Media och arkiv

Nyheter

Våren 2018 skärpte och förenhetligade FPA sina riktlinjer för beviljandet av utkomststöd till studerande under sommarmånaderna. Redan tidigare har studenterna varit tvungna att bevisa att de sökt med inte fått något sommarjobb och att de inte under sommaren kan avlägga studier som är till nytta för examen. Innan man ansöker om utkomststöd måste man också använda alla eventuella besparingar. Tidigare har flera kommuner beviljat utkomststöd för sommarmånaderna till studenter som saknar andra inkomster, utan att kräva att de lyfter studiestöd. Sedermera har det grundläggande utkomststödet överförts till FPA, som nu beslutat att alla läsårets studielånerater måste lyftas innan personen kan beviljas utkomststöd.

FPA:s linje är baserad på synen att studiestödet är den primära stödformen för studenter. Statsborgen för studielån ingår i studiestödet. Studielånet är ändå det enda lån som betraktas som inkomst vid ansökan om utkomststöd. Andra banklån eller snabblån beaktas däremot inte. Enligt FPA betraktas inkomst som ska återbetalas inte som sådan inkomst som ska beaktas enligt lagen om utkomststöd. Det enda undantaget är studielånet.

Studentkåren vid Helsingfors universitet anser att linjen är orättvis eftersom ingen annan grupp människor förväntas finansiera sin grundläggande försörjning, dvs. sin mat och sin hyra, med lån. Det som gör linjen särskilt oskälig är att studielånet utrryckligen är avsett för att finansiera studierna. FPA ålägger alltså studenterna att finansiera sommartida arbetslöshetsperioder som inte beror på dem själva med lån som är avsedda för att främja studierna.

Nedskärningarna i utgifterna för den sociala tryggheten har under den senaste tiden motiverats med att statens skuldsättning måste stoppas och inga skulder får överföras på kommande generationer. Samtidigt tvingas unga människor som nätt och jämnt hunnit inleda vuxenlivet att finansiera sin mat under en arbetslöshetsperiod med lån som är avsedda för studier. Studenter som ansöker om utkomststöd befinner sig redan i en utsatt ställning utan arbete, inkomst och besparingar. Nu ska de också bli tvungna att ta lån.

Studielånet ska liksom andra lån inte räknas som inkomst vid ansökan om utkomststöd, särskilt inte utanför studietiden. HUS kräver att FPA agerar på ett skäligare sätt och behandlar studenterna på samma sätt som andra befolkningsgrupper.

Titta Hiltunen
Styrelsemedlem

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig

 

 
Hurdan är studentens universitetsvardag på olika campus? Vilka svårigheter möter studenterna i sina studier, och vad är det bästa med den egna studiemiljön? Under våren har HUS utrett studenternas utmaningar och stödbehov och vidarebefordrat deras hälsningar till universitetsledningen.

Intressebevakning och godis

― Berätta vad du saknar i studierna – du får godis och vi för dina hälsningar till universitetsledningen!

HUS styrelsemedlemmar med ansvar för den utbildningspolitiska intressebevakningen Mathilda Timmer, Topias Tolonen och Sebastian Österman samt de sakkunniga Anne Soinsaari och Jenna Sorjonen har under våren samlat in studenternas erfarenheter av universitetsvardagen på Studiepopup-ställen på alla campus. Vi sammanställde studenternas hälsningar från Vik, Gumtäkt, Mejlans och centrum i det här inlägget.

Studenterna var särskilt nöjda med bibliotekstjänsterna på alla campus, även om de önskade sig fler studie- och grupparbetslokaler. Också universitetspersonalen som gör allt för att hjälpa studenterna fick beröm. Problem förekommer i planeringen av studierna, kurs- och tentamensarrangemangen och studievägledningen.
 
Föreläsningsinspelningar och tentamensproblem i Vik

Pop up intressebevakning i Vik

Studenterna rosar: Satsningarna på högklassiga föreläsningsinspelningar, kamratstödet i ISP-verkstäderna
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med närvaroplikt, oklar tentamenspraxis, problem med kvaliteten på de svenskspråkiga tentamensfrågorna, fördröjda tentamensresultat
 
Flexibla möjligheter i Gumtäkt

Pop up intressebevakning i Gumtäkt

Studenterna rosar: Övergången till de nya utbildningsprogrammen har genomförts flexibelt, möjlighet att avlägga språkkurser som en del av en kurs inom det egna området, aktuellt innehåll i studierna, bra grupparbetsutrymmen i biblioteket
Studenterna risar: Försenade kurstidtabeller, överlappande kurser, schemaläggningsproblem och hög belastning i de pedagogiska studierna, brist på studielokaler kvällstid
 
Stora gruppstorlekar diskuteras i Mejlans

Pop up intressebevakning i Mejlans

Studenterna rosar: Terkkos studielokaler, Helsinki Think Companys evenemang, bra undervisning
Studenterna risar: För stora grupper särskilt i klinikundervisningen, oklara scheman, fördröjda tentamensresultat, försvunna studievägledare, buller i Terkko
 
Närvaroplikten har ökat i centrum

Pop up intressebevakning i centrum

Studenterna rosar: Tankehörnan, biblioteket Kajsa, studentservicen, tentamensakvariet, evenemang som stärker gemenskapen
Studenterna risar: Det ökande antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro, minskningen av flexibla sätt att avlägga studier, överlappande kurser, ojämn studiebelastning under året, den stora mängden självständigt arbete, bristen på svenskspråkig studievägledning
 

Missförhållanden åtgärdas i samarbete med universitetet

―Utöver närvaron på alla campus har vi träffat alla fakultetsföreningar och vidarebefordrat studenternas hälsningar till fakulteternas dekaner, den undervisningsansvariga prorektorn Sari Lindblom och utvecklingsdirektör Susanna Niinistö-Sivuranta, som ansvarar för studentservicen, säger Topias från HUS styrelse.

Lindblom och Niinistö-Sivuranta träffade ämnesföreningarnas representanter i april och kommenterade de problem som studenterna upplever. De lovade att omedelbart ingripa i de fördröjda tentamensbedömningarna, som strider mot riktlinjerna för examina och studier. Ökningen i antalet föreläsningar med obligatorisk närvaro kom som en överraskning för prorektor Lindblom eftersom en sådan utveckling inte varit något mål och inget i universitetets riktlinjer förpliktar till att införa obligatorisk närvaro på föreläsningar. Lindblom har ändå förståelse för lärarnas strävan efter att garantera att studenterna lär sig stoffet genom att ålägga dem att delta i föreläsningarna.

― Problemet med den ökande obligatoriska närvaron är att studenternas studier onödigt fördröjs. Den obligatoriska närvaron på föreläsningar har också återspeglats i minskande alternativa möjligheter att avlägga kurserna, något som ytterligare försvårar studieplaneringen. Vi har fått kännedom om flera fall där det blivit obligatoriskt att delta i massföreläsningar, vilket gör det svårt att se de pedagogiska grunder för obligatorisk närvaro som förutsätts i rektorns beslut, kommenterar HUS styrelsemedlem Mathilda.



Problem som beror på resursbrist svårast att lösa

― Vi har fått mycket respons om de svenskspråkiga studenternas svårigheter med att få studierådgivning på sitt eget modersmål. Det positiva är att utvecklingsdirektör Niinistö-Sivuranta känner till problemet och att studierådgivare som talar svenska söks som bäst, kommenterar HUS styrelsemedlem Sebastian, som ansvarar för tvåspråkighetsfrågor.

Också de fördröjda prestationsbedömningarna och studenternas svårigheter med att få rådgivning är i hög grad en konsekvens av universitetets minskade administrativa resurser, det vill säga av att det finns betydligt mindre administrativ personal till stöd för lärare och studenter. I den nuvarande ekonomiska situationen är ingen omedelbar förbättring att vänta, utan man måste lösa problemen genom att omorganisera uppgifterna mellan aktörerna och rationalisera processerna. Det samma gäller behovet av studielokaler – universitetet kommer inte att få fler lokaler, utan snarare gäller det motsatta.

― Vi på HUS följer noggrant upp genomförandet av lokalminskningarna och försöker se till att mängden studielokaler bibehålls åtminstone på nuvarande nivå. Omorganiseringen av lokalerna gör det också möjligt att utnyttja dem på ett nytt sätt, och undervisningslokalerna bör utvecklas genom att göra dem mer anapassningsbara och anpassade till digitalt arbete. Också studenternas hälsa ska beaktas till exempel genom en god luftkvalitet och mindre sittande, säger Mathilda.



Om du studerar i sommar ska du ansöka om studiestöd för sommarmånaderna senast nu. Även sommartid hör studiepenningen och studielånet till studiestödet. Sommarstudier påverkar inte utbetalningen av allmänt bostadsbidrag. Men kom ihåg att det lönar sig att ansöka om justering av bostadsbidraget om du har inkomster från ett sommarjobb eller om din boendesituation förändras. Allt det ovannämnda fixar du enkelt i FPA:s e-tjänst.

Om du försökt men inte fått något sommarjobb och inte heller hittat förnuftiga sommarstudier kan du ansöka om grundläggande utkomststöd hos FPA för sommarmånaderna. Observera att FPA numera förutsätter att studenter lyft hela läsårets studielån innan de ansöker om grundläggande utkomststöd, om studierna fortsätter på hösten. Tidigare har praxis varierat, men nu har FPA preciserat förfarandet så att studielån som kan lyftas men inte lyfts beaktas som inkomst.

Motivera noggrant bristen på förnuftiga studier så att också en handläggare som inte satt sig in i ämnet kan förstå din situation. I ansökan ska du också uppge vilka jobb du sökt.

Mer info om grundläggande utkomststöd till studerande finns här.

När det går riktigt tokigt kan du söka hjälp från socialbyrån i din hemstad. De har fortfarande möjlighet att bevilja kompletterande och förebyggande utkomststöd och hjälpa med att söka lösningar på situationen. 

Helsingfors:
https://www.hel.fi/helsinki/sv/social-och-halso/ekonomiskt/utkomststod

Esbo:
http://www.esbo.fi/sv-FI/Social_och_halsovard/Socialarbete_och_utkomst/E...

Vanda:
http://www.vanda.fi/halsovard_och_sociala_tjanster/socialt_stod_och_utko...

Också Navigatorn i Helsingfors, Kampen (Fredriksgatan 48) hjälper att söka efter lämpligt stöd i olika situationer.

http://ohjaamo.hel.fi/pa-svenska

Ytterligare anvisningar:
Hannele Kirveskoski, sakkunnig
050 543 9608
hannele.kirveskoski@hyy.fi

Olika parter har presenterat sina linjer i fråga om totalreformen av den sociala tryggheten, men studenterna har hamnat nästan fullständigt utanför. Studenterna bör vara med i totalreformen och stödet för dem en tydlig del av den sociala tryggheten. Kommer nästa regering att bemöta studenterna med morot, piska eller något annat? Gör din röst hörd! HUS ber dig nu berätta vad den sociala tryggheten innebär för dig och hur du skulle reformera den. Du kan svara här.

I vår har den så kallade totalreformen av den sociala tryggheten eller grundtryggheten diskuterats i offentligheten. Sipiläs regering inledde reformen i höstas genom att tillsätta projektet TOIMI för planeringen av en totalreform av grundskyddet och aktiviteten. Det är sannolikt att reformen genomförs under nästa regeringsperiod.

Om reformbehovet råder enighet: det nuvarande socialskyddssystemet upplevs vara komplicerat och byråkratiskt. Med en reform av den sociala tryggheten eftersträvas ett system som är enkelt och sporrande och där så få som möjligt blir beroende av utkomststöd, som är det stöd som beviljas i sista hand.

Någon särskild praktisk värdediskussion har inte förts när det gäller reformen. De skilda ideologierna syns dock i viss mån i reformförslagen: är stödet vederlagsfritt eller inte, är det individuellt eller familjebundet och fungerar det som ett skyddsnät eller förutsätter det aktivitet? Ursprungligen utvecklades den sociala tryggheten i välfärdsstaterna utifrån riskhantering: medborgarna försäkrades mot sjukdom, arbetslöshet eller andra situationer som medförde inkomstförluster. Sedan 1990-talet har tanken att den sociala tryggheten ska sporra till arbete förstärkts i beslutsfattandet. Det vill säga om du inte aktiverar dig och uppfyller de krav som ställts upp får du smaka på piskan.

Olika förslag har gjorts om reformen, men nästan alla förenas av att studenterna lämnats utanför. Studiestödet har ändrats många gånger och det skulle vara dyrt att ta med studenterna eftersom nivån på studiepenningen tillåtits sjunka och skurits ned till en mycket låg nivå. Studenterna har ändå varit de största förlorarna i de senaste årens nedskärningspolitik, och förväntas finansiera sina grundläggande behov med lån oavsett hur osäkra framtidsutsikterna är. Man vill inte överföra statsskuld på kommande generationer, så studenterna skuldsätter sig personligen i rekordtakt.

Undersökningar visar att studenternas försörjning är knapp. Boendekostnaderna kräver en betydande del av inkomsterna, och enligt en färsk undersökning hamnar studenterna rentav under två olika fattigdomsgränser. Trots ständiga ”reformer” har studiestödet flera problematiska inslag som i värsta fall fördjupar de ekonomiska svårigheterna och tvingar studenter att förlita sig på utkomststöd. I höst publicerades också en utredning om studenter med familj, som visade att vardagen är en ständig kamp för många studenter med familj.

Övergången till allmänt bostadsbidrag också för studenter var en positiv förändring, men innebar också för många att stödnivån sjönk eller att de gick miste om stödet. Det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, som är en historisk relikt, uppmuntrar studenter till att bo ensamma och dyrare. FPA:s felaktiga tolkningar om samboförhållanden och svårigheterna att bevisa att tolkningarna är felaktiga har försvårat den ekonomiska situationen för många studerande.

Det ska vara möjligt för studenter att studera på heltid. Då krävs en förutsägbar, tillräcklig försörjning. Det är också viktigt att samla arbetserfarenhet under studietiden, men vad händer om arbetet är så krävande att studierna lider? På grund av sjukdomar, skador eller andra orsaker har alla inte heller möjlighet att utöka sina inkomster genom arbete. Misslyckanden och utmaningar får inte heller på andra sätt leda till återvändsgränder eller till att försörjningen äventyras. Välmående studenter med studieförmågan i behåll gynnar hela samhället och är obestridligen en satsning på framtiden. Studenterna ska vara med när den sociala tryggheten reformeras och det är dags att också erbjuda morötter.

HUS anser att Finland på lång sikt borde införa ett system med allmän, lika och individuell basinkomst. Några omedelbara förbättringar i studenternas situation skulle till exempel vara att slopa det allmänna bostadsbidragets hushållsbundenhet, höja nivån på studiepenningen och indexbinda den samt minska betoningen på lån. Minimikravet på 20 presterade studiepoäng bör slopas och graderingen av studiestödet i två steg göras förnuftigare. De här åtgärderna bidrar till en individuell, tillräcklig grundläggande försörjning.

Berätta alltså vad du anser om den sociala tryggheten och vad den innebär för dig – det är dags att påminna om att studenterna måste spela en roll i reformen! https://www.lyyti.fi/reg/Opiskelijoille_keppia_vai_porkkanaa_0129/se 

Linjer som hittills lagts fram om reformen av den sociala tryggheten:

  • Juho Saaris jämlikhetsarbetsgrupp lämnade sin rapport i mars. Tyvärr behandlades studenterna knappt alls i rapporten.
  • Universellt stöd som OECD föreslagit för Finland: samlingspartiet och kristdemokraterna understöder den här modellen – studenterna inkluderas knappast.
  • SDP:s förslag är ett allmänt skydd som betydligt skulle förbättra studenternas försörjning.
  • Blå framtid publicerade i vår sitt eget program för den sociala tryggheten.
  • Flera partier kommer att presentera reformförslag. Tidigare har åtminstone de Gröna och Vänsterförbundet förespråkat en basinkomst. Centern uppger sig ha förespråkat en basinkomst i årtionden och hoppas att reformen av den sociala tryggheten kan fortsätta utifrån resultaten från försöket med basinkomst.
  • EAPN-FIN, det finländska nätverket mot fattigdom och marginalisering, startade ett medborgarinitiativ om en garantiinkomst som inte inkluderar studenterna.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)

HUS 150:e årsfest – den bästa någonsin!

Imponerande, överraskande, berörande, fnissig, storslagen? Hur ser den absolut bästa HUS-årsfesten ut enligt dig? Vill du ha konfetti och glitter eller någon annat? Är du bra på att arrangera fester? Bli vår årsfestmarskalk!

Årsfesten hålls lördag 24.11, den firas i form av en traditionell årsfest med supé och en öppen efterfest.. Årsfestmarskalken samlar ihop ett årsfestteam, deltar i planeringen av festen och efterfesten och ansvarar för det praktiska genomförandet. Det går också att söka uppdraget i par. Årsfestmarskalken eller -marskalkerna får ett arvode på 1500 euro och 15 procents provision på alla sponsorintäkter som de förhandlar fram. Det här jobbet kräver flytande finska eller engelska.

Fritt formulerade ansökningar skickas till adressen hallinto@hyy.fi med rubriken ”Årsfestmarskalk 2018” senast ti 29.5.2018 före kl. 10. Intervjuer hålls 31.5.-1.6.

Mera information: Arttu Lehtinen, producent, 050 537 2831, arttu.lehtinen@hyy.fi

Studiestöd och inkomster

Du har väl kontrollerat dina inkomster år 2017? Gör det nu! Om du tjänat för mycket i förhållande till antalet stödmånader du utnyttjat kan du göra räntefria återbetalningar av studiestödet fram till slutet av maj. Om FPA återkräver stödmånader nästa år adderas en ränta till den summa som återkrävs. Om du överskridit inkomstgränsen ska du återbetala stödmånader från hösten 2017 – då behöver du inte återbetala studiestödets bostadstillägg utan enbart studiepenningen.

Det allmänna bostadsbidraget behöver inte återbetalas och bestäms enligt den genomsnittliga inkomst du uppgett. För det allmänna bostadsbidraget gäller alltså inte samma inkomstgränser som för studiepenningen, och de två stöden är inte kopplade till varandra. Det lönar sig ändå att justera det allmänna bostadsbidraget om dina inkomster ändras. Om du alltså redan vet hur du kommer att jobba i sommar kan du läsa mer nedan!

Mer information om återbetalning av studiestöd finns på FPA:s webbplats.
Din inkomstgräns kan du kontrollera här.

Det allmänna bostadsbidraget och inkomstförändringar

Ansök om justering av bostadsbidraget hos FPA så snart du vet hur du kommer att sommajobba och undertecknat arbetsavtalet.

Det lönar sig att ansöka om justering av bostadsbidraget särskilt om du tidigare endast fått studiepenning och bara studiepenningen beaktats i beslutet om bostadsbidrag. Om du däremot redan i din ansökan om bostadsbidrag uppgett dina genomsnittliga inkomster så att de inkluderar också dina sommarjobbsinkomster behöver du inte nödvändigtvis ansöka om justering. Kontrollera saken med räknaren  på FPA:s webbplats.

Om du inte har några boendeutgifter alls under sommaren ska du komma ihåg att avbryta bostadsbidraget för den tiden!

När lönar det sig att ansöka om justering?

Principen för det allmänna bostadsbidraget är att det justeras om hushållets inkomster stiger med minst 400 euro i månaden eller sjunker med minst 200 euro i månaden jämfört med inkomsterna som utgjorde grunden för det föregående beslutet om bostadsbidrag. Bostadsbidraget kan också justeras om du byter bostad eller om boendekostnaderna stiger med över 50 euro i månaden.

Ansökan om justering av bostadsbidraget ska göras hos FPA till exempel i FPA:s e-tjänst. I e-tjänsten kan du också skicka alla bilagor.

Det allmänna bostadsbidraget justeras från och med ingången av den månad som följer på den månad då inkomständringen varit i kraft från och med den första dagen i månaden. Så här:

Om sommarjobbet inleds...
…1.6, justeras stödet från och med 1.7
…4.6, justeras stödet från och med 1.8

Visste du att du kan få allmänt bostadsbidrag när du är tillfälligt frånvarande? 

Om du till exempel arbetar på en annan ort under sommaren och betalar hyra för din stadigvarande bostad kan du få bostadsbidrag för den bostaden under tre månader. Stödet betalas dock endast för en bostad åt gången.

Mer information om ansökan om justering av bostadsbidraget på FPA:s webbplats.

Bostadsbidraget är hushållsbundet

Bostadsbidraget beviljas gemensamt för hela hushållet. En av hyresgästerna ansöker om stödet för hela hushållets räkning och samma person ansöker också vid behov om justering av bostadsbidraget. Alla hushållsmedlemmarnas inkomster och flera olika förmåner inverkar på beviljandet av stödet. Studielån beaktas inte som inkomst.

Hannele Kirveskoski
Sakkunnig (försörjning, internationella ärenden)
hannele.kirveskoski[at]hyy.fi
050 543 9608

Gillar du att röra på dig och också få andra att röra på sig? Ansök om att bli motionstutor!

Liikuntatuutori
Motionstutorerna har till uppgift att få gulnäbbarna att bekanta sig med motion i studielivet – både det mångsidiga utbudet på UniSport och sådan motion som man kan ägna sig åt på egen hand. Målet med tutoreringen är att uppmuntra gulnäbbarna till att leva ett rörligt liv, trots studiestressen. Av en motionstutor krävs inte att man är i toppform eller är utbildad tränare, det räcker med att du vill bidra till att gulnäbbarnas höst blir rörligare och roligare!

För motionstutorerna hålls en utbildning  29.5.2017 på kvällen, där tutorerna får goda råd om hur man planerar och ordnar bra evenemang. På träffen kan du också bekanta dig med andra motionstutorer som du sedan kan samarbeta med under hösten. Samarbetspartner är naturligtvis också UniSport som erbjuder tutorerna gratis lokaler och handledda turer, och kanske också ekonomiskt stöd för motion som ordnas någon annanstans än i UniSports lokaler. Det spelar ingen roll om du ordnar fotbollskvällar, hotyoga eller t.ex. en fotvandring – motionera kan man på många olika sätt.

Som belöning får motionstutorerna varsitt fyra månaders säsongskort till UniSport. Om du dessutom ordnar minst fem motionsevenemang och efteråt rapporterar om dina erfarenheter får du fyra månader till.

Av motionstutorerna krävs:
• motivation att fungera som motionstutor
• vilja att ordna 5 motionsevenemang för gulnäbbar hösten 2018

För motionstutorerna är det inget hinder:
• om du också är vanlig tutor hösten 2018
• om du redan har ett säsongskort till UniSport (din belöning läggs till perioden som du har betalat för)

Ansök om att bli motionstutor med denna e-blankett senast 27.5. före kl. 23.55:
https://www.lyyti.in/Haku_liikuntatuutoriksi_5854/se.

Aleksanteri Gustafsson (aleksanteri.gustafsson@hyy.fi), ansvarig för motionstutorering i HUS styrelse, besvarar alla eventuella frågor om detta.

Under den senaste tiden har det förekommit bekymrade rapporter om att nativiteten i Finland sjunker för sjunde året i rad. De orsaker som nämnts är bl.a. osäker ekonomi, svårigheter att hitta rätt partner och marginalisering bland unga män. Enligt den Hälsoundersökning för högskolestuderande som Studenternas hälsovårdsstiftelse genomför vart fjärde år sjunker nativiteten också bland studenter. Fortsättningsvis har dock 7,6 procent av alla grundexamensstuderande under 35 år vid Finlands högskolor ett eller flera barn eller väntar barn. Bara i Helsingfors finns drygt 4 000 studenter med familj.  

Studielivet med familj är ingen dans på rosor åtminstone ekonomiskt eller med tanke på tidsanvändningen. Det har uppskattats att 60 %  av studentfamiljerna lever under fattigdomsgränsen. Studentfamiljernas ekonomiska bekymmer kan påverka föräldrarnas ork och psykiska hälsa men också barnens psykiska hälsa. Det finns starka inhemska forskningsrön som pekar på sambandet mellan försörjningsproblem i barndomsfamiljen och sannolikheten för psykiska problem hos unga vuxna. Det ligger i både studenternas, barnens och hela samhällets intresse att reagera på behoven bland studenter med familj.

I många studentfamiljer är hemvårdsstödet försörjningens hörnsten trots att förmånen med all orsak kritiserats ur jämställdhetssynvinkel. I Helsingfors kan en familj få hemvårdsstöd med tillägg till ett belopp på cirka 780 euro om det yngsta barnet är under 1,5 år och familjen har små inkomster. Det kan jämföras med beloppet på den skattepliktiga studiepenningen som är 325 euro inklusive försörjarhöjning. Ett barn i en familj med små inkomster har i praktiken rätt till avgiftsfri småbarnspedagogik, men då mister familjen sin rätt till hemvårdsstöd. Inget under att många studenter med familj försöker ta hand om sina barn själva så länge som möjligt. Men deras dygn har inte fler timmar än någon annans, vilket leder till ett ytterst besvärligt pusslande med vård av barn, studier och arbete.

Hösten 2017 genomförde HUS i samarbete med Finlands studentkårers förbund och Befolkningsförbundet en enkät för studenter med familj. En av de svarande beskrev sin situation så här: 

''Att kombinera studier och familj är som en kamp för att hålla sig över ytan. Man har inte tillräckligt med tid för någonting.''

I enkäten kartlade vi också vilken typ av stöd som skulle göra det lättare att kombinera familj och studier. Det som de svarande saknade överlägset mest var flexibel barnomsorg som kan anlitas varierande dagar och varierande tider. Det vill säga när föräldern måste delta i en föreläsning eller en tentamen eller studera självständigt. Också under kvällsföreläsningar efterlystes barnomsorg. En klar majoritet av de svarande vill hålla kostnaderna för barnomsorgen under 200 euro i månaden. Privat sköthjälp eller servicesedlar kan inte svara mot det här önskemålet. Enligt HUS skulle det bästa svaret på studentfamiljernas behov vara en barnomsorgsservice som produceras av staden i klubbform, men som är mer flexibel än den nuvarande klubbverksamheten. 

En sådan service skulle inte utgöra egentlig pedagogisk verksamhet, men skulle erbjuda trygg omsorg och vara en möjlighet för barnen att lära känna en daghemsliknande miljö. Servicen kunde ordnas i en egen grupp i anslutning till ett daghem eller i helt egna lokaler. Det idealiska läget för ett pilotförsök skulle vara en central plats i stadskärnan, i närheten av campus. Ett fungerande, elektroniskt bokningssystem för att boka reguljära tider i god tid och enskilda tider med kortare varsel skulle garantera en fungerande barnomsorg. 

HUS vill att alla studentkårens medlemmar ska må bra och kunna leva ett lyckligt liv. Vi hoppas att också Helsingfors stad stödjer och möjliggör många olika livssituationer bland unga vuxna. Helsingfors vill trots allt vara världens bäst fungerande stad. För närvarande faller barn under 2 år mellan stolarna när det gäller stadens barnomsorgstjänster om de inte deltar i den kommunala småbarnspedagogiken. Vi söker gärna lösningar tillsammans med staden för att bidra till en fungerande vardag för studenterna!

Sofia Lindqvist
Sakkunnig för stad, boende och hälsa, som själv bildade familj efter avlagd examen och är evigt tacksam för vårt fina dagvårdssystem