Media och arkiv

Nyheter

När du ansöker om tilläggstid för att slutföra studierna är det viktigaste att du gör en realistisk bedömning av dina möjligheter att studera. Studierna kan dra ut på tiden till exempel på grund av arbete, livssituation eller hälsotillstånd, och det lönar sig att beakta detta då du gör upp din plan för slutförandet av studierna. Du måste göra upp en plan för att få tilläggstid.

Om du studerar på heltid ska studierna framskrida med minst 45 studiepoäng per läsår. Om dina studier kommer att framskrida långsammare än det ska du till ansökan bifoga en bilaga med orsakerna till den långsammare tidtabellen.

Om du i ansökan om tilläggstid anger personliga orsaker som skäl till att studierna dragit ut på tiden måste de ha ett klart orsakssamband med att studierna fördröjts. Av en och samma orsak får man ansöka om tilläggstid bara en gång. Tilläggstid beviljas inte flera gånger ifall dina studier inte alls har framskridit under den första tilläggstiden, eller om du under den tidigare tilläggstiden har avlagt studier som inte hörde till planen för slutförandet av studierna.

Mera information om grunderna för att bevilja tilläggstid får du i Flamma https://flamma.helsinki.fi/portal/home/sisalto?_nfpb=true&_pageLabel=pp_...
och på universitetets webbplats: https://www.helsinki.fi/sv/lag-som-begransar-studietiden

Observera också att en del av dina studier kan föråldras. Om du har beviljats tilläggstid lönar det sig inte heller att anmäla sig som frånvarande, för det äter av din studietid på samma sätt som om du skulle ha anmält dig som närvarande.

Så ansök om tilläggstid bara om du faktiskt tänker studera – inte för säkerhets skull eller på rutin!

Mera information:
Anne Rautanen, sakkunnig
anne.rautanen@hyy.fi

Borde studentkårerna ha automatiskt eller frivilligt medlemskap? Samlingspartiets partimöte ska rösta på söndagen 12.6 på en motion om att slopa det automatiska medlemskapet för studentkårerna. I nuläget hör universitetsstudenterna direkt till studentkåren vid sitt universitet och de betalar en studentkårsavgift, d.v.s. medlemsavgift, till studentkåren i samband med att de gör läsårsanmälan till universitetet.

I motionen, som lämnats in av Samlingspartiets ungdomsförbund och studerandeförbundet Tuhatkunta, finns en del tvivelaktiga antaganden, som HUS styrelse helst ser att debatten inte skulle börja kretsa kring. Det betyder inte att det inte skulle finnas förnuftiga skäl att motarbeta – eller försvara – det automatiska medlemskapet. Om man slopade det automatiska medlemskapet skulle det dock minska både universitetssamfundens autonomi och det demokratiska beslutsfattandet i studentsamfunden, vilket förhoppningsvis inte är vad anhängarna av ett slopat automatiskt medlemskap eftersträvar.

Hur använder HUS studenternas studentkårsavgifter?

Studenterna vid Helsingfors universitet betalar studentkårsavgift till HUS på 48 euro per läsår, och dessutom en obligatorisk hälsovårdsavgift till SHVS på 55 euro per läsår. 2015 inflöt sammanlagt 1 274 893 euro i studentkårsavgifter. HUS använder pengarna till att sköta de uppgifter som bestämts i universitetslagen. Till studentkårens särskilda uppgifter hör att utse studenternas företrädare i universitetets förvaltningsorgan. Dessutom har studentkårerna enligt universitetslagen till uppgift att ”vara en förenande länk för sina medlemmar och att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället”. Studentkårerna är alltså de enda som bevakar studenternas intressen, samtidigt som de ansvarar för att det finns förutsättningar för studentliv och studentkultur vid de finländska universiteten.

Förutom genom studentkårsavgifter finansierar HUS också sin verksamhet genom affärsverksamhet; HUS har en årlig budget på cirka 3,5 miljoner euro. Men långt ifrån alla studentkårer har en lika stark ekonomisk ställning – många av dem är nästan helt beroende av studentkårsavgifter för sin verksamhet.

Gör studentkårerna verkligen sådant som de inte borde göra?

I motsats till det som sägs i Samlingspartiets motion ska studentkårerna inte enbart sköta de ”särskilda uppgifter” som anges i universitetslagen, utan de har också uppgifter som de har egen beslutanderätt över: främst att bevaka studenternas intressen på universitetet och i samhället, samt att se till att studenternas egen föreningsverksamhet är livskraftig, genom att erbjuda föreningarna lokaler, ekonomiskt stöd och kurser om ansvarsfull föreningsverksamhet. Allt detta har även stöd i universitetslagen.

I Finland är det studentkårerna som ser till att det finns förutsättningar för ett studentliv. I många andra länder är det universiteten som finansierar och ställer upp ramarna för studentlivet och studentkulturen. Internationellt sett är studentrörelsen i Finland exceptionellt aktiv i samhällsfrågor och den är en viktig representant för studenterna. Ibland har studentkårerna till och med sådan service som den offentliga sektorn inte erbjuder studenterna. Exempelvis erbjuder HUS barnpassningstjänster för medlemmar med familj och ger rättshjälp genom sina föreningar. Av tradition är studentkårerna också exemplariskt aktiva och skickliga på att göra utvecklingssamarbete.

Studentkårerna gör dock ingenting, vars nödvändighet och berättigande man inte kan ifrågasätta på demokratisk väg – antingen genom att påverka och vädja till medlemmarna i studentkårens delegation, eller genom att själv rösta och kandidera i val.

Det faktum att en stor del av universitetsstudenterna inte upplever studentkårens verksamhet som så viktig att de skulle rösta i delegationsval är beklagligt och naturligtvis också ett tecken på att studentkårerna har misslyckats. Vi har inte lyckats göra vårt arbete tillräckligt synligt och betydelsefullt för alla studerande – eller lyckats få majoriteten av studenterna att se det meningsfulla i att påverka i studentrörelsen och studentpolitiken.

Å andra sidan gör studentkårerna också det de gör just för att inte varenda student ska behöva engagera sig i studentpolitiken under sin studietid. Det automatiska medlemskapet garanterar att studentkårernas service och intressebevakning alltid finns till för dem som behöver den – och att studentkåren vid behov alltid kan företräda alla studenter på universitetet.

Vi hoppas att den offentliga debatten om automatiskt medlemskap också får alla studerande att intressera sig för vad deras studentkårer gör och hur de använder studentkårsavgifterna. Nästa delegationsval i HUS hålls i månadsskiftet oktober–november 2016, och studentkårens styrelse hoppas på en allt livligare debatt om automatiskt medlemskap bland studenterna vid Helsingfors universitet – och att detta också ska yttra sig i ett klart ökat valdeltagande.

Varför ska bara universitetsstuderande betala obligatorisk studentkårsavgift?

För studerande vid yrkeshögskolor är medlemskapet i studerandekårerna frivilligt. Riksdagens grundlagsutskott behandlade frågan om automatiskt medlemskap i studerandekårerna senast 2014, och då såg man inga skäl att införa ett sådant. I den vevan fastslog man dock att student- och studerandekårerna har samma särskilda uppgifter – vilket Samlingspartiets ungdomsförbund och studentförbund nu ser som motivering för att också slopa det automatiska medlemskapet i studentkårerna.

Trots att de lagstadgade särskilda uppgifterna är desamma för både student- och studerandekårerna finns det dock avgörande skillnader i hur krävande och omfattande dessa uppgifter är. Studentkårerna driver studenternas intressen i betydligt större omfattning, såväl på universiteten som i stads- och kommunalpolitiken och på riksplanet.

Studentkårerna är ekonomiskt helt oberoende av universiteten och de kan därför representera alla studenter som grupp och arbeta för deras intressen, utan att behöva oroa sig för att finansieringen ska upphöra. Framför allt kan de sköta den lagstadgade uppgiften att välja studentrepresentanter helt självständigt, utan att universiteten kan försöka påverka dem eller hindra verksamheten genom att strypa finansieringen.

Studerandekårerna i yrkeshögskolorna får däremot största delen av sin finansiering av högskolorna, inte genom medlemsavgifter. Högskolornas andel kan vara till och med 50–70 procent. Finansieringen bygger på avtal, yrkeshögskolorna kan rikta medlen till exakt sådan verksamhet som de vill, eller helt upphöra med den, om de inte är nöjda med verksamheten.

Studenternas inflytande på universiteten bygger i sista hand på att studentkårerna självständigt kan representera alla studerande vid universitetet. Hur väl studentkårerna lyckas med det är sedan något som man kan påverka med alla tillbudsstående demokratiska medel.

Mera information: 

Susanna Jokimies
Styrelseordförande
050 543 9610
susanna.jokimies(at)hyy.fi

Hurdana studenttillställningar skulle just du vilja ordna i Vik? Vill du ha konfetti, debatter, bollhav, dans, eller kanske djur? Är du en skicklig arrangör och organisatör? Känner du både campusområdet och studenterna i Vik? Kom till oss som koordinator för ett kommande storevenemang i Vik!

Tillställningen hålls vecka 47, närmare datum slås fast i samråd med projektkoordinatorn och studentorganisationerna i Vik. Koordinatorn kan om hen vill samla ett litet medhjälparteam kring sig. Koordinatorn får ett arvode på 500 euro och en provision på 15 procent av alla sponsorintäkter som hen själv har förhandlat fram.

Fritt formulerade ansökningar skickas senast söndag 7.8.2016 till adressen hanna.hynynen(at)hyy.fi med rubriken ”Vikkoordinator 2016”. Eventuella intervjuer hålls vecka 32.

Mera information:

Hanna Hynynen, sakkunnig-producent (kultur), tfn 050 537 2831, hanna.hynynen(at)hyy.fi
Noora Eilola, styrelsemedlem med ansvar för kulturfrågor, tfn 050 325 8041, noora.eilola(at)hyy.fi

Högskolestuderandena i huvudstadsregionen nådde den 6 juni ett av sina viktigaste mål inom stadspolitiken: antalet nya studentbostäder stiger i Helsingfors. Stadsstyrelsen i Helsingfors beslöt på sitt möte på måndagen 6.6.2016 att höja målsättningen för antalet nybyggda studentbostäder till 300 per år. World Student Capital-nätverket, som förenar huvudstadsregionens studerande, har tagit initiativet till och våren 2016 drivit på en höjning av målsättningen som sitt huvudmål för stadspolitiken i Helsingfors.

Studentbostäderna i Helsingfors räcker inte idag till för alla eftersom de är mycket efterfrågade. Endast 26 % av högskolestuderandena i Helsingfors bor i studentbostäder och för tillfället köar 4000 studerande till dem. Dessutom har bostadslösheten bland unga till och med fördubblats från år 2005 till år 2014 (Kvartti 1/2016 på finska).

– Stadsstyrelsens beslut förbättrar studerandenas position på bostadsmarknaden. Det är fint att staden nu har beaktat studerandenas oro och beredningsarbete, tackar WSC-nätverkets ordförande Andrey Veremenko.

Den största orsaken till studerandenas svåra bostadssituation är att bostäderna är så dyra och svåra att tillgå i huvudstadsregionen. På bostadsmarkanden är studerande är särskilt utsatta som grupp, eftersom de inte kan tävla med tjockleken på sin plånbok. Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse Hoas bostäder är en tredjedel förmånligare än de största fastighetsaktörernas hyresbostäder på den privata marknaden – och hyresnivåns utveckling har inom student- och ungdomsbostäderna varit mest fördelaktig.

Dessutom är WSC-nätverket särskilt nöjt med att stadsstyrelsen beslutat separera målen för student- och ungdomsbostäder från varandra, eftersom de har olika målgrupper. Medan ungdomsbostäderna är menade för unga under 30 år som inte huvudsakligen studerar, saknar studentbostäderna åldergränser men kräver däremot heltidsstudier.

Också internationella studerande är mycket intresserade av Hoas bostäder. Beslutet underlättar också deras integration i Helsingfors: de har svårt att fungera på den fria marknaden på grund av språkbarriären och eftersom de inte känner till hur bostadsmarknaden fungerar.

Studerandena livar upp och bidrar till stadens utveckling, vilket ytterligare stärks av stadsstyrelsens beslut. Hoas vågar bygga och föra studerande till nya och ännu obyggda områden, som andra inte ännu bebyggt.   Efter stadsstyrelsens behandling går målprogrammet för boende och markanvändning till stadsfullmäktige för slutgiltigt godkännande 15.6.

Tilläggsuppgifter:
Henna Pursiainen, styrelsemedlem
Tfn. +358 50 595 0318
henna.pursiainen@hyy.fi
Studentkåren vid Helsingfors universitet

Matti Tarhio, verkställande direktör (VD)
Tfn. +358 400 800 255
matti.tarhio@hoas.fi
Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (Hoas)