Media och arkiv

Nyheter

ANSÖK TILL EKONOMIPOSTER I HUS OCH HUS GRUPPEN

Studentkårens styrelse söker aktiva studenter som är intresserade av och insatta i studentkårens ekonomi och som vill sitta i HUS Gruppens och Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s styrelser. Styrelsemedlemmarna representerar HUS medlemmar i företagets förvaltning. Medlemmarna väljs bland de personer som delegationsgrupperna rekommenderat. Delegationsgrupperna kan rekommendera så många personer de vill. Viktiga urvalskriterier är att personerna är engagerade i uppgiften och har erfarenhet av HUS Gruppens verksamhet eller Gruppens verksamhetsbranscher såsom fastighets-, restaurang- och placeringsbranschen. HUS Gruppen har finska som förvaltningsspråk och de sökande förväntas kunna arbeta på finska. Utbildning ordnas för de sökande 12.2 kl. 14–16 i Nya studenthusets Wilhelmsson sal (Mannerheimvägen 5 A, 5:e våningen) och deltagande räknas som merit, särskilt om den sökande saknar erfarenhet från de ekonomiska posterna i HUS eller HUS Gruppen. Anmälningar till utbildningen senast 11.2 till amanda.pasanen@hyy.fi. Styrelsernas mandatperiod är 1.4.2018–31.3.2019.

 

Poster som ska tillsättas:

HUS Gruppens styrelse fungerar som styrelse för Gruppens modersammanslutning dvs. HUS fastighetsekonomi och som styrelse för Oy HUS-Bolagen Ab och dess koncern. Styrelsen bereder målbudgetar för de fastigheter som studentkåren äger, bereder bokslut och fastighetsärenden som delegationen beslutar om samt övervakar fastigheternas ekonomi och godkänner inom ramen för sin behörighet investeringar som rör fastigheterna. Gruppens styrelse övervakar och leder också studentkårens investeringsverksamhet.  HUS Gruppens omsättning är cirka 35 milj. €.

 

Ansökan till HUS Gruppens styrelse (5 studentrepresentanter):

Förhandsuppgifter:

  1. ”Berätta vad just du skulle tillföra HUS Gruppens styrelse.” (1 000 tecken utan mellanslag)

  2. ”Den gällande strategin slår fast att studentkåren ska vara avgiftsfri senast år 2025. Bedöm det här målet ur Gruppens perspektiv och ge din vision av en vägkarta för att uppnå målet.” (1 sida)

  3. ”Det bifogade materialet beskriver Bolaget Oy Ab:s omsättning för åren 2013–2017. Det är fråga om ett företag i fastighetsbranschen i Helsingfors stadskärna med en omsättning på cirka 30 milj. €. Bolaget Oy Ab äger huvudsakligen affärslokaler som hyrs ut. Analysera Bolaget Oy Ab:s resultaträkning och balansräkning utifrån det material du fått och förklara hur du kommit fram till din analys.” (1 sida)
    Resultaträkningen och resultatmeddelandet hittar du här:
    https://docs.google.com/spreadsheets/d/1BZrvDA-WTYbvxBqZJKkRl3S4W48XVL-lMn_hKLp2IU4/edit?usp=sharing

Styrelsen för Ylioppilaslehden Kustannus Oy behandlar ekonomiska ärenden som rör utgivningen och marknadsföringen av Ylioppilaslehti samt föredrar den årliga målbudgeten och bokslutet för studentkårens styrelse som fastställer dem. Bolagets omsättning är cirka 0,7 milj. €.

Ansökan till posten som Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s styrelseordförande:

      

Förhandsuppgifter för ordföranden:

  1. ”Bedöm Ylioppilaslehtis strategiska val och vad som borde göras i framtiden”.

  2. ”Analysera Ylioppilaslehtis verksamhetsmiljö och förändringarna i tidningsbranschenunder de kommande 5 åren.”

 

Ansökan till Ylioppilaslehden Kustannus Oy:s styrelse (3–7 studentrepresentanter):

Förhandsuppgift för styrelsemedlemmar: ” Analysera Ylioppilaslehtis verksamhetsmiljö och förändringarna i tidningsbranschen under de kommande 5 åren.”

 

Ansökningsanvisningar

Förhandsuppgifterna (en ensidig A4-sida/uppgift) riktas till HUS styrelse och skickas till den egna delegationsgruppens presidium. Gruppordförandena skickar de sökandes förhandsuppgifter vidare till adressen hallinto@hyy.fi. De som söker posten som styrelseordförande för Ylioppilaslehden Kustannus Oy skickar också sin meritförteckning.

Dokumenten ska vara framme hos studentkåren senast 27.2.2018 kl. 23.59, försenade ansökningar beaktas inte. Urvalsgruppen behandlar förhandsuppgifterna anonymt.

Observera att du bara kan bli vald till en styrelse. Medlemmar av HUS Gruppens förvaltningsråd kan inte samtidigt sitta i HUS Gruppens styrelse. De personer som väljs får utbildning för sina uppgifter i början av mandatperioden.

 

Mer information:

HUS styrelsemedlem Amanda Pasanen tfn 050 595 0327, amanda.pasanen@hyy.fi


 

HUS Gruppen är en ansvarsfull och solid, diversifierad koncern som verkar i fastighets-, restaurang-, inkvarterings- och placeringsbranschen.

HUS söker en ordförande för HUS Gruppens styrelse. Den som söker ordförandeposten i HUS Gruppens styrelse ska ha gedigen erfarenhet av HUS Gruppens ägarförvaltning och synpunkter på hur affärsverksamheten kan utvecklas. Ordföranden ska vara nuvarande eller tidigare medlem i HUS. För att kunna sköta uppdraget framgångsrikt krävs ledarskapsförmåga, ansvarsfullhet och förmåga att samarbeta med både ägaren och koncernledningen samt insikter i studielivet. Arbetet är delvis mycket självständigt och tämligen tidskrävande.

Ordföranden får ett arvode.

Ordföranden leder styrelsen och dess utskott och föredrar de ärenden som ska behandlas på bolagsstämman. Som meriter betraktar vi erfarenhet av studentkårsaktivitet och av företagsverksamhet utanför studentkåren.

HUS Gruppens styrelse fungerar som styrelse för studentkårens fastighetsekonomi och för Oy HUS-Bolagen Ab. Styrelsen bereder målbudgetar för de fastigheter som studentkåren äger, bereder bokslut och fastighetsärenden som delegationen beslutar om samt övervakar fastigheternas ekonomi och godkänner inom ramen för sin behörighet investeringar som rör fastigheterna. Gruppens styrelse övervakar och leder också studentkårens investeringsverksamhet. Mer information om HUS Gruppen finns på adressen yhtyma.hyy.fi.

Mandatperioden för HUS Gruppens styrelseordförande är 4/2018–3/2019. Fritt formulerade ansökningar med meritförteckning riktas till HUS styrelse och skickas till adressen Studentkåren vid Helsingfors universitet, Mannerheimvägen 5 A, 2 vån., 00100 Helsingfors eller elektroniskt till adressen hallinto@hyy.fi. Ansökningarna ska vara framme senast 18.2.2018 kl. 23.59. En del sökande kallas till intervjuer som hålls med början 23.2.2018 kl. 16 i Studentkåren (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.). Vi meddelar de sökande som kallas till intervju senast 21.2.2018.

Mer information:
Lauri Linna, HUS styrelseordförande 2018 (lauri.linna@hyy.fi)

I år fyller HUS 150 år. Till jubileumsårets ära gömde HUS 150 födelsedagspresenter på Helsingfors universitets campusområden för studenterna att hitta på torsdag den 1 februari. I paketen fanns till exempel biobiljetter och färgläggningspennor, muggar som uppmuntrar hållbara val, frön av nyttoväxter och miljövänligt glitter.

Med presenterna ville HUS påminna om att jubileumsåret är varje kårmedlems fest.

”Temat för jubileumsåret är gemenskap”, säger HUS styrelseordförande Lauri Linna. ”Studentkåren är en gemenskap där varje student lämnar sitt eget avtryck. Därför tillägnas jubileumsåret alla som studentkåren gett stöd, trygghet och gränslösa möjligheter.”

150 år för en bättre framtid

2018 är en enda stor fest för HUS medlemmar.

På våren placerar HUS medlemmar studentmössan på Havis Amanda och firar valborg på traditionellt sätt i Brunnsparken. Storsitsen breder ut sig över Senatstorget i maj. I maj firar vi också Floradagen som i år ordnas på campus Mejlans. Det nya läsåret inleds som vanligt i september med Öppningskarnevalen. Vi tar emot gulnäbbarna med Gulisäventyret och äventyrets efterfest. Jubileumsåret avslutas i december med studerandenas traditionella självständighetståg.

Före det firar vi den 150-åriga studentkåren med den två veckor långa HUS150-festivalen 10–24.11. Festivalen samlar föreningarnas och utskottens bästa evenemang och kulminerar i alla tiders årsfest. Vi informerar om HUS150-festivalen och jubileumsårets övriga evenemang i HUS kommunikationskanaler

Under jubileumsåret lyfter HUS upp studenternas roll som samhällsresurs. HUS har försökt främja både studenternas och hela världens välfärd under hela sin 150-åriga historia. På samma linje fortsätter kåren också de kommande 150 åren.

”Studentkåren är en kraft som förändrar världen och som bidrar till välfärden nu och i framtiden” sammanfattar Linna.


Undervisnings- och kulturministeriet driver aktivt en reform av studentantagningen vid högskolorna (http://minedu.fi/sv/studerandeurval-och-samarbete). I och med reformen skulle över hälften av studieplatserna år 2020 fördelas på grundval av studentbetyget. Med reformen vill UVM åstadkomma en snabbare övergång från gymnasiet till högskolorna.

I den här texten lyfter jag upp tre viktiga poänger om genomförandet av studentantagningsreformen.

1) Tidtabellen är för stram

De gymnasieelever som berörs av reformen har redan inlett sina studier och gjort ämnesval som påverkar studentskrivningarna. En reform med så stram tidtabell är inte rättvis för gymnasieeleverna och ger inte gymnasierna tillräckligt med tid för att anpassa sig.

Också för universiteten blir det svårt att jämka ihop den betygsbaserade antagningen med antagningen baserad på inträdesprov, som består parallellt. Problemet har att göra med tidtabellen – personer som inte fått någon studieplats i den betygsbaserade antagningen måste ha möjlighet att anmäla sig till inträdesproven, och resultaten av dem måste offentliggöras i tid för att de antagna ska hinna skaffa bostad och delta i orienteringsveckorna. En i hög grad automatiserad urvalsprocess baserad på informationssystem kunde vara till hjälp, men det tar tid att utveckla systemen.

2) Gymnasiet förändras och måste förändras

Gymnasiets allmänbildande karaktär minskar eftersom de studerande upplever en press att bara välja ämnen som är till nytta i antagningen till högskolorna. Samtidigt kan prepkurserna flytta till gymnasierna och allt fler elever dra ut på gymnasiestudierna i fyra år. Målet om en snabb övergång från andra stadiet till högskolorna rinner i så fall ut i sanden.

Det är oskäligt att kräva att en 16-åring med säkerhet ska kunna förutse vilket vetenskapsområde hen kommer att studera i framtiden. Det är viktigt att också i fortsättningen kunna göra misstag på utbildningsvägen och att också de som mognar lite senare ska ha en väg öppen till högskolestudier.

Det finns många exempel på personer som klarat sig dåligt i gymnasiet men ändå haft framgång i livet: republikens president Sauli Niinistö, som nyss omvaldes för en andra period, hade ett medeltal på 6,5 i läseämnena i gymnasiet (https://yle.fi/uutiset/3-6140770).

Oavsett vad man tycker om reformen innebär den, om den genomförs, att gymnasieutbildningen måste omdisponeras och studentskrivningarnas innehåll anpassas till studentantagningens behov. Samtidigt ökar behovet av högklassig studiehandledning då gymnasieelevernas karriärplanering måste vara ännu tydligare senast under det andra året i gymnasiet.

3) Poängsättningsmodellen är det minsta bekymret

Som en del av den betygsbaserade antagningen införs ett poängsättningsverktyg som sätter studentbetygets vitsord i relation till varandra. Högskolorna skulle vara tvungna att välja en av tre poängtabeller: 1) grundtabellen, 2) språktabellen eller 3) den matematiska tabellen. Tabellerna innehåller olika kombinationer av ämnen från studentskrivningarna. Universitetet kan också välja att inte tillämpa tabellen, men trycket för att tillämpa en nationellt enhetlig modell skulle vara starkt. Utkastet till poängsättningstabell är en bra början men har fortfarande inbyggda fel.

Poängsättningsverktyget beaktar inte de två lägsta godkända betygen (B och A), vilket försvagar den allmänbildande karaktären och utgör ett incitament att ta det säkra före det osäkra i valet av ämnen i studentskrivningarna. Grupperingen av ämnesrealens ämnen i olika korgar bygger för starkt på medianstudentens perspektiv. Grupperingen erkänner inte en sådan mångfald av ämneskombinationer som kunde vara till fördel i universitetsstudierna.

Verktyget har inte utvecklats av UVM utan i det spetsprojekt som samordnas av Helsingfors universitet (http://oha-forum.fi/hankkeet/karkihanke/). Om vi verkligen övergår till ett riksomfattande antagningssamarbete och betygsbaserad antagning enligt UVM:s mål bör en meningsfull poängsättning vara så transparent och konsekvent som möjligt ur den sökandes synvinkel.

Studentkåren vid Helsingfors universitet kommenterade poängsättningsverktyget i januari i samband med universitetets interna kommentarförfarande. Också andra universitet har gett utlåtanden om detaljerna i modellen. För tillfället verkar de värsta problemen i poängsättningsverktyget kunna korrigeras så att verktyget ur den sökandes synvinkel gör hela reformen tydligare.

Problemen för gymnasierna består om inte UVM lättar på gasen.

Heikki Isotalo
Sakkunnig, högskolepolitik