Media och arkiv

Nyheter

Varför revidera universitetslagen utan orsak? 

Undervisnings- och kulturministeriet inledde i våras projektet Högskolevisionen 2030 och bjöd in både universitets- och yrkeshögskolefolk och centrala intressentgrupper från samhällslivets olika delområden att delta. Visionsarbetets utgångspunkter var lovande, eftersom utvecklingen av universiteten under de senaste åren varit osammanhängande och knuten till enskilda regeringsperioder.  

På slutrakan av visionsarbetet har undervisningsministeriet föreslagit att lagstiftningen gällande universiteten och yrkeshögskolorna ska sammanföras i en gemensam högskolelag (Helsingin Sanomat 4.9.2017 http://www.hs.fi/politiikka/art-2000005352698.html). Det här förslaget har inte tidigare förts fram i offentligheten, utan ministeriet har lyft upp frågan utan att höra universitets- och yrkeshögskolegemenskaperna överhuvudtaget.  

Ministeriet har varit förteget om sina konkreta mål, med undantag av möjligheten att fusionera universitet med yrkeshögskolor. I ministeriets förslag är det oklart om avsikten är att totalrevidera universitetslagen.  

Flera mål som är värda att understödjas har förts fram i samband med projektet Högskolevisionen, exempelvis en höjning av andelen högutbildade till hälften av åldersklassen, mera omfattande tvärvetenskapliga utbildningsprogram och mera flexibla mobilitetsmöjligheter mellan program och universitet. Inget av målen kräver någon ny lagstiftning. De kan genomföras utan en fullständig omarbetning av universitets- och yrkeshögskolelagarna.  

För att andelen högutbildade ska kunna höjas – eller ens upprätthållas på nuvarande nivå – måste de förödande högskolenedskärningarna tas tillbaka och det index som tryggar universitetens finansiering återinföras. 

Tvärvetenskapliga utbildningsprogram och en större mobilitet kräver arbetsro i stället för samarbetsförhandlingar och sparprogram vid universiteten, för att personalen verkligen ska ha tid och resurser för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Till exempel Helsingfors universitet har genomfört en ambitiös översyn av sina utbildningsprogram uttryckligen i syfte att inrätta mera omfattande och tvärvetenskapliga utbildningsprogram än tidigare. 

Eftersträvar undervisningsministeriet alltså egentligen något helt annat med lagreformen? Ska universiteten och yrkeshögskolorna steg för steg närma sig varandra så att deras forsknings- och arbetslivsinriktade profiler går förlorade längs vägen? Överväger man terminsavgifter för en andra examen? Tänker man ändra på studentkårernas lagstadgade ställning och principerna om universitetsdemokrati? 

Vi ställer uppriktigt dessa frågor eftersom högskolevisionen och undervisningsministeriets förslag till lagreform inte ger några svar. 

Bästa undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen, låt oss överge de toppstyrda lagreformerna och satsa på att utveckla verksamheten tillsammans med hela högskolegemenskapen – det vill säga även studenterna och personalen.


Laura Luoto, HUS styrelseordförande
laura.luoto@hyy.fi
0505439610

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) föreslår pol.stud. Joel Lindqvist och pol. stud. Ada Saarinen för Finlands studentkårers förbunds (FSF) styrelse år 2018.

I HUS styrelse har Lindqvist, 23, i år ansvarat för stadsfrågor och boende. Saarinen, 24, är vice ordförande i HUS styrelse och koordinerar intressebevakningen och kommunikationen om den. Hon är också ansvarig för försörjningsfrågor. 

Lindqvist studerar samhällspolitik och inom HUS har han bland annat lett studentnätverket World Student Capitals kommunalvalskampanj i Helsingfors. Kampanjen stödde studerande och unga kandidater i valet. Till FSF:s styrelse medför Lindqvist allt det kunnande kan samlat på sig under valkampanjen.

"Nu har jag det svart på vitt: Nordeas ekonom Olli Kärkkäinen har räknat ut att studenterna är den enda grupp där inkomsterna sjunkit under åren 2011–2018. I dessa tider måste studentrörelsen vara mer alert än någonsin. Nästa år måste vi arbeta hårt för att också studenternas röst ska höras i beslutsfattandet i det här landet", säger Lindqvist.

Saarinen studerar allmän statslära och har lång erfarenhet av studentorganisationsverksamhet. Hon har bland annat ansvarat för översynen av HUS policydokument och kampanjen #äläkelaamunsuhdetta med målet att göra det allmänna bostadsbidraget individuellt. I FSF:s styrelse vill hon fortsätta arbetet som intressebevakare för studenternas rättigheter.

"I riksdagsvalet 2019 är det upp till bevis för studentrörelsen. Vi måste lyfta fram och ta ställning till många frågor som gäller studenternas socioekonomiska ställning, betydelsen av utbildning och de utmaningar som vår generation står inför."

"I år har Joel ansvarat för HUS kommunalvalskampanj, som blev väldigt lyckad. Många av HUS mål togs in i Helsingfors stads strategi. Joel har ett taktiskt öga för påverkansarbete, han är en erfaren lobbyist och en jovialisk kollega. Ada tog fram vår kampanj #äläkelaamunsuhdetta, som uppmärksammades i många riksmedier. Ada är en kreativ handlingsmänniska som brinner för att arbeta för studenternas bästa", säger styrelsens ordförande Laura Luoto.

FSF väljer styrelse för 2018 på sitt förbundsmöte 17–18.11.2017 i Tammerfors.  FSF bevakar studenternas intressen på riksnivå och tar ställning i utbildningspolitiska, socialpolitiska och internationella frågor.

Mera information:

Joel Lindqvist

joel.lindqvist@hyy.fi

040 570 3980

Ada Saarinen

ada.saarinen@hyy.fi

050 595 0328

Laura Luoto, HUS styrelseordförande

laura.luoto@hyy.fi

050 543 9610

Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) är en av de organisationer som har grundat Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse (Hoas) och är en viktig påverkare inom Hoas. HUS söker nu tre ordinarie medlemmar och tre suppleanter till Hoas delegation för mandatperioden 2018–2019. Delegationens viceordförande utses bland HUS representanter.

Delegationens viktigaste uppgift är att övervaka Hoas styrelse. Vid behov utser delegationen också styrelsemedlemmar. Hoas delegation har 16 medlemmar och den sammanträder i regel till vår- och höstmöte varje år.

Förutom de ordinarie mötena kan delegationen också sammankallas för att kläcka idéer, sparra och utveckla Hoas. HUS utbildar delegaterna för uppdraget och stöder dem under mandatperioden. Medlemskapet i Hoas delegation är ett förtroendeuppdrag som det inte utbetalas något arvode för.

Av de sökande önskas att de är intresserade av studentbostadsfrågor och är motiverade att arbeta för Hoas syfte, d.v.s. att underlätta studenternas bostadssituation, och att de vill utveckla Hoas. Kännedom om Hoas verksamhetsmiljö och beredskap att samarbeta med HUS bidrar till en framgångsrik skötsel av förtroendeuppdraget. Erfarenhet av att bo eller ha bott i Hoas-hus, aktivitet i någon invånarkommitté och erfarenhet av HUS verksamhet räknas dessutom som meriter. Hoas styrelse arbetar på finska så tillräcklig förmåga att förstå och uttrycka sig på finska i tal och skrift är en förutsättning för god skötsel av förtroendeuppdraget.

Fritt formulerade ansökningar skickas per e-post till adressen kirjaamo@hyy.fi senast onsdagen 11.10.2017. Av ansökan ska framgå den sökandes alla förnamn, efternamn, personnummer, adress, hemort, nationalitet, e-postadress och telefonnummer. Du kan också bifoga din CV. Studentkåren önskar sökande av olika kön, med olika bakgrunder och som är i olika skeden av studierna.

Bekanta dig med Hoas stadgar här (på finska):
https://www.hoas.fi/globalassets/hoas-osion-liitteet/saation-saannot.pdf

Mera information:
HUS sakkunniga i boendefrågor Sofia Lindqvist, fornamn.efternamn@hyy.fi, 050 543 9605