssituation är utvecklingen inte överraskande. Det är utmattande att ständigt bekymra sig över studieframstegen och t.ex. hur pengarna ska räcka till. Många studerande arbetar på deltid vid sidan av sina studier, vilket ökar stressen i vardagen. Vardagarna tillbringas i föreläsningssalar och tentamensrum, veckosluten på arbetet. När många fast anställda har jullov arbetar studenterna och skickar sommarjobbsansökningar i ansökningsprocesser som inleds tidigare för varje år. Gränsen mellan fritid, arbete och studier är otydlig. Ibland blir studentens vardag så utmattande att det behövs en paus från den.

Jag blev utmattad efter att ha studerat några år i mina drömmars bransch. Innan dess hade jag flyttat till min föregående studieplats hundratals kilometer från min hemstad Helsingfors, blivit besviken på studierna, pluggat för nya inträdesförhör, fått en ny studieplats och flyttat tillbaka till Helsingfors. Jag var lycklig och tacksam över min nya studieplats. Jag ville få ut allt av studielivet och blev föreningsaktiv samtidigt som jag höll en hård studietakt. Vid sidan av studierna och föreningsaktiviteten fylldes min kalender av ett fysiskt tungt deltidsarbete där arbetsdagarna ibland var tio timmar långa. Det fanns också andra saker som stressade mig i vardagen.

Efterklokt kan jag tydligt se varför jag blev utbränd, men i den inledande glädjen över min nya studieplats undrade jag bara varför jag hade sådan ångest mitt i allt jag uppnått. Jag sov allt mindre och sämre och åt oregelbundet. En morgon var jag så trött att jag inte kom ihåg hur man använde dörrhandtaget, och fick en kort stund panik när jag presenterade mig för en ny bekantskap och först inte kom ihåg mitt eget förnamn.

Det gäller att ta itu med situationen i tid om vardagen blir ångestfylld. Tveka inte att anlita SHVS mentalvårdstjänster. De finns till för dig.
Studenter kan och får bli sjuklediga precis som alla andra. Om krafterna inte räcker för arbete och studier kan du ansöka om sjukdagpenning från FPA, och ditt studiestöd avbryts under tiden. Det krävs ett läkarintyg för att du ska beviljas sjukdagpenning. Förmånsbeloppet är baserat antingen på arbetsinkomsterna eller studiepenningen och är alltid minst lika stor som studiepenningen. För att undvika avbrott i utbetalningen av förmåner kan studiepenningen lyftas tills beslutet om sjukdagpenning är fattat. Efter ett positivt beslut om sjukdagpenning avbryter FPA automatiskt utbetalningen av studiepenningen. När sjukledigheten upphör måste du själv söka studiepenning på nytt.

Du behöver inte avbryta studierna helt under den tid du får sjukdagpenning. En högskolestuderande får avlägga tre studiepoäng per månad.

Vid studieoförmåga kan den studerande ringa SHVS nummer för bedömning av vårdbehovet, som ger anvisningar om tidsbokningen. Behovet av sjukledighet bedöms vanligen på allmänläkarens mottagning. Behovet av en längre sjukledighet på grund av psykiska orsaker bedöms av en specialistläkare i psykiatri, dit allmänläkaren vid behov hänvisar den studerande. Om studenten har ett arbete och arbetsoförmågan hänger ihop med t.ex. ett deltidsjobb som sköts vid sidan av studierna kan hen också kontakta företagshälsovården när det gäller sjukledigheten.

Studierna är ett krävande och belastande arbete. Det är viktigt att känna sina egna gränser och se till att fritiden är återhämtande, inte resurskrävande.

Sjukledigheten gav mig en andningspaus då jag så småningom återfick min normala sömnrytm och därigenom krafter som jag länge saknat. Under min sjukledighet lärde jag mig att bygga upp nya rutiner i vardagen och ta reda på vad som hjälper just mig att orka, och vad som tär på mina krafter. I dag har jag ett enkelt recept för att hålla utmattningen på avstånd: minst sju timmar sömn per natt, en regelbunden måltidsrytm och tillräckligt med tid för mina vänner.

SHVS specialistläkare i psykiatri Tarja-Sisko Saastamoinen har intervjuats för den här texten.

Saana Lehtinen
HUS kommunikationspraktikant

Mer information:
https://www.kela.fi/web/sv/for-vem-om-du-blir-sjuk



30.11. firar vi dagen för den avgiftsfria utbildningen. En avgiftsfri, internationellt högt rankad utbildning var länge en av hörnstenarna i det finländska samhället. Den avgiftsfria utbildningen slopades i fjol och således är studenter utanför EU- och EES-området nu tvungna att betala läsårsavgifter.

Läsårsavgifterna drog som väntat ner antalet nya studenter. Antalet internationella studenter som kom till Finland ökade under hela 2000-talet, men efter att läsårsavgifterna infördes sjönk antalet. Det här är inte en önskvärd utveckling, då hela samhället gagnas av att Finland ses som ett attraktivt alternativ för internationella sakkunniga.

Det internationella perspektivet har varit ett villkor för högskoleutbildningen under hela dess historia, så också i Finland. Internationella studenter ger de finländska studenterna chansen att bli mer internationellt inriktade på hemmaplan. Dessutom blir studentsamfundet mångsidigare. De internationella studenterna bidrar med dyrbara nätverk och kunnande. För företag som vill rikta in sig på internationella marknader är det fördelaktigt att den studerande har språkkunskaper, nätverk till ett annat land och förståelse för dess kultur.

Argumentet för att införa läsårsavgifter var att bredda inkomstbasen för högskolorna. Finlands högskolor hade i fjol dock enbart 277 studerande som betalade fullt pris för utbildningen, eftersom majoriteten av de övriga studerande som betalade för utbildningen mottog stipendium från högskolan. Enligt några högskolor har läsårsavgifterna inbringat inkomster, men att ta i bruk avgifterna har även varit en utgift för dem. Stipendier, administration och utvecklingsarbete som berör läsårsavgifterna kräver resurser. Flera högskolor satsar stort på marknadsföring internationellt och på rekrytering av studerande på olika sätt. Allt det här kostar pengar.

Finland var länge attraktivt för de internationella studenterna tack vare sin högkvalitativa och avgiftsfria utbildning. Enligt det som nuvarande internationella studenter berättat, valde de Finland tack vare ryktet om den högkvalitativa utbildningen samt de avgiftsfria studierna. De här trumfkorten borde Finland ha förvaltat. Den som valt att studera i Finland har ofta svårt med språket, att hitta vänner och att sysselsätta sig.

Vi bad internationella studenter berätta om sina tankar kring läsårsavgifter och studier i Finland. Läs om deras erfarenheter nedan (på engelska). Både studerande som betalat hela sin läsårsavgift och de som fått stipendium samt studerande från EU- och EES-länder medverkar. Ett fall från våren 2018 är även med. Då kontaktades HUS av en studerande som bad om råd efter att hen visserligen fått studieplats, men nekats stipendium. I höstas fick vi veta att den studerande inte lyckades hitta finansiering för sina studier i Finland. Nu studerar hen i Tyskland, där läsårsavgifter inte existerar.

***

“I've been accepted to Master's Programme in Neuroscience in University of Helsinki, which I'm really happy for. But unfortunately, I wasn't awarded a scholarship. Considering the amount of tuition fee and very low currency of Turkish lira, neither me nor my family don't have the possibility to pay that big amount of money. I've been searching for other scholarships for a long time both in Turkey and abroad and on internet portals like scholarshipportal, but I can't find any to cover this amount.

I will cover all my living and other expenses by myself. But unless I find a funding for covering my tuition fees, I won't be able to come to University of Helsinki sadly. It's been my dream for many years and I worked very hard for this, and now when I'm chosen with a good ranking (6th out of 20th), I really want so much to be a part of this programme and your university and the student union.”

***

“I think the tuition fee is a huge burden for me as well as my family. Actually, I think it's a huge burden for each student from non-EU countries. And due to this reason, I believe  some excellent students give up or  lose their opportunities to study here. I am trying my best to study now and hope that I can get the second year scholarship. I have to find a part-time job which may take up a lot of time and also make me feel so tired every week. Anyway, it's my own choice and I will get over it. But I think it would be better to cancel the tuition fee for us.”

***

“I could not have come to study as a master's degree student if I needed to pay tuition fees for two years. I feel like it limits the people from outside EU to come to study in Finland, where it used to be an option without tuition fees.”

***

“The tuition seems to be quite high for international students. While no tuition fee was implemented until two years back, and I did not expect UH to fix such a high fees just for international students.”

***

“As an EU citizen, couldn’t be happier. I thank the people of Finland this opportunity, which I’ve tried to repay many times.”

***

“I do not pay tuition fees but 15,000 euros a year is extremely expensive and without a scholarship I would probably not attend this university, unless we had more funding/work opportunities.”

***

“I’m a master student from Japan in European and Nordic Programme under Faculty of Social Science. I am interested in Finnish history, specifically the period between 1939-1945, and topics revolve around the remembrance of the war, and how current time is affecting its interpretation. I was one of the first batch of students after the introduction of tuition fee at this university. I came to Helsinki because of my interest in it, and Helsinki offered English master’s programme in Nordic Studies.

Student life is so much better than it was in a small private university in Japan. Despite some issues with studies and bureaucracies, mostly because my programme is a new one, as well as general system change in all parts of the university, I feel that education offered here is great. Outside studies, students are treated in a way that promotes independence, while having channels to seek support when necessary. I quite like it.

Coming from Japan, tuition fee itself is not new. But personally, I did not like the bureaucracy with scholarship, which was meant to help mitigate the negative effect. The whole process for awarding the scholarship seemed to have been done in a way that weakened the desired effect. Most of the recipient did not show up in 2017 without redirecting it to other candidates, and second-year grant was selected based on earned units and grade only, giving some significant disadvantage due to the selection timing and individual curriculum structure. Considering these issues, I have to say scholarship system has a lot to improve if university wants to have the effect they initially desired.”

***

"I think tuition fees put Finland at odds with its value in equality. Although it can be argued that money cannot buy the experience, the reality is I can get an educational experience at any place not just Finland. I wouldn't say I regret my decision but, overall, I feel that if I had been given a second chance, I will choose to come only with a scholarship."

***

“After having done my bachelor degree in physics at the University of Amsterdam I realized that I am interested in pursuing research in Mathematical Physics. Thus, the University of Helsinki was a natural choice since the Mathematical Physics group at the Faculty of Mathematics is one of the best in the world.

I am currently a recipient of the “be one of the best scholarship’ program. Given that the scholarship program was introduced at the same time as the tuition fees for non-EU master students, I as a scholarship recipient am largely unaffected by the introduction of tuition fees.

In the long run the introduction of tuition fees for non-EU international students will likely decrease the number of non-EU students at the University of Helsinki; however the introduction of the scholarship program would plausibly increase the amount of high quality non-EU students hence the net policy effect is yet to be determined.

Having been in Finland and at the University of Helsinki for slightly more than a year I must say that I have enjoyed my stay to the fullest extent. The interaction between faculty members and students is quite informal thus giving the students an excellent opportunity to get involved in research early on in their careers as well as be a part of the decision making process at the university. Furthermore, the presence of many student organizations allows one to experience the unique student culture in Finland.”

***

“I was doing my exchange studies for two semesters in 2017 and working for a company since April, 2017 and did some research work during the summer of 2017. I had an indefinite work contract for 2018 and I applied for my residence permit renewal as work permit for which I was supposed to get permit type A. As mentioned permit A sets you free from those fees. However, the company went bankrupt and I only knew in December, 2017 almost when I was about to get the permit which was awaiting decision then. So I started working full time at the university starting January 2018 until the present time and did some independent studies while waiting the decision and the master's acceptance.


The permit took 9 months to process. I got a B permit and they asked me to pay the fees for which I had to manage to provide the money before august 31st and I was working so hard to save money. I was enrolled with all my studies for the program completed beforehand and for what I had to pay I only have the master thesis to be done in a very short time so I can graduate by the end of 2018 and get a refund for the spring term. This is not how I wanted my thesis to go and any delay will cost too much.

Being a student at the university of helsinki is a good experience. The flexibility of studies and being able to learn what you are interested in and having variation in teaching methods proves to be successful. Also as a staff member pursuing my interest in research it is an encouraging environment for research.I had been working in the private sector as a web developer for 6 years before coming to Finland and I found my skills appreciated here.

My thoughts about the tuition fees is that they are not fair. It would be more fair to pay for courses you are taking and some fees for the study place and other fees for courses and other services than having them in a chunk of 15 000. In my case 15 000 just to do my thesis which I am doing as part of my job.

I like being in Finland and I had to start over in terms of career and life and I plan to continue living here and continue my PhD studies. The delays with migri and the fear of being kicked out are a constant stress that all other people from outside EU are suffering from even though they are students and researchers. The constant struggle and the fear of not being able to extend your stay cuts the focus on the goal for being here. Life would be much easier if we had equal chances to be able to focus like everyone else who don't have to worry about these things and that will make a big difference."

****


Mer information:

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)
050 543 9608
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Anne Soinsaari
Sakkunnig (utbildningspolitik)
040 8291 256
anne.soinsaari@hyy.fi

Studentkåren har nu valt studentrepresentanter till ledningsgrupperna för universitetets 93 utbildningsprogram för tvåårsperioden 1.1.2019-31.12.2020. I varje utbildningsprograms ledningsgrupp representeras studenterna av två ordinarie medlemmar och två ersättare.

Under hösten totalt 314 kandidat- och magisterstuderande sökte till ledningsgrupperna. En del av ledningsgrupper fick mer än fyra ansökningar och alla intresserade kandidater kunde inte väljas. De studentrepresentanterna som HUS har föreslagit har publicerats på HUS webbplats. Å andra sidan blev det lediga platser kvar i 55 ledningsgrupper och HUS ska ordna en ny ansökningsrunda till dessa platser i januari.

Fakulteternas urvalskommittéer behandlade ansökningarna under oktober och gjorde upp sina förslag för HUS styrelse. HUS styrelse fattade sitt beslut på sitt möte 22.11.2018, och dekanus vid respektive fakultet fastställer studentmedlemmarna i ledningsgrupperna för utbildningsprogrammen.

Varje kandidat- och magisterprogram vid Helsingfors universitet har en ledningsgrupp som består av ledaren för programmet, sex övriga personalmedlemmar och två ordinarie studentmedlemmar med personliga ersättare.

En särskilt viktig del av uppdraget är att påverka beredningen av undervisningsplanen och fatta beslut om det årliga undervisningsprogrammet. Ledningsgrupperna fastställer ramarna för vilka kurser som ingår i programmet, vilka studier som ska vara obligatoriska för alla, hur mycket valbara studier det finns utrymme för i en examen, hurdant studiematerial och vilka undervisningsmetoder som används i kurserna och på vilka sätt man kan avlägga en kurs. Dessutom behandlar ledningsgrupperna bl.a. frågor som gäller studentantagningen och utnyttjandet av undervisnings- och lokalitetsresurser.

Mer information ger:
Jenna Sorjonen
Sakkunnig för utbildningspolitik
jenna.sorjonen(at)hyy.fi
0503255202

Delegationen väljer varje år en ny styrelse för studentkåren i 3.12.2018 möten. Styrelsevalet föregås oftast av styrelseförhandlingar och delegationsgrupperna röstar en ny styrelse enligt förhandlingsresultatet. Delegationsgrupperna utser förhandlare, som diskuterar med de andra delegationsgrupperna enligt gemensamt överenskomna spelregler. Enskilda delegationsmedlemmar behöver inte låta sin röst förhandlas.

Läs vidare för att bekanta dig med ordförande- och styrelsekandidaterna för 2019. Ett öppet tillfälle ordnas fredagen 30.11.2018 i Porthanias sal P674 klockan 17, där kandidaterna presenterar sig.

Kandidater för styrelseordförande

Ainejärjestöläiset

Laura Wathén
Jag är Laura – en inspirerande, empatisk och erfaren ordförande. Jag brinner för att utveckla vår gemensamma studentkår och få mina styrelsekolleger att lysa, orka och lära sig nya saker. För mig är det en hjärtesak att ge dem framgångsupplevelser och en känsla av att deras arbetsinsats värdesätts. Nio års erfarenhet som frivillig, flera ledaruppdrag och kniviga situationer har gjort mig bra på att leda människor. Min ledarstil är empatisk och lyssnande men samtidigt målmedveten och organiserad. Till mina styrkor hör definitivt att motivera människor, hålla i trådarna, uppfatta helheten och göra den tydlig för andra. Året som kommer blir ett år att framåtblickande och gemenskapsutveckling. HUS behöver en orädd ordförande som har en vision om en bättre morgondag för studenterna både i studentkåren, vid universitetet och i samhället – HUS behöver mig.

Kandidater för styrelsemedlemmar

Ainejärjestöläiset

Saana Siljander
Jag är Saana Siljander, humanist och HUS-medlem för sjätte året. Jag har fostrats vid två fakulteter och just nu studerar jag finska språket. Jag är en rättvis, empatisk och orädd feminist och en positiv, interaktionskunnig föreningshjälte. I mig förenas människo- och sakrelaterad kompetens. Jag har varit studentaktiv i fem år och samlat omfattande, mångsidigt erfarenhetsunderlag inom HUS. Jag har varit tutor, spexat, varit aktiv i ämnes- och fakultetsföreningar och utskott, som studentrepresentant och i HUS delegation. Senast har jag varit ordförande för HYAL rf. I HUS styrelse vill jag arbeta med jämlikhet och studenternas hälsa. Jag har personligen upplevt vilken betydelse dessa frågor har för studenternas vardag och välbefinnande. I HUS styrelse vill jag vara med och bygga upp en ännu mer jämlik, kollektiv och öppen studentkår där alla mår bra och är lyckliga.

Arttu Lindroth
Jag är Arttu, 25-årig föreningsaktiv och ekonomiexpert. Till personligheten är jag lagspelare och bygger upp en god gemenskapskänsla kring min verksamhet. Jag söker till studentkårens styrelse för att jag vill fördjupa mitt kunnande och utveckla studentkårens och studenternas ställning. Under valåret bör studentkåren lyfta upp teman som anknyter till studenternas försörjning och en hållbar utveckling. Just nu är jag ordförande för min fakultetsförening och medlem i HUS ekonomidirektion och sitter min andra period i HUS Gruppens förvaltningsråd. I styrelsen söker jag posten som ordförande för ekonomidirektionen eller ansvarig för HUS-gruppen för att få utnyttja den erfarenhet och kunskap jag samlat. Stadsfrågor, studentboende och utvecklingssamarbete är sektorer jag vill arbeta med jämsides med den ena ekonomiportföljen. Under året som gått har jag insett betydelsen av samarbetet mellan delegationsgrupperna, som jag främjar i styrelsen genom att erbjuda aktuell information till alla delegationsgrupper.

Marika Tuominen
Jag är Marika Tuominen, 25-årig klasslärarstuderande som brinner för föreningsverksamhet och de nya utmaningar den medför. Nu har jag sett HUS verksamhet ur både föreningarnas, delegationsmedlemmens, utskottsvicens och årsfestmarskalkens perspektiv och har därför en bra helhetsbild av studentkårens verksamhet. Jag är en person som lätt blir entusiastisk, är motiverad, tar itu med arbetet och åstadkommer resultat. Jag vill utveckla vår studentkår till en synlig, medryckande och välmående gemenskap. Hjärtat i HUS verksamhet är de många frivilliga som behöver värdesättas mer, och t.ex. utskottsverksamheten borde göras mer lockande och belönande. HUS varumärkesomgörning omsätts i praktiken nästa år, och det är ett lysande tillfälle att göra HUS intressant både för medlemmarna och de kommande frivilliga. I HUS styrelse vill jag delta i genomförandet av varumärkesförnyelsen inom kommunikationssektorn, utveckla frivilligverksamheten och utnyttja min kompetens i evenemangssektorn.

Samuli de Pascale
Jag är en 25-årig föreningsaktiv som studerar allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Vid sidan av mina studier har jag bland annat varit aktiv i ämnesföreningar och fakultetsföreningar med många olika uppgifter. I mina studier är jag särskilt intresserad av digitaliseringen och spelifieringen av pedagogiken. Jag söker till HUS styrelse eftersom studentgemenskapen och utvecklingen av den är mycket viktiga frågor för mig. Jag vill vara med och bygga upp världens bästa studentkår, och HUS styrelse är nyckeln. Min mångsidiga föreningsbakgrund, min delegationspolitiska erfarenhet och mina empatiska och analytiska färdigheter är just vad HUS styrelse behöver. Jag upplever att det bästa sättet att förverkliga mina mål för att utveckla studentkåren och studentgemenskapen är antingen intressebevaknings- eller föreningsrelaterade uppgifter. Dessutom står jag till förfogande som vice ordförande och ordförande för förvaltningsrådet.

SNÄf

Claes Bergh
Mitt namn är Claes Bergh och jag söker till HUS styrelse 2019. Jag studerar statskunskap och är ordförande för Svenska Nationer och Ämnesföreningars delegationsgrupp. Mina erfarenheter av olika studentföreningars styrelser, både som medlem och ordförande, har lärt mig vikten av tidshantering, målmedvetenhet och tydlig kommunikation i styrelsearbete. Som en meriterad studentrepresentant är jag intresserad av intressebevakning speciellt inom utbildningspolitik. Under de senaste två åren har jag suttit i HUS Gruppens förvaltningsråd och bl.a. förnyat HUS ägarstrategi. I styrelsen vill jag försäkra att vi uppnår det ambitiösa målet om en medlemsavgiftsfri studentkår år 2025. Därför söker jag huvudsakligen styrelseposten som ansvarig för HUS Gruppen. Det är mycket viktigt för mig att studentkåren verkligen är jämlik och trespråkig. Jag tror att en styrelse där alla delegationsgrupper är representerade skapar goda förutsättningar för det.

Emilia Granqvist
Jag är en 23-årig, förenings- och nationsaktiv magisterstuderande i statskunskap, med ett brinnande intresse för kultur. Jag vill vara med och utveckla studentkåren och dess gemenskapskänsla över språkgränserna, för att skapa en mer öppen, jämlik och inkluderande studentkår, där var och en får vara sig själv. Jag är intresserad av posterna som ansvarig för HUS Gruppen, evenemangsansvarig, men också vice ordförande där jag skulle ha nytta av min breda erfarenhet från föreningar, intressebevakning, ledarskap samt evenemangsproduktion. HUS ska prioritera hållbar utveckling och stöda studenternas välmående, så att både vår planet och HUS gemenskapen orkar även de kommande 150 åren!

HELP

Ilona Raimas
Hej! Jag är Ilona Raimas, 21-årig provisorstuderande, och jag söker en plats i HUS styrelse 2019. Jag har mångsidig organisationserfarenhet från min nation och delegationsgruppen och kan därför se HUS ur flera olika perspektiv. Jag brukar beskrivas som orädd, rakryggad och konsekvent. Jag är en uppmuntrande typ eftersom jag ser andra människors styrkor och vill både utmana och motivera dem att göra sitt bästa. Som min bästa egenskap ser jag förmågan att ifrågasätta olika verksamhetsmodeller och tänkesätt. Jag söker till HUS styrelse eftersom jag upplever att jag har mycket att ge studentrörelsen. I HUS styrelse kommer jag konkret att arbeta för saker som är viktiga för mig, t.ex. jämlikhet och unga människors övergripande välbefinnande och påverkansmöjligheter. Jag kommer också att främja studentkårens konstruktiva verksamhetskultur.

Riikka Hakala
Jag är Riikka Hakala, 25-årig veterinärmedicine kandidat, och söker till HUS styrelse 2019. I studentkårens verksamhet har jag deltagit flitigast under de två senaste åren genom delegationsgruppen HELP och som ersättare i HUS delegation. I november fick jag sätta mig in i studentrörelsen på riksnivå på Finlands studentkårers förbunds förbundsmöte. Tidigare har jag varit aktiv som webbplatsansvarig i Veterinärmedicinska kandidatföreningen, i föreningens hästklubb och i veterinärmedicinskas spex. Jag har upplevt och iakttagit särskilt utmaningarna inom mitt eget studieområde och lagt märke till hur svårt det är för studenterna att kombinera studier, föreningsaktivitet och eventuellt också arbete och familjeliv. Psykisk ohälsa och förebyggande arbete är saker jag gärna vill arbeta med. Dessutom gillar jag att syssla med olika projekt, t.ex. ordna evenemang och sköta kommunikationen i de sociala medierna.

Maailmanpyörä: HYYn Vihreät – De Gröna vid HUS

Kukka Louhimies
Jag är Kukka, studerar statsvetenskap för fjärde året, är ordförande för De Gröna vid HUS och ordförande för den gröna delegationsgruppen 2018. Jag söker posten som vice ordförande i HUS styrelse och är mest intresserad av styrelsemedlemmarnas arbetshälsa, att göra HUS ännu synligare och viktigare för medlemmarna (särskilt genom att informera om framgångar i intressebevakningen) samt teman som anknyter till internationalism, utvecklingssamarbetete och miljö. Jag har varit t.ex. ordförande för min studentförening och delegationsgrupp, suttit i beredningsutskottet, varit studentrepresentant och tutor för internationella studenter. I mitt arbete och mina förtroendeuppdrag har jag fått utvecklas till en inspirerande ledare och lagspelare, och mitt mål i HUS styrelse är förutom att bedriva stark intressebevakning med hela styrelsen och se till att HUS är synligt bland medlemmarna också att bidra till en trygg, öppen och uppmuntrande arbetsgemenskap i studentkåren och dess styrelse.

Paula Karhunen
Hej! Jag är Paula, 22 år och andra årets studerande i utbildningsprogrammet för politik och kommunikation vid statsvetenskapliga fakulteten. I mitt liv har jag hunnit vara aktiv i olika intressebevakningsorganisationer och deltagit på olika sätt i kommunalpolitiken sedan jag var 15 år. I HUS har jag suttit i förvaltningsrådet och varit valchef för De Gröna vid HUS lista i det senaste delegationsvalet. Jag söker till HUS styrelse för att jag vill vara med och göra HUS till världens bästa studentkår och driva studenternas intressen för fullt i det kommande årets val. I styrelsen upplever jag att jag har mest att ge i den utbildningspolitiska sektorn, valarbetet och stadspolitiken. Inom utbildningspolitiken vill jag se HUS bedriva aktiv intressebevakning tillsammans med resten av studentrörelsen särskilt under regeringsförhandlingarna. Jag vill fortsätta HUS arbete och föra HUS och kårens värdefulla arbete närmare alla studerande.

Okko Karvonen
Hej, Jag är Okko Karvonen, 21-årig andra årets student i sociala vetenskaper vid Statsvetenskapliga fakultetet. Jag har tidigare verkat i ekonomidirektionen och som vice representant vid HUS. Jag har en ganska omfattande bild på vad HUS gör och vilka utgångspunkter och villkor är viktiga, och också erfarenhet av samhällelig påverkan och organisationer utom HUS. Jag har tidigare erfarenhet av social politik, stadspolitik och allmän organisationsarbete. Jag är flitig och motiverad att arbeta med samhälleliga frågor och är bra att samarbeta och att behandla projekt. Jag diskuterar gärna olika synpunkter på frågor. Jag talar bra svenska och engelska. 

Maailmanpyörä: Sitoutumaton vasemmisto – Obunden vänster – Independent left

Aleksi Rytkönen
Jag är en hängiven och oeftergivlig föreningsfunktionär. Uppdraget som studiesekreterare i Kannstöparna och min arbetserfarenhet har gett mig erfarenhet av att ta itu med saker snabbt, mod att möta utmanande situationer och ett direkt, förmedlande grepp som en del av teamet. Utbildningspolitik, studenternas försörjning och hälsa är frågor som är särskilt viktiga för mig i styrelsens verksamhet. Oavsett vilket av dessa teman jag skulle arbeta för skulle jag utnyttja all min kompetens. Och jag är beredd att lära mig det som behövs. Studentrörelsen har hittat en plats i mitt hjärta. Om jag får möjligheten ägnar jag med glädje nästa år till att arbeta för de ovannämnda frågorna. Mot intressebevakningen vid regnbågens slut! Högaktningsfullt och med kärlek, Aleksi Rytkönen

Anna Lemström
Jag är Anna Lemström, feminist, erfaren HUS-aktiv och fem före sociologie kandidat. Under de två senaste mandatperioderna har jag varit ordförande för Obunden vänsters delegationsgrupp och byggt upp ett stadigt erfarenhetsunderlag för påverkansarbetet i HUS. Under valåret 2019 vill jag delta i intressebevakningen i HUS styrelse. Jag vill vara med och kräva en bättre försörjning för studenterna, tillräckligt med bostäder och jämlika möjligheter. Jag vill att beslutsfattare som värdesätter vetenskap och studenter och arbetar för ett jämlikt samhälle ska bli valda. Mina drömmars HUS är ett frimodigt språkrör för sina medlemmar i samhället. Jag vet att jag med min kompetens kan bidra till att göra en ännu bättre, mer ambitiös och tillgänglig studentkår möjlig. Jag ber om ert förtroende för detta uppdrag. Läs mer om mina drömmar för nästa år på min Facebooksida: www.fb.com/annaedarissa!

Taavi Heikkilä
Jag är Taavi Heikkilä, studerar teoretisk fysik för fjärde året och är föreningsaktiv. Under det innevarande året har jag varit vice ordförande för Obunden vänsters delegationsgrupp, suttit i ekonomidirektionen och förvaltningsrådet och varit studentrepresentant i olika organ. Tidigare har jag varit ordförande för Obunden vänster rf och haft otaliga andra föreningsuppdrag. Jag har lätt för att nätverka, har en analytisk inställning till utmaningar och agerar diplomatiskt också när skillnaderna i synsätt är markanta. Jag vill alltid förstå varför den andra tänker som hen tänker. I styrelsen är jag intresserad av att arbeta som ansvarig för HUS Gruppen, leda ekonomidirektionen, syssla med utbildningspolitik, boende och stadspolitik. Mina drömmars Grupp säkerställer HUS ekonomiska oberoende och går samtidigt i bräschen för en socialt och miljömässigt hållbar affärsverksamhet. Jag är övertygad om att HUS styrelse är ett naturligt sätt för mig att påverka. Jag vill ge det kommande året av mitt liv för att bygga upp en slagkraftigare, jämlikare och ekonomiskt stabilare studentkår.

Osakuntalainen edustajistoryhmä

Linda-Liisa Kelokari
Jag är Linda-Liisa, även känd som Lindis, fjärde årets kommunikationsstuderande och föreningsaktiv. Jag är en idérik organisatör och människonära lagspelare. Jag söker till HUS styrelse 2019 för att jag vill bidra till att bygga upp en bättre studentkår. Jag gick med i föreningsverksamheten under mitt gulisår, och under de här åren har studentkåren blivit en kär och viktig gemenskap för mig. Just nu sitter jag för andra året i Kannstöparnas styrelse och är funktionär i Eteläsuomalainen osakunta för tredje året. Hösten 2016 blev jag invald i delegationen och i år har jag varit gruppordförande och medlem i ekonomidirektionen. I mitt arbete som kommunikationspraktikant på FSF har jag fått en bredare uppfattning av studentrörelsen. I HUS styrelse är jag intresserad av att arbeta med t.ex. föreningar, frivilliga, kommunikation och ekonomi. Jag är också intresserad av uppdraget som vice ordförande. 

Edistykselliset

Miika Keski-Luoma
Jag är en 22 år gammal tredje års teologi studerande, en organisationsmänniska och Edistyksellisets kandidat till HUS styrelse. På styrelse skulle jag vara intresserad speciellt av ekonomiska saker därav har jag redan fått erfarenhet på HUS ekonomidirektion och på HUS Gruppens förvaltningsråd. Jag vill främja studentkåren där människor med olika tankar vågar uttrycka sina åsikter modigt och bli bekanta med varandra i inspirerande atmosfär.

HUS delar årligen ut utmärkelser till personer, som på ett betydelsefullt sätt har verkat i samhället eller som förtjänstfullt arbetat för studentkåren. De premierade offentliggjordes på HUS 150-årsfest lördagen den 24 november 2018.

Studentkårspresidiets förtjänsttecken i brett purpurfärgat band ges i år till Republikens president Sauli Niinistö och kansler Thomas WIlhelmsson.

Motiveringen för Niinistös utmärkelse: ”Denna statsman agerar naturligt såväl vid världspolitikens mötesbord som på torgkaffeträffar och bokmässor. I en tid av politiska bubblor och polarisering har han lyckats ena en stor del av befolkningen med sin chosefria, stundvis till och med okonventionella, approach.”

”Studentkåren högaktar särskilt det arbete som president Niinistö, med sin popularitet och sin prestige, gjort för att främja arbetet kring att motverka mobbning och de ungas marginalisering”, säger studentkårens ordförande Suvi Pulkkinen.

”Kansler Wilhelmsson har stått studentkåren nära redan i flera decennier. Tack vare hans intressanta historier har studentkåren hört om både nutid på universitetet och om studentrörelsens historia. En sal har även uppkallats efter honom på Nya studenthuset”, motiverar Pulkkinen.

Standar till Föreningen för mental hälsa i Finland och Lääketieteenkandidaattiseura

Studentkårens standar ges efter omdöme till ett samfund, som stött studentkåren i dess ambitioner. Studentkårens standar ges till Föreningen för mental hälsa i Finland samt Lääketieteenkandidaattiseura, den 85-åriga föreningen för medicinstudenter.

”Föreningen för mental hälsa har aktivt deltagit i samhällsdiskussionen om psykisk ohälsa och marginalisering. Med sin verksamhet har föreningen förtjänstfullt strävat efter att avstigmatisera psykisk ohälsa. Donationer som HUS tar emot på sin årsfest i år går till föreningen”, säger Pulkkinen.

Flera får HUS förtjänsttecken

Studentkårens förtjänsttecken i brett blått band för betydande och förtjänstfullt arbete för universitetssamfundets bästa ges till biskop emerita Irja Askola, politices licentiat Maria Kaisa Aula och Jukka Kola, tidigare rektor vid Helsingfors universitet.

”Askola personifierar studentkårens värderingar: bildning, jämlikhet, mänsklighet, mod och ansvar. Hon har krossat glastak och hållit fanan för jämställdhet och rättvisa högt. Hon är en stark samhällsdebattör, vars dygd är att respektera olika åsikter och främja dialog. Dessa teman var kraftigt närvarande i hennes arbete som Helsingfors biskop”, motiverar Pulkkinen.

Förtjänsttecknet i smalt blått band för betydande och förtjänstfullt arbete studentkåren till fromma ges till pedagogie studerande Anna-Maija Riekkinen, filosofie studerande Silva Loikkanen, teologie kandidat Minna Mäkitalo, pedagogie magister Susanna Jokimies, filosofie magister Emi Maeda, kandidat i naturvetenskaper Elina Tyynelä, medicine studerande Jonne Juntura, politices kandidat Ella Keski-Panula, teologie magister Matias Koponen, filosofie magister Hanna Piitulainen och filosofie magister Elli Saari. Dessutom utdelas förtjänsttecknet i smalt blått band för arbete under 20 år i HUS Gruppen till UniCafe-anställda Anne Hanhimäki, operativa chefen Paula Korhonen samt chefsbokförare Sirpa-Liisa Inkinen.

Utmärkelsen Magister Bonus 2018 ges till universitetslärare Jari Lipsanen vid medicinska fakulteten. Priset Best International Teacher går till universitetslektor Henry Maina vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Det nyinstiftade priset En bra handledare går till universitetslektor Tauno Saarela vid statsvetenskapliga fakulteten.

Tilläggsinformation:
Lauri Linna, styrelseordförande för HUS
lauri.linna@hyy.fi
050 543 9610

HUS (Studentkåren vid Helsingfors universitet) kandidat Titta Hiltunen har valts in i styrelsen för Finlands studentkårers förbund (FSF) för år 2019. 

Hiltunen studerar politisk historia och i år har hon varit ansvarig för försörjningsfrågor, landskaps- och riksdagsvalarbetet samt stads- och boenderelaterad intressebevakning i HUS styrelse. 

‘’Studentrörelsens stora mål nästa år är att få med studenterna i totalreformen av den sociala tryggheten. Studenterna är också människor och har också rätt till en tillräcklig social trygghet precis som alla andra”, säger Hiltunen. 

Sju kandidater sökte styrelseplatserna i FSF och fyra personer ordförandeposten. HUS övriga kandidater var Topias Tolonen för FSF:s styrelse och Krista Laitila för ordförandeposten. 

FSF:s förbundsmöte ordnades i Otnäs den 16–17 november 2018. FSF bevakar studenternas intressen på riksnivå och tar ställning i utbildningspolitiska, socialpolitiska och internationella frågor.

Mötet fattade också beslut om nästa års verksamhetsplan och FSF:s nya policydokument. Till ordförande valdes Sanni Lehtinen (Tamy) och till styrelsen förutom Hiltunen Heidi Rättyä (JYY), Helmi Andersson (ÅAS), Kim Kujala (VYY), Roope Tukia (Tamy) och Suvi Vendelin (AUS).

HUS gratulerar den nyvalda styrelsen!

Pages