Media och arkiv

Nyheter

Sökes: Studentrepresentanter i ledningsgrupperna för de nya magisterprogrammen

Beredningen av Stora hjulet har nu gått så långt att man ska börja planera innehållet i de nya utbildningsprogrammen. För planeringen ansvarar ledningsgrupper, som universitetet har bett studentkåren utse studentrepresentanter till. Till varje ledningsgrupp väljs en ordinarie studentrepresentant och en suppleant. Suppleanten har närvarorätt i ledningsgruppen. Den tidigare ansökningen gällde ledningsgrupperna för kandidatprogrammen. Nu söks studentrepresentanter i ledningsgrupperna för magisterprogrammen.

Ledningsgrupperna för magisterprogrammen följer trepartsprincipen och består av representanter för studenterna, undervisningspersonalen och mellangruppen. Ledningsgrupperna inleder sitt arbete senast i början av mars och arbetet pågår intensivt fram till hösten 2016.

Magisterprogrammet för växtbiologi (suppleant)
Russian Studies (suppleant)
Magisterprogrammet för politik och kommunikation / Politics and Communication (suppleant)
European and Nordic Studies (ordinarie & suppleant)

Fritt formulerade ansökningar riktas till Studentkårens styrelse och skickas till adressen kirjaamo(at)hyy.fi, där de ska vara framme senast måndag 13.6.2016 före klockan 12.00. Ansökningen ska vara maximalt 2000 tecken utan mellanslag och av den ska det tydligt framgå tidigare erfarenhet som är relevant med tanke på uppdraget, motivation och tillgänglighet, nuvarande huvudämne, vilken ledningsgrupp man söker till och om man står till förfogande som ordinarie, suppleant eller både-och.

Studentkåren ser det som meriterande om man har tidigare erfarenhet av att vara studentrepresentant i förvaltningen, studieansvarig eller studentrepresentant i olika arbetsgrupper för utvecklande av undervisningen, samt om man har kontakt till någon fakultets- eller ämnesförening. Studentkåren ser gärna sökande av olika kön. Mera information ger sakkunnig Anne Rautanen, anne.rautanen(at)hyy.fi, tfn +358 505438458.

Den 1.8.2017 införs nya examina vid Helsingfors universitet. Reformen av examina görs inom projektet Stora hjulet, som prorektorn med ansvar för undervisning Keijo Hämäläinen tog initiativ till 2014. I Stora hjulet omvandlas fakulteternas nuvarande examensstrukturer till nya helheter, utbildningsprogram.

Utbildningsprogrammen som leder till kandidat- och magisterexamina har nu fått sina namn och planeringen av programmen pågår som bäst i universitetets Stora hjulet-arbetsgrupp, på fakulteterna och institutionerna och i ledningsgrupperna för de nya programmen.

Så vad händer med den nuvarande examensstrukturen och examensfordringarna? Och varför? Vid vilka fakulteter finns de nya utbildningsprogrammen? Blir studierna föråldrade? När måste nuvarande studerande flytta över till de nya programmen?

Vi har satt ihop ett litet FAQ-paket.

Om du saknar någon fråga eller något svar ska du kontakta HUS styrelse eller våra sakkunniga!

Allmänna frågor om Stora hjulet och hur det framskrider: styrelsemedlemmarna Laura Luoto och Maria Loima, sakkunnig Anne Rautanen, informatör Tapio Reinekoski.
Studenternas rättsskydd: styrelsemedlem Tarik Ahsanullah, sakkunnig Anne Rautanen, informatör Tapio Reinekoski.

Mera information får du också av exempelvis studentrepresentanterna inom ditt eget läroämne. Kontaktuppgifterna till studentrepresentanterna vid varje enhet hittar du här: https://www.halloped.fi/sv/helsinki/organs
Studentrepresentanterna i de nya utbildningsprogrammen och kontaktuppgifter till dem kommer också att finnas på sajten halloped.fi, så fort alla representanter har blivit valda.

1) Hur går det med mina studier i Stora hjulet? Kommer man att avskaffa läroämnen på grund av Stora hjulet? Vad händer nu? Vem bevakar studenternas intressen?

Avsikten med Stora hjulet är att Helsingfors universitet ska ha nya utbildningsprogram från och med läsåret 2017–18. Utbildningsprogrammen kommer inte att bygga på den nuvarande indelningen i läroämnen, institutioner och fakulteter, utan de ska i stället utgå från universitetets olika vetenskapsområden. Efter reformen kan det alltså i ett och samma utbildningsprogram finnas studieavsnitt och innehåll från flera av de nuvarande institutionerna och fakulteterna. Men det kan också finnas utbildningsprogram som är nästan identiska med examensstrukturen för de nuvarande huvudämnena.

Stora hjulet utgör alltså i sig inget hot mot de olika läroämnenas framtid, utan det är universitetets förändringsprogram. d.v.s. inbesparingarna som görs på grund av att finansieringen till universitetet har skurits ned, som har lett till att rektor, fakulteterna och institutionerna har tvingats besluta om uppsägningar. Nu är läget mest kritiskt för sådana läroämnen som också tidigare har haft små resurser. Trots att en del ämnen inte får något eget kandidat- eller magisterprogram i Stora hjulet kan det fortfarande komma att finnas undervisning i form av valfria moduler eller studieinriktningar. Men för att det ska lyckas krävs det att studentrepresentanterna som väljs in i ledningsgrupperna för de nya utbildningsprogrammen har vilja och engagemang att försvara läroämnets ställning, och att ämnesföreningarna samarbetar aktivt med studentrepresentanterna.

I arbetsgruppen för Stora hjulet representeras studenterna av Janne Lardot, HUS sakkunniga i utbildningspolitiska frågor. Den som beslutar om de stora, principiella linjerna och som exempelvis slutgiltigt beslutar om utbildningsprogrammen är utbildningsrådet ONE, där studenternas representant är Anne Rautanen, HUS sakkunniga i utbildningspolitiska frågor. Studentkåren har rekryterat studentrepresentanter till ledningsgrupperna för de nya kandidat- och magisterprogrammen under vintern och våren.

2) Vilka utbildningsprogram och ansökningsobjekt finns det?

De nya utbildningsprogrammen listas här nedan. Den slutgiltiga indelningen i magisterprogram är ännu inte klar.

Från början av läsåret 2017–18 är ansökningsobjekten de nya kandidat- och magisterprogrammen. Då man ansöker behöver man ännu inte binda sig vid något visst vetenskapsområde; när studierna framskrider kan man precisera sin studieinriktning utifrån de vetenskapsområden eller ämneshelheter som finns inom utbildningsprogrammet. I examina kan studenterna också inkludera individuella, valfria studier från vetenskapsområden och ämneshelheter som hör till andra utbildningsprogram.

För varje utbildningsprogram, studiehelhet och studieavsnitt ska man ställa upp exakta och konkreta kunskapsmål. I fråga om studieavsnitt ska man beskriva innehållet, utvärderingsmetoderna och undervisningsformerna. Avsikten är att de nuvarande, diffusa kunskapsmålen – exempelvis ”efter att ha slutfört kursen behärskar studenten grundläggande termer och teorier inom området” – ska ersättas med mera praktiskt formulerade mål. För varje studieavsnitt ska man specificera vilka färdigheter avsnittet ger, och i vilket syfte – antingen för att de behövs för fortsatta studier eller för arbetslivet efter studierna.

Tidtabellerna och arbetssätten i de nya utbildningsprogrammen ska också vara sådana att studierna kan avancera smidigt och det går att studera på heltid.

3) Måste jag byta huvudämne? Blir mina studieprestationer föråldrade?

Nuvarande studerande har en övergångsperiod på tre år, då de kan de slutföra sina studier enligt nuvarande examensstruktur. Examensfordringarna för läsåret 2016–17 är i kraft ända till övergångsperiodens slut.

Nuvarande studerande kan också flytta över till de nya utbildningsprogrammen, om de vill. De exakta villkoren, exempelvis hur mycket övergångsstudier som behövs, är inte ännu klara.

Om du flyttar över till ett nytt utbildningsprogram kan du inte längre återgå till den gamla examensstrukturen. Om du vill flytta över till ett utbildningsprogram och du redan har prestationer som ingår i kandidat- eller magisterexamen ska de kunna ersätta studieavsnitt i det nya utbildningsprogrammet. Senare kommer man att göra upp scheman för varje läroämne, där det framgår vilka studier enligt det gamla systemet som motsvarar vilka studieavsnitt i de nya utbildningsprogrammen.

Avlagda examina föråldras inte. Men studieprestationer som är mer än tio år gamla och som inte ingår i någon hel kandidat- eller magisterexamen kan inte inkluderas i examina som avläggs inom de nya utbildningsprogrammen. För dem som blir utexaminerade inom övergångsperioden gäller de nuvarande reglerna för när studier blir föråldrade.

I Flamma samlar universitetet information om hur Stora hjulet framskrider, om beredningen, tidtabellen och de beslut som fattats: https://flamma.helsinki.fi/fi/iso-pyora

Det lönar sig också att följa med fakulteternas egna webbsidor och information.

Om du vill få veta vad till exempel rektors beslut eller PM:en från arbetsgruppen för Stora hjulet innebär i praktiken kan du kontakta studentrepresentanterna i förvaltningen som representerar ditt ämne,  eller HUS styrelsemedlemmar med ansvar för utbildningspolitik, eller de sakkunniga som jobbar med utbildningspolitik.

4) Jag vill påverka hur mitt ämne ser ut i framtiden – vad kan jag göra?

Nu är det rätt tid att påpeka problem som rör det egna läroämnet. Påverkansarbetet görs bäst om man är många: du kan tillsammans med ämnesföreningen och studentrepresentanterna berätta för prorektorn med ansvar för undervisningen och cheferna för utbildningsprogrammens ledningsgrupper hur studierna borde reformeras.

Målet med Stora hjulet är att tydliggöra vilka färdigheter studenterna får med examina och att hjälpa studenterna att bättre gestalta den egna kompetensen, men målsättningar förblir ibland bara tomma ord. Därför måste studenterna delta aktivt i att planera de nya programmen och ge respons på hur bra eller dåligt man har lyckats. Samarbete mellan ämnesföreningarna och studentrepresentanterna beaktas säkert i ledningsgrupperna för de nya utbildningsprogrammen – det är en fördel om studentrepresentanterna i ledningsgrupperna kan visa att de har hela sin ämnesförening bakom sig.

Av universitetsförvaltningen får HUS ofta höra att studenterna inte har lyft fram några problem eller kommit med några förbättringsförslag i fråga om planeringen eller studierna. Men det betyder ju inte nödvändigtvis att allt är bra – mera sannolikt är att ”frånvaron” av kritik beror på att studenternas bekymmer och problem inte hörs ända upp till universitetsförvaltningen.

Samtidigt som utbildningsprogrammen reformeras säger universitet upp anställda, och dessutom omorganiseras universitetets förvaltning till en ”Universitetsservice”. Problem som beror på sparåtgärderna och uppsägningarna får inte skyllas på Stora hjulet eller förvaltningsreformen och de kan inte användas som förevändning för att studierna drar ut på tiden, att undervisning eller tenter inhiberas eller att det inte finns tillräckligt med studierådgivning.
Det lönar sig att redan nu be om studievägledning av personalen vid ditt eget läroämne eller av studieförvaltningspersonalen på institutionen. Studieadministrationen måste utan undantag kunna sköta sina grundläggande uppgifter: ordna studentantagningen, handleda studenterna och sköta förvaltningsuppgifter som rör utexamineringen av studenterna.

Ingen av de förändringar som nu är på gång får leda till att studierna inte kan framskrida smidigt eller att utexamineringen drar ut på tiden. HUS har samlat in information av studenterna om följderna av att universitetet sparar samtidigt som man gör stora strukturella förändringar: det är helt klart att det redan finns problem. Studentkåren hoppas få information om alla eventuella problem så fort de uppstår – antingen direkt eller genom studentrepresentanterna i förvaltningen.

De nya kandidatsprogrammen från och med läsåret 2017–18 (namnen finns bara på finska för tillfället):

Biologian kandiohjelma
Bio- ja ympäristötieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti LuK

Elintarviketieteiden kandiohjelma
Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Elintarviketieteiden kandidaatti (ETK)

Eläinlääketieteen kandiohjelma
Eläinlääketieteellinen tiedekunta
Eläinlääketieteen kandidaatti (ELK)

Farmaseutin koulutusohjelma
Farmasian tiedekunta
Farmaseutin tutkinto

Filosofian kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta / Valtiotieteellinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK) / Valtiotieteiden kandidaatti (VTK)

Fysikaalisten tieteiden kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Geotieteiden kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Historian kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Kandidatprogram i samhällsvetenskaper + socialt arbete
Svenska social- och kommunalhögskolan
Politices kandidat (Pol. Kand.)

Kasvatustieteiden kandiohjelma
Käyttäytymistieteellinen tiedekunta
Kasvatustieteen kandidaatti (KK)

Kemian kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Kielten kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Kotimaisten kielten ja kirjallisuuksien kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Kulttuurien tutkimuksen kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Logopedian kandiohjelma
Lääketieteellinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Maantieteen kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Maataloustieteiden kandiohjelma
Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Maatalous-metsätieteiden kandidaatti (MMK)

Matemaattisten tieteiden kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta / Valtiotieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Matematiikan, fysiikan ja kemian opettajan kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Metsätieteiden kandiohjelma
Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Maatalous-metsätieteiden kandidaatti (MMK)

Molekyylibiotieteiden kandiohjelma
Bio- ja ympäristötieteellinen tiedekunta / Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Oikeusnotaarin koulutusohjelma
Oikeustieteellinen tiedekunta
Oikeusnotaarin tutkinto (ON)

Politiikan ja viestinnän kandiohjelma
Valtiotieteellinen tiedekunta
Valtiotieteiden kandidaatti (VTK)

Psykologian kandiohjelma
Lääketieteellinen tiedekunta
Psykologian kandidaatti (PsK)

Sosiaalitieteiden kandiohjelma
Valtiotieteellinen tiedekunta
Valtiotieteiden kandidaatti (VTK)

Taiteiden tutkimuksen kandiohjelma
Humanistinen tiedekunta
Humanististen tieteiden kandidaatti (HuK)

Taloustieteen kandiohjelma
Valtiotieteellinen tiedekunta
Valtiotieteiden kandidaatti (VTK)

Teologian ja uskonnontutkimuksen kandiohjelma
Teologinen tiedekunta
Teologian kandidaatti (TK)

Tietojenkäsittelytieteen kandiohjelma
Matemaattis-luonnontieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)

Yhteiskunnan ja kulttuurin muutoksen ja kehityksen kandiohjelma
Valtiotieteellinen tiedekunta
Valtiotieteiden kandidaatti (VTK)

Ympäristö- ja elintarviketalouden kandiohjelma*
Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Maatalous-metsätieteiden kandidaatti (MMK) / Elintarviketieteiden kandidaatti (ETK)

Ympäristötieteiden kandiohjelma
Bio- ja ympäristötieteellinen tiedekunta / Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta
Luonnontieteiden kandidaatti (LuK)



De nya magisterprogrammen och deras ledare (programmens namn finns för tillfället bara på finska eller engelska):
 
Data Science    Hannu Toivonen
Ekologian ja evoluutiobiologian maisteriohjelma    Veijo Kaitala
Eläinlääketieteen lisensiaatin koulutusohjelma    Mirja Ruohoniemi
Elintarvikealan liiketoiminnan ja kulutuksen maisteriohjelma (ELK)    Sari Ollila
Elintarviketieteet    Marina Heinonen
English Studies    Sanna-Kaisa Tanskanen
Environmental Change and Global Sustainability    Janne Hukkinen
European and Nordic Studies -maisteriohjelma    ONE nimeää johtajan myöhemmin
Filosofian maisteriohjelma    Aki Lehtinen
Fysiikan maisteriohjelma (tähtitiede, kosmologia, avaruus- ja hiukkasfysiikka)    Kenneth Österberg
Genetiikan ja molekulaaristen biotieteiden maisteriohjelma    Eeva-Liisa Eskelinen
Geologian ja geofysiikan maisteriohjelma    Tapani Rämö
Hammaslääketieteen koulutusohjelma    Terhi Karaharju-Suvanto
Historian maisteriohjelma    Laura Kolbe
Ihmisen ravitsemus ja ruokakäyttäytyminen
Human Nutrition and Food Behaviour    Mikael Fogelholm
Ilmakehätieteiden maisteriohjelma    Antti Lauri
Intercultural Encounters, Diversity and Integration (InDi)    Martti Pärssinen
International Business Law    Ville Pönkä
Kääntämisen ja tulkkauksen maisteriohjelma    Liisa Tiittula
Kasvatustieteiden maisteriohjelma (valmisteluvaihe jatkuu vielä)    Sari Lindblom-Ylänne
Kasvibiologian maisteriohjelma    Johannes Enroth
Kaupunkitutkimuksen maisteriohjelma    Mari Vaattovaara
Kemian ja molekyylitieteiden maisteriohjelma    Mikko Oivanen
Kielten maisteriohjelma    Ahti Nikunlassi
Kirjallisuuden maisteriohjelma    Pirjo Lyytikäinen
Kulttuuriperintö ja kulttuurien tulkinnat -maisteriohjelma    Lotte Tarkka
Lääketieteen koulutusohjelma – Utbildningsprogrammet i Medicin    Tiina Paunio
Life Science Informatics    Mats Gyllenberg
Linguistic Diversity in the Digital Age (LingDA)    Matti Miestamo
Logopedian maisteriohjelma    Kaisa Launonen
MA Program for Finnish Teacher Education (valmisteluvaihe jatkuu vielä)    ONE nimeää johtajan myöhemmin
Maailman kulttuurien maisteriohjelma    Hannu Juusola
Maantieteen maisteriohjelma    Sami Moisio
Maatalous-, ympäristö- ja luonnonvaraekonomian maisteriohjelma    Marko Lindroos
Maataloustieteiden maisteriohjelma    Mervi Seppänen
Magisterprogram i samhällsvetenskaper    Mirjam Kalland
Magisterprogrammet i kultur och kommunikation    Derek Fewster
Matematiikan ja tilastotieteen maisteriohjelma    Matti Lassas
Matematiikan, fysiikan ja kemian opettajan maisteriohjelma    Juha Oikkonen
Materiaalitutkimuksen maisteriohjelma    Antti Kuronen
Metsätieteiden ja biotalouden maisteriohjelma    Markus Holopainen
Mikrobiologian ja -biotekniikan maisteriohjelma    Sari Timonen
Neurotieteen maisteriohjelma    Juha Voipio
Oikeustieteen maisterin koulutusohjelma    Sakari Melander
Pohjoismaisten kielten maisteriohjelma    Beatrice Silén
Politiikan ja viestinnän maisteriohjelma    Mervi Pantti
Proviisorin koulutusohjelma    Pia Vuorela
Psykologian maisteriohjelma    Anu-Katriina Pesonen
Russian Studies    ONE nimeää johtajan myöhemmin
Sosiaalitieteiden maisteriohjelma    Ilkka Arminen
Sukupuolentutkimuksen maisteriohjelma    Johanna Kantola
Suomen kielen ja suomalais-ugrilaisten kielten ja kulttuurien maisteriohjelma    Jyrki Kalliokoski
Taiteiden tutkimuksen maisteriohjelma    Hanna Korsberg
Taloustieteen maisteriohjelma    Markku Lanne
Teologian ja uskonnontutkimuksen maisteriohjelma    Auli Vähäkangas
Teoreettisten ja laskennallisten menetelmien maisteriohjelma    Kari Rummukainen
Tietojenkäsittelytieteen maisteriohjelma    Veli Mäkinen
Translationaalisen lääketieteen koulutusohjelma (TRANSMED)    Dan Lindholm
Yhteiskunnallisen muutoksen maisteriohjelma    Pauli Kettunen

HUS behöver hjälp av frivilliga för att organisera Floradagen den 13 Maj. Vi behöver hjälp till dekorationen, flyttar saker till plats, deltagarnas informering på ingång och infoplatser.

Arbetsuppgifter pågår max. 2 timmar mellan klockan 13.30-20.00, så du kan också nytta av festen!
Anmälning slutar den 2 Maj, och efter det vi kontaktar alla 3.5.

Anmäl med denna e-blankett: http://goo.gl/forms/vG0EA1J9eq

Mera information om Floradagen man hittar på adress www.hyy.fi/flora2016

Studentkåren vid Helsingfors universitet söker tre studentrepresentanter, och personliga suppleanter för dem, till studiestödsnämnden vid Helsingfors universitet för perioden 1.8.2016–31.7.2018.

Studiestödsnämnden är ett lagstadgat organ, som bl.a. har till uppgift att följa upp hur studierna framskrider samt på eget initiativ eller på Folkpensionsanstaltens eller studenternas begäran ge utlåtanden om hur studierna framskrider. Studiestödsnämnden behandlar bl.a. frågor som gäller beviljande av studiestöd och förlängning av studiestödstiden. Nämnden sammanträder några gånger per termin. Nämndens arbetsspråk är främst finska.

Ansökningar riktas till studentkårens styrelse och skickas till adressen kirjaamo@hyy.fi, där de ska vara framme senast måndag 16.5.2016 före klockan 15.00. Av ansökan ska framgå vilken motivation den sökande har för uppdraget och om hen står till förfogande för hela mandatperioden. Om den sökande enbart står till förfogande som ordinarie medlem eller som suppleant bör detta också framgå.

Studentkåren ser gärna att det bland de sökande finns personer med olika bakgrund och av olika kön. De tre studentrepresentanterna och deras suppleanter utses av studentkårens styrelse.

Mera information ger sakkunnig Aino Jones på HUS, aino.jones@hyy.fi, tfn 050 543 9608

Studentkåren fortsatt änsokningstiden till den 24.5 klockan 12.00.

Också i år firar studenterna och personalen vid Helsingfors universitet våren och Floradagen tillsammans, fredag 13.5 kl. 15–20. Denna gång sprider sig vårstämningen i Gumtäkt, då Physicum (Gustaf Hällströms gata 2 A) fylls av musik, program, mat- och dryckesservering – vetenskaplig glädje inte att förglömma. 

Ett band och en DJ motionerar musikörat och dansmusklerna, hjärnan kan få sig en poetisk omarbetning och man kan föreviga sig själv i en photobooth. Dessutom blir det minidjur, rundvandringar i studentrum och ett mångsidigt vetenskapligt program, där institutionerna vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten skådar in i framtiden. Dryckesserveringar och matbilar ser till att magen hålls fylld och strupen fuktad.

Klockan 15–17 kan man bekanta sig med mindre kända delar av Gumtäkt med hjälp av sakkunniga som guidar runt i den fina botaniska trädgården, i kemiklassen Gadolin för upplevelsebaserad inlärning, Detektorlaboratoriet, Seismologiska institutet och Acceleratorlaboratoriet. Till de här rundvandringarna ska man anmäla sig separat, så man kan delta i dem också om man inte vill vara med på själva festen! 

Mera information om programmet, rundvandringarna och serveringen finns på evenemangets webbsida:
www.hyy.fi/flora2016

Det är förhandsanmälning till festen. För både universitetets personal och för studerande har det reserverats kvoter på 250 personer. Anmälningen börjar måndag 25.4 kl. 12.00, då en länk till anmälningen publiceras på Flamma. Länken publiceras också på evenemangets Facebooksida och på webbsidan www.hyy.fi/flora2016

Floradagens officiella hashtag är #FLORA2016

Vi önskar alla på uni varmt välkomna med!  

STÄLLNINGSTAGANDE 18.4.2016

Regeringen fortsätter nedmonteringen av medborgarsamhället genom att hänsynslöst skära ner anslagen för biståndsarbete ännu mera. Redan i budgetförhandlingarna i fjol skar regeringen bort nästan hälften av anslagen för utvecklingssamarbete, cirka 400 miljoner euro. I ramförhandlingarna 5.4.2016 beslöt regeringen att skära bort ytterligare 25 miljoner euro. De nya nedskärningarna drabbar medlen för åren 2018 framåt.

Dessa nedskärningar är ett allvarligt hot mot frivilligorganisationernas och studentkårernas framtida biståndsarbete. De nya nedskärningsbesluten visar tydligt att regeringen inte anser att det utvecklingssamarbete som frivilligorganisationerna gör är viktigt, utan man tänker försvaga det permanent. Men studenterna är ändå beredda att ta sitt ansvar för att lindra de globala problemen och minska fattigdomen.

På grund av de nedskärningar som gjordes 2015 tvingades Studentkåren vid Helsingfors universitet helt ställa in ett planerat samarbete med en organisation i Kenya och skära ner finansieringen av ett projekt i Bangladesh till en femtedel av det planerade. Tusentals fattiga på landsbygden i Kenya och Bangladesh ställs nu utanför projekt som handlar om att hjälpa jordbrukarsamfund i Bangladesh att anpassa sig till klimatförändringarna och skona kenyanska flickor från omskärelse. Helt utan nedskärningar klarade sig bara ett projekt, som syftar till att främja kvinnors och flickors reproduktiva hälsa och skolgång i östra Zambia. Och det projektet tar slut i år.

Hoppet om att hitta finansiering för nya projekt minskar hela tiden; risken är studentkårens utvecklingssamarbete upphör helt och hållet.

HUS fortsätter dock den tradition som inleddes 2007 och skänker också i fortsättningen 0,7 procent av sin årliga budget till biståndsarbete, i enlighet med målen som FN:s generalförsamling har ställt upp. I och med de senaste nedskärningarna riktas bara 0,39 procent av bruttonationalprodukten i Finland till utvecklingssamarbete. Dessutom ger studenterna frivilliga donationer till studentkårens biståndsprojekt, sammanlagt cirka 5 500 euro per år. Ett verkligt livsvillkor för biståndsarbetet är dock de tusentals timmar frivilligarbete som görs varje år, och som regeringen i och med de nya nedskärningarna har visat att den inte värdesätter.

Utrikesministeriet försvårar medvetet frivilligorganisationernas arbete

Utrikesministeriet har nyligen också gjort ändringar i stöden för information och global fostran. Tvärtemot det man uppgav på en information i november har utrikesministeriet slopat möjligheten för frivilligorganisationerna att täcka en del av sin självriskandel med frivilligarbete. I praktiken förbjuder ministeriet frivilligorganisationerna att täcka en del av sina utgifter med frivilligarbete. Utrikesministeriet informerade om denna helomvändning 12.4, bara tre dagar före ansökningstiden började – och först efter att Kepa ry hade noterat förändringen i ansökningsunderlaget, som de hade fått för kommentar.

För organisationer med små budgetar har ansökan om stöd nu blivit mycket besvärlig, eftersom man måste hitta ny finansiering med kort varsel. Utrikesministeriets beslut innebär att mängder av redan gjort planeringsarbete nu går till spillo. Dessutom är det obegripligt att man förringar frivilligarbetets värde: det är inte bara en garant för att projekt ska kunna genomföras, utan också en central del av informationsarbetet och arbetet för global fostran, vars mål är att få människor att växa till aktiva, ansvarsfulla världsmedborgare.

Lyckligtvis har en stor majoritet av studenterna också denna vår visat att de stöder HUS utvecklingssamarbete. Förutom att ge direkta donationer på i medeltal 5 500 euro per år har de också deltagit i Zambiaveckan, som HUS utskott för utvecklingssamarbete höll 4–7.4 på Helsingfors universitets alla campus. På tre dagar samlade man in mer än 300 euro, och dessutom skänkte UniCafe, HYY Ravintolats kedja av studentrestauranger, 0,10 euro för varje såld Zambiamåltid till vårt projekt – sammanlagt mer än 400 euro.

Så studenterna uppskattar åtminstone det arbete som görs för global jämlikhet och en trygg framtid. Finlands regering har däremot senast nu visat att den inte bryr sig om det arbetet. Studentkåren efterlyser konkreta handlingar av regeringen under denna regeringsperiod för att visa att den respekterar biståndsarbetet och vill ta sitt globala ansvar för att hjälpa de fattigaste i världen.
 
Marketta Vuola, utvecklingssamarbetskoordinator
tfn 050 543 8450
marketta.vuola@hyy.fi

Susanna Jokimies, styrelseordförande
tfn 050 543 9610
susanna.jokimies@hyy.fi
Studentkåren vid Helsingfors universitet

Helsingfors universitet förbereder sig för de obligatoriska läsårsavgifterna som införs för studerande utanför EU/EES-området som studerar vid universitetets internationella magisterprogram. Läsårsavgifterna kommer i kraft hösten 2017. Läs mera om vad låsårsavgifter innebär här.

På universitetet pågår en omfattande utbildningsreform, och samtidigt diskuteras bl.a. marknadsföringen och stipendisystemet kring läsårsavgifterma. På grund av detta är många praktiska detaljer ännu oklara.

HUS har ändå lyckats samla några frågpr och svar på denna sida. Tag gärna kontakt ifall du har ytterligare frågor!



Jag studerar vid HU och är från ett land utanför EU/EEA. Måste jag nu betala för min examen?
Läsårsavgifter kommer att samlas in först fr.o.m. läsåret 2017-18, för de studerande som då inlett sina studier. Du behöver inte betala läsårsavgift om du studerar vid HU nu, och inte heller om du fortsätter på samma program efter hösten 2017. Du behöver erlägga läsårsavgift endast om du är från ett land utanför EU/EES och inlett dina studier efter 1.8.2017.


Vad betyder det att läsårsavgifter kommer att vara mellan 10 000 - 25 000 e per läsår?
En internationell magisterexamen vid Helsingfors universitet kommer att kosta in 10 000 - 25 000 euro per läsår för studerande som är hemma från ett land utanför EU/EES.
Priset är inte beroende av vilka kurser eller biämnen man tar, utan varje magisterprogram kommer att få en prislapp. Till exempel kan ett viss magisterprogram vid en viss fakultet kosta 15 000 e / läsår, medan ett annan magisterprogram vid ett annat fakultet kostar t.ex. 17 000 e / läsår. De enskilda programmens priser diskuteras ännu. Priserna kan vara beroenda av på t.ex. utbildningsområde och sysselsättning.


Betalar också doktorstuderande för sina studier?
Doktorstuderande betalar inte för sina studier.


Jag talar finska/svenska men är från ett land utanför EU/EES. Måste jag betala läsårsavgifter?
Avgifterna bestäms enligt programmets språk, inte endast enligt studerandes nationalitet. Troligen kommer studerande vid ett finskt- eller svenskspråkigt program inte behöva erlägga läsårsavgift även om studerande i fråga är hemma från ett land utanför EU/EES.


Hurdana internationella program kommer universitetet att ha?
Universitetet förnyar alla sina utbildningsprogram som en del av Stora hjulet-reformen. Innehållet i de internationella magisterprogrammen kan förändras, så att vissa program får nytt innehåll medan andra hålls oförändrade. På samma sätt kan intaget till vissa program upphöra då nya magisterprogram grundas. Du kan fråga ditt programs koordinator ifall du inte vet vad som kommer att hända åt ditt program. Dock kommer alla de som inlett sina studier vid ett visst program att få slutföra programmet och utexamineras från det programme som överenskommet. Du kan läsa mer om Stora hjulet-reformen i Flamma.

Kan jag studera på ett internationellt program om jag är finländare eller hemma från ett annat EU-/EES-land?
Finländare och studerande från andra EU-/EES-länder uppmuntras sökä till internationella magisterprogrammen, eftersom syftet med programmen är att skapa ett genuint internationellt läröomgivning. Finländska studerande eller studerande från EU-/EES-länder måste inte betala läsårsavgifter fast de studerar på ett internationellt magisterprogram där studenrande från länder utanför EU/EES betalar för sina studier.


Finns det stidependier för studerande som betalar läsårsavgifter?
Ett stipendisystem är ett villkor för läsårsavgifter och deras införandet. Universitetet bygger ett system under våren. Troligen kommer systemet vara sådant att en student som får stipendiet måste inte erlägga läsårsavgift, eller en del av denna.



Universitetet har också information on utbildningsreformen och läsårsavgifter på sina nätsidor. Både universitetets och HUS sidor kommer att updateras då vi får mera information.

För mera information eller ytterligare frågor tag gäna kontakt med Aino Jones, HUS sakkunnig för internationella studenter, aino.jones@hyy.fi or 050 543 9608.

Hur känner man igen tutorerna mitt i gulnäbbsvimlet? På deras pins förstås! Varje år delar HUS ut ett pins, den legendariska ”tutorknappen”, åt alla tutorer vid Helsingfors universitet. Och i år kan den vara designad av just DIG!

HUS tutorutskott utlyser härmed tävlingen om årets tutorknapp. Tävlingen är öppen för alla HUS medlemmar och föreningar.

Uppgiften är att planera ett pins med diametern 56 mm och där det (åtminstone) står ”Tuutori”, ”Tutor” och ”2016” – det ska alltså klart och tydligt framgå att bäraren är tutor år 2016. Knappen är cirkelformad.

Bidrag skickas i PDF-format till adressen maini.salmi@helsinki.fi senast onsdag 1.5 före kl. 23.59. Tutorutskottet utser vinnaren, som sedan tillkännages på HUS tutorkväll 9.5. Vinnaren får en mjukglassmaskin värd 50 euro. HUS förbehåller sig rätten att vid behov redigera det vinnande bidraget för att förbättra det grafiskt och informationsmässigt sett.

Mera information:
Maini Salmi
ordförande för HUS utskott för gulnäbbsverksamhet
maini.salmi@helsinki.fi

Gillar du att röra på dig och också få andra att röra på sig? Ansök om att bli motionstutor!

Motionstutorerna har till uppgift att få gulnäbbarna att bekanta sig med motion i studielivet – både det mångsidiga utbudet på UniSport och sådan motion som man kan ägna sig åt på egen hand. Målet med tutoreringen är att uppmuntra gulnäbbarna till att leva ett rörligt liv, trots studiestressen. Av en motionstutor krävs inte att man är i toppform eller är utbildad tränare, det räcker med att du vill bidra till att gulnäbbarnas höst blir rörligare och roligare!

För motionstutorerna hålls en utbildning 10.5.2016 på kvällen, där tutorerna får goda råd om hur man planerar och ordnar bra evenemang. På träffen kan du också bekanta dig med andra motionstutorer som du sedan kan samarbeta med under hösten. Samarbetspartner är naturligtvis också UniSport som erbjuder tutorerna gratis lokaler och handledda turer, och kanske också ekonomiskt stöd för motion som ordnas någon annanstans än i UniSports lokaler. Det spelar ingen roll om du ordnar fotbollskvällar, hotyoga eller t.ex. en fotvandring – motionera kan man på många olika sätt.

Som belöning får motionstutorerna varsitt sex månaders säsongskort till UniSport. Om du dessutom ordnar minst fem motionsevenemang och efteråt rapporterar om dina erfarenheter får du sex månader till; sammanlagt alltså säsongskort för ett helt år till UniSport.

Av motionstutorerna krävs:
•    motivation att fungera som motionstutor
•    vilja att ordna 5 motionsevenemang för gulnäbbar hösten 2016

För motionstutorerna är det inget hinder:
•    om du också är vanlig tutor hösten 2016
•    om du redan har ett säsongskort till UniSport (din belöning läggs till perioden som du har betalat för)

Ansök om att bli motionstutor med denna e-blankett senast 29.4. före kl. 12:
http://goo.gl/forms/DqsgMvMtRN.

Rasmus Olander (rasmus.olander@hyy.fi), ansvarig för motionstutorering i HUS styrelse, besvarar gärna alla eventuella frågor om detta.

Först de goda nyheterna:
- studenterna överförs till det allmänna bostadsbidraget
- nedskärningarna i studiestödet lindrades med 23 miljoner euro
- räntan på återkrävt studiestöd halveras från 15 % till 7,5
- statsgarantin för studielån stiger till 650 euro i månaden
- inkomstgränserna för studiestöd binds till förtjänstnivåindex
- studiepoängskraven stiger inte, utan är fortsättningsvis 5 studiepoäng per månad
- studiestödet i två steg slopas och flexibiliteten ökar jämfört med Uusitalos förslag
- staten satsar 105 miljoner euro på utbildning, högskoleundervisning och unga forskare, hur det ska göras besluts senare.
 
Sedan de riktigt dåliga nyheterna:
- studiestödet kommer fortfarande att skäras ned med nästan en fjärdedel, 122 miljoner euro
- studiepenningen för studerande på högskolenivå sjunker från ca 336 euro till den nivå som gäller för studerande på andra stadiet, 250,28 €/mån
- stödtiden per examen minskar från 50 månader till 48
- den totala stödtiden minskar från 64 stödmånader till 54
- studielånskompensationen bevaras, men med hänsyn till de ekonomiska ramarna, det vill säga i den omfattning det är möjligt att bevara den
- beslutet att skära ned anslagen för utbildning med 420 miljoner euro står fast
- apotekskompensationen som Helsingfors universitet har fått skärs ned på en gång, d.v.s. med cirka 29 miljoner euro
 
Regeringen Sipilä sammanträdde tisdagen den 5.4 för att besluta om planen för de offentliga finanserna.

I enlighet med regeringsprogrammet från i höstas görs betydande nedskärningar i utbildningsanslagen, sammanlagt cirka 420 miljoner. Regeringen ställde upp ett långsiktigt sparmål på 150 miljoner för studiestödet, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av det studiestöd som högskolestuderande får. Professor Roope Uusitalo kallades att bereda en reform, hans förslag kan du läsa mera om här och kortfattat här.

Under ramförhandlingarna i tisdags lyssnade regeringen till studenternas kritik och farhågor och gjorde en liten eftergift: studiestödet skärs sammanlagt ner med 122 miljoner euro. Samtidigt mildrade regeringen skärpningen av antalet studiestödsmånader som Uusitalo hade föreslagit och beslöt att hålla studiepoängskravet på samma nivå som förr. Dessa små eftergifter överskuggas av de massiva totala nedskärningarna, men de är livsviktiga med tanke på studenternas försörjning.

Regeringen beslöt att börja bereda en överföring av studenterna från studiestödets bostadstillägg till det allmänna bostadsbidraget. HUS har hela vintern gjort påverkansarbete för detta bland riksdagsledamöter och specialmedarbetare i Helsingfors och gläder sig därför över beslutet, som förhoppningsvis är ett steg på väg mot en basinkomst.

Det allmänna bostadsbidraget svarar bättre mot de mycket varierande hyreskostnaderna i högskolestäderna än studiestödets bostadstillägg och ökar alltså jämlikheten bland studenterna. Speciellt för studerande i Helsingfors och huvudstadsregionen innebär det allmänna bostadsbidraget en avsevärd ekonomisk förbättring i fråga om stöd för boendet.
Men påverkansarbetet fortsätter: HUS nästa mål är att det allmänna bostadsbidraget ska bli individuellt och alltså inte vara beroende av de inkomster som makan/maken eller andra personer i samma hushåll har. Förberedelsearbetet för att överföra studenterna till det allmänna bostadsbidraget måste göras i nära samarbete med studentorganisationerna.
HUS och de övriga studentorganisationerna har under vintern och våren arbetat för att studiestödsnedskärningarna skulle återtas eller minimeras och för att försöka påverka hur eventuella nedskärningar riktas.

– Vi är nöjda över att undervisningsministern och regeringspartierna lyssnade till studenternas farhågor och önskemål och gjorde flera positiva förändringar i nedskärningspaketet, så att de inte drev igenom nedskärningarna exakt på det sätt som utredningsman Uusitalo föreslog i februari. Studentorganisationerna är de största experterna på frågor som rör studenternas försörjning och vi hoppas att vi får komma med i det fortsatta beredningsarbetet, säger HUS styrelseordförande Susanna Jokimies.

Men eftergifterna som gjordes i ramförhandlingarna ändrar inte på det faktum, att studiestödet nu skärs ner i aldrig tidigare skådad omfattning, nästan med en fjärdedel.

Trots att den maximala summa som studenterna kan få ökar i och med att statsgarantin för studielånet höjs, är det ändå fråga om en stor ideologisk kursändring då man nu övergår till ett mera låneinriktat studiestöd. Ett studiestöd med betoning på lån kommer inte heller att försnabba studenternas utexaminering, så som regeringen hoppas, utan snarare blir det svårare att fokusera på studierna fullt ut. De studenter som inte vill eller kan skuldsätta sig på grund av studierna kommer i framtiden att arbeta ännu mera vid sidan av studierna – och därmed drar utexamineringen ut på tiden.

Professorsförbundet och Forskarförbundet har i sitt ställningstagande 6.4 påpekat att styrkan i det finländska utbildningssystemet alltid har legat i att det erbjuder jämlika utbildningsmöjligheter. Att man nu gör stora nedskärningar i studiestödet och ökar lånets andel strider mot denna grundprincip.

– Ett lånedominerat studiestöd lockar studenterna att arbeta eller så tvingas de skuldsätta sig. Detta kommer inte att påverka studenternas utexaminering på det sätt som regeringen vill, utan snarare kommer det att göra att studierna drar ut på tiden, i och med att studenterna arbetar mera, konstaterar Susanna Jokimies.

Pages